Ämnesomsättning

Question 1

Vad är katabolism?

Answer 1

Katabolism är nedbrytningen. Makromolekyler bryts ner för att skapa monmerer, eller skapar energirika molekyler som används för att få ATP.

Question 2

Vad är anabolismen?

Answer 2

Anabolismen är uppbyggnaden av komplicerade polymerer från enkla monomerer. Makromolekyler byggs av enklare beståndsdelar som sakarider och fettsyror, aminosyror, samt nukleotider som hämtas från antingen maten eller kroppen.

Kolhyrater och fett görs till energilagringsmolekyler (Glykogen ochTriglycerider) och transporteras dit de behövs. Men kan också lagras för att användas vid svält.

Question 3

Vad är kroppen två vanligaste energilager molekyler?

Answer 3

Glykogen = kolhydrat, korttidslager
Triglycerider= lipid, långtidslager

Question 4

Vad är ATP?

Answer 4

ATP är cellens energi valuta och skapas via cellandningen. ATP består av nukleotider med tre fosfatbindningar som är väldigt energirika, därav får man energi när atp används genom att bindningen bryts.

Question 5

Vad är GTP?

Answer 5

GTP är som ATP fast har annan nukleotid(kvävebas). GTP bildas i citronsyracykeln och kan användas för att bild ATP.

Question 6

Vad är Acetyl-CoA?

Answer 6

Acetyl-CoA är “Vägkorsning” i energimetabolismen. Acetyl-CoA är en centralmolekyl för cellens energimetabolism.
Acetyl-CoA skapas när pyruvat går in i mitokondrien.

Kolhydrater, fetter och aminosyror kan alla användas för att skapa Acetyl-CoA. Men det är kolhydrater i första hand som används (glykos → pyruvat genom glykolysen → acetyl-CoA)
(Men det kan också gå andra hållet - att Acetyl-CoA blir aminosyror, fetter och glukos.)

Acetyl-CoA behövs i citronsyracykeln.

Question 7

Vad är NADH och FADH2 ?

Answer 7

NADH och FADH2 skapas i citronsyracykeln och används till cellandning.

Question 8

Vad är de centrala vägarna för energimetabolism?

Answer 8

Det finns tre stycken centrala vägar för energimetabolism, Glykolys(i cytosolen) → Citronsyracykeln → Cellandning.
För att köra citroncyracykeln behövs acetyl-CoA (som fås från glykolys) och för att göra cellandning behövs NADH + FADH2 (som fås från citronsyracykeln).

Question 9

Förklara glykolysen

Answer 9

Glykolysen sker i cytosolen och är omvandligen av glukos till pyruvat med hjälp av enzym (enzymerna kan också vara reglerande). En glucosmolekyl, med sex kol-atomer, omvandlas till två pyruvatjoner, som har tre kol-atomer. Om det finns tillräckligt med syra omvandlas pyruvatjonerna till acetyl-coa när pyrovatet går in i mitokondrien och används i citronsyracykeln. Om det saknas syra skapas istället laktat(mjölksyra) av pyruvatet.

Question 10

Förklara citronsyracykeln

Answer 10

Citronsyracykeln sker i mitokondrien.
När pyruvat (som bildats i glykolysen) går in i mitokondrien avgår en kol-atom och de bildas acetyl-coa (acetyl-coa skapas också från fettsyror genom betaoxidering och kan även skapas via aminosyror vid behov).

Citronsyracykeln sker i mitokodrien och använder Acetyl-CoA för att skapar NADH + FADH2 (och ATP och lite GTP) dvs energi till elektrontransportkedjan. Citronsyracykeln går i en cykel och har därför minimalt med restprodukter, “restprudukter” går in i cykeln på nytt. Det behövs “bara” producera nya Acetyl-coa för att få den att gå runt.

Question 10

Förklara citronsyracykeln

Answer 10

Citronsyracykeln sker i mitokondrien.
När pyruvat (som bildats i glykolysen) går in i mitokondrien avgår en kol-atom och de bildas acetyl-coa (acetyl-coa skapas också från fettsyror genom betaoxidering och kan även skapas via aminosyror vid behov).

Citronsyracykeln sker i mitokodrien och använder Acetyl-CoA för att skapar NADH + FADH2 (och ATP och lite GTP) dvs energi till elektrontransportkedjan. Citronsyracykeln går i en cykel och har därför minimalt med restprodukter, “restprudukter” går in i cykeln på nytt. Det behövs “bara” producera nya Acetyl-coa för att få den att gå runt.

Question 11

Förklara elektrontransportkedja och oxidativ fosforylering

Answer 11

Elektrontransportkedja och oxidativ fosforylering är delar av cellandningen och sker i mitokondrien.

Här förbrukas NADH, FADH2 och syre för att skapa ATP.

Elektrontransport kedjan, som drivs av NADH och FADH2 som åker igeom inne i membranet och gör att de kan pumpa protoner(vätejon, H+) över mitokondriens innremembran och skapar en protongradientler (dvs fler protoner finns på utsidan än insidan,dvs ojämt fördelat). Anledningen till att de pumpar protoner över membranet är för att tillfälligt lagra energi som sedan används i ATP-syntasen, ett enzym som sitter i membranet. Protonerna är utanför membranet för tillfällig lagring av energi. Sedan när ATP-syntasen öppnar sig forsar protonerna igenom då de vill tillbaka till där de finns färre av dom och på så sätt jämna ut sig. När protonerna åker igenom ATP-syntesen skapas energi som sen används för a binda ADP och fosfor och blir ATP.

ADP är en molekyl med två fosfat, när de binds en till fosfat blir det ATP(tre fosfat). ATP används genom att bindningen bryts och frisläpper energi. När ATP har används går det till bara till att vara ADP (då den släppt en fosfat) och kan återanvändas.

Oxidativ fosforylering är när fosfor binder till ADP och blir ATP.

Question 12

Förklara Glykogen och Triglycerider.

Answer 12

Glykogen: Glykogen skapas av pyruvat skapas av acetyl-CoA. Glykogen är en polysakarid som är grenad och fungerar som ett korttidslager av energi.

Triglycerider (fett): tre fettsyror som sitter på glycerol och blidas från acetyl-CoA. Fungerar som ett långtidslager av energi.

Question 13

Hur regleras ATP och AMP nivåerna i metabolismen i cellen?

Answer 13

Enzymer kan reglera metabolismen i cellen, och påverka vilka molekyler som förändras, detta gör att de kan anpassa sig beroende på omständigheter.

När energi används i cellen anväds ATP. Då bryts en fosfatbindning och skapar ADP(två fosfat) och AMP(en fosfat). Då reglerar enzymer så “mer jobb” går till nedbrytning av glykogen som bå kan gå in i glykolys och citroncyracykeln (dvs mer ATP bildas).
När man har lite energi i kroppen bryter kropper ner energilagret (glykogen).

När man har har mycket energi finns det mycket ATP och lite ADP+AMP och cellen kan då bygga upp sitt energilager. Då reglerar enzymer så “mindre jobb” läggs på glykogen-nedbrytning, glykolys och citronsyracykel(skapandet av ATP)

Question 14

Olika delar av metabolismen i kroppen

Answer 14

Lagring: Energi kan lagras i fettceller och i levern som kan distrubetera energin när det behövs.

Skelettmuskler och nervceller är celler som behöver näring. Både skelettmuskler och nervceller har ett jobb att göra, och behöver därför näring. Nervceller måste dick ha glukos då de inte kan ta upp fettsyror.

Hormoner:
- Insulin används vid gott av energi = stimiulerar lagring
- Glukagon används vid ont av energi. = stimulerar levern att bryta ner glykogen och sätta igång glukoneogenes.
- Adrenalinanvänds vid ont av energi = ökad nedbrytning av triglycerider i fettvävnaden och använder fettsyrorna för att bilda mer ATP.

Question 15

Förklara vilka steg som finns i centralmetabolismen.

Answer 15

Centralmetabolism = glukos → pyrovar→acetyl-coa→citronsyracykeln→cellandning→ energi.

Question 16

Adsorptivastadiet är ..?

Answer 16

Adsorptivastadiet= “Well fed”.

Kroppen har då högtblodsocker och energilager byggs upp.

Hormonet insulin stimulerar muskler, fettväv och lever till att ta upp glukos ur blodet och lagra det, insulin hemmar också gluokogenesen.

Cellen tar upp glucos och omvandlar till → pyrovar→acetyl-coa→citronsyracykeln→cellandning→ energi.

Question 17

Postadsorptivastadiet är ..?

Answer 17

Postadsorptivastadiet = ”Starving”.

Question 18

Vad gör Fettcellerna under de adsorptivastadiet?

Answer 18

Fettcellerna bygger upp fettlager, genom att, från acetyl-coa skapa fettsyror som lagras som triglycerider.
Det finns olika former av fettsyror som kan användas i olika sammanhang, men de följer samma principer. Kan tas upp direkt ur blodet och lagras in i fettlagret.
Fettcellerna kan även ta fettsyror till levern. (Fettsyror kan skapa acetol-coa men har vi glycos gör vi inte det, det är dyrare.)

Question 19

Vad gör Muskelceller + Nervceller under det adsorptivastadiet?

Answer 19

Muskelceller + Nervceller tar upp glukos i blodet och gör om till energi (glukos→pyrovar→acetyl-coa→citronsyracykeln→cellandning→ energi). De skapar även glycogenlager (energi reserv), samt ta upp aminosyror och gör de till protein.

Nervceller: tar inte upp fettsyror utan måste ha glucos. Annars har den motsvarande behov som muskelceller men helt enkelt en mindre energikälla.

Question 20

Vad gör levern under det adsorptivastadiet?

Answer 20

Levern gör om energi till fettsyror och skickar till fettceller. Levern är central för kroppens funktion och tar upp ämnen som de lagrar (glykogen-lager av glukos, fettlager av triglycerider, ). Om det är för mycket fettsyror skickar levern ut det i blodet. Levern kan även skicka vidare näringsämnen till de vävnader som behöver det, ex. aminosyror från protein som vi äter.

Question 21

Postadsorptivastadiet är ..?

Answer 21

Postadsorptivastadiet = ”Starving”.

Kroppen har då lågtblodsocker (ont om näring i blodet) och energilager brytts ner för att skapa energi.

Katabolismen(nedbrytningen) sker med hjälp av hormoner adrenalin och glukagon. När blodsockernivåer är låga stimulerar hormonet glukon glukoneogenes(glykolysen baklänges, skapar glykos), samt stimulerar levern att släppa ut glukos.
Hormonet adrenalin används för att öka nedbrytning av fettlagret (trglycerider) i fettvävnaden så de kan användas för att bilda mer ATP.

Cellen tar upp socker och omvandlar det till energi via centralmetabolism.

Question 22

Vad gör fettceller under det Postadsorptivastadiet?

Answer 22

Fettceller använder fettlagret för att göra fettsyror och glycerol som den använder dels för egen energi men exporterar det även. Fettsyror skickas ut till muskelceller och till levern som i sin tur gör det till glycos till hjärnan.

Question 23

Vad gör levern under det postadsorptivastadiet?

Answer 23

Levern bryter ner glykogen-lagret till glucos och skickas ut i blodet.
Det är i levern glykoneogenesen sker.
Trigylcerider bryts ner till fettsyror, levern tar även upp fettsyror från blodet(från fettceller), och använder för att göra acetyl-CoA för att sedan använda i glykogenesen (glykolysen baklänges). dvs levern tar fettlagret från sig själv, samt fettsyror från blodet (som fettceller skickat ut vid svält) till att göra glukos.

Den skickar glukosen som den gjort via glykogenesen till hjärnan, och använder den även till att göra energi till sig själv då levern behöver energi för att kunna jobba.
Från acetyl-coa kan vi även tillverka keton-kropper(= annan variant av energilagring, som kan gå in i hjärnan).

Kan även göra aminosyror till acetyl-coa.

Question 24

Vad gör Muskelceller under det postadsorptivastadiet?

Answer 24

Muskelceller har glycogenlager (som finns ett glycogen lager som byggts upp när de fanns näring) och bildar acetyl-coa. Muskelceller använder även fettsyror och ketonkroppar(från levern) till att bilda acetyl-CoA som i sin tur används för att göra ATP. Här tas inte glycos upp från blodet, de i blodet är till hjärnan i detta stadie!

Question 25

Vad gör nervceller under det postadsorptivastadiet?

Answer 25

Nervceller är lika muskelceller men kan inte ta upp fettsyror, utan tar upp glycos och ketonkroppar från levern och omvandlar det till ATP. Har även eget glykogen som bryts ner till glykos→ atp. Har lite egen energi men är beorende av att få det från blodet. Att förhindra andra att ta upp glykosen(och reservera det till nervceller(hjärnan)) används hormonen glukogon och adrenalin.

Question 26

Glykogenes och glykoneogenesen

Answer 26

Glykogenes är uppbyggd av glykogen-lagret
Glykoneogenesen är när glykos görs av acetyl-coa (glykolysen baklänges). Detta sker i levern