Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Cellbiologi och biokemi > ord och begrepp > Flashcards

ord och begrepp Flashcards

1
Q

hydrofob

A

vattenavstötande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hydrofil

A

vattenbindande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka kvävebasen boasparar med varandra?

A

Basparningar A+T (eller U istället för T i RNA), G+C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Exempel på små kolhydrater, monomer

A

Enskla sockermolekyler Ex. glukos, fruktos,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Exempel på kolhydrater som är Oligomer. Oligosakarider?

A

några sockermolekyler. Exempel är sukrose, som består av fruktos och glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Polymer massor av sockermolekyler,
Polysakarider.

A

t.ex. cellulosa, stärkelse, glykogen, som består av grenade kedjor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Proteinets primärstruktur

A

Proteinets primärstruktur är aminosekvensen som animosyrorna sitter kopplade samman i raka “pärlhalsband”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Protinets sekundärstruktur

A

sekundärstruktur är när olika delar av peptidkedjan är veckad till olika strukturer (alfahelixar, betaflak, strängar). Vikningar och spiraler som uppstår av vätebindningar mellan olika kedjedelar. Hålls samman med vätebindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Proteinets tertiärastruktur

A

I tertiärastrukturen =övergripande formen hos en proteinmolekyl och förhållandet mellan de olika sekundärstrukturerna. dvs hur sekundärstrukturerna ligger i förhållande till varandra i protienet i 3D.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Proteinets kvartärstruktur

A

kvartärstruktur = När fler peptidkedjorna samverkar för att skapa ett väldigt stark protein. detta finns dvs bara i protein med fler subeneheter(peptilkedjor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Enzym som kopierar DNA
Ensymet som öppnar DNA strängen
Ensymet som sätter dit RNA-primer

A
  • DNA- polymeras = Enzym som kopierar DNA
  • DNA strängen öpnas av enzymet =helikas
  • RNA-primer sätts dit av enzymet =primas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad gör Transkription? (1 mening)

A

DNA -> RNA
Informationen i DNA skrivs om till RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör Replikation? (1 mening)

A

DNA -> DNA
replikation är kopieringar av DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

två egenskaper hon DNA-polymeras

A

DNA polymeraset är enkelriktat. DNA polymeraset är enkelsträngar men måste börja vid dubbelstängat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Introner och Extroner

A

Introner= icke kodande, dvs kodar inte för protein och är “onödiga”.
Extroner= kodar för protein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Translationen

A

RNA -> Protein
När Rna översätts till protein i ribosomen.

17
Q

Fyra “saker” signalmolekyler kan göra

A

Signalmolekyler kan:
Binda receptorer (Vattenlöslig/ fettlöslig signal),

Vara Signalkaskad (Sekundär-budbärare, sätta igång “Domino- kedja”),

Ha direkt effekt genom att aktivera/inaktivera protein,

ha biologisk respons (T.ex. ändrat genuttryck/ cellaktivitet)

18
Q

Fyra platser signalerna kan komma från

A

Endokrin (annan plats i kroppen, t.ex. körtel, och färdas ofta med blod/ lymfa),

Parakrin (lokalt/ samma vävnad, färdas ofta med diffusion men kan även flyttas direkt mellan cellen via rör-kanaler),

Synaptisk (detta är speciellt för nervceller och är Elektrokemisk signal→ kemisk signal),

Kontaktberoende signal (direkt mellan celler, signalmolekylen är cellbunden, detta är T.ex. vissa signaler från vita blodkroppar)

19
Q

Endokrin
(Fyra platser signalerna kan komma från)

A

Endokrin (annan plats i kroppen, t.ex. körtel, och färdas ofta med blod/ lymfa)

20
Q

Parakrin
(Fyra platser signalerna kan komma från)

A

Parakrin (lokalt/ samma vävnad, färdas ofta med diffusion men kan även flyttas direkt mellan cellen via rör-kanaler),

21
Q

Synaptisk
(Fyra platser signalerna kan komma från)

A

Synaptisk (detta är speciellt för nervceller och är Elektrokemisk signal→ kemisk signal),

22
Q

Kontaktberoende signal
(Fyra platser signalerna kan komma från)

A

Kontaktberoende signal (direkt mellan celler, signalmolekylen är cellbunden, detta är T.ex. vissa signaler från vita blodkroppar)

23
Q

Vilket protein lindas DNA runt

A

DNA lindas runt histoner (protein

24
Q

Kromotin

A

Kromotin är DNA och de protein som ordnar dna´t. Det är dock bara under celldelningen de blir tydliga strukturer.

25
Q

kromatid

A

Halva kormosomen som skapas vid celldelning (Xet), kallas kromatid, dvs halva delningskoromosomen

26
Q

Opolär och Polär

A

Opolär = symettisk moleykl.

Polär= osymetrisk molekyl. de finns en posetiv och en negativ sida. Dessa är ofta reaktiva. (ex. vatten)

27
Q

Surt PH / Basiskt PH

A
  • Surt PH= många protoner
  • Basiskt PH= lite protoner
28
Q

Fosfoipider

A

Fosfoipider är en lipid med en fosfatgrupp. Den har alltså en hydrofob(vattenavstötande) och en hydrofil (vattenbindande) del.
De kapar ogenomsläppliga gränser (selektiv genomsläpplig gräns)

29
Q

Tre typer av lipider

A

fetter, används för energireserver
Stereoider, används för reglering
Fosfoipider, De skapar ogenomsläppliga/selektivtgenomsläppliga gränser

30
Q

Kolhydrater mellan celler

A

mellan celler som utfyllnad/bindväv. Kolhydraterna mellan celler som finns som bindväv binder vatten och hålls på plats av proteinfibrer.

31
Q

Kolhydrater utanpå cellen

A

Utanpå cellen: signallering, fungerar som signelmolekyl. Den finns på utsidan av cellmembranet. De modifierar protein och fungerar som ID-kontroller för celler (protein kan känna igen dom) t.ex. hur immunförsvaret hittar bakterier

32
Q

Kolhydrater inuti cellen:

A

Inuti cellen: energi via glykolys. Inuti cellen utförs glykolys, nedbrytning av glukos, vilket skapar ATP (energi). Detta är starten på ämnesomsättningen

Cellbiologi och biokemi (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions