Omvårdnadsplaner Flashcards
Hur ska man sköta PVK, CVK (jugularen), PICC (V. saphena) och artärkanyler?
Insticksstället ska kontrolleras dagligen efter tecken på infektion eller inflammation. Skyddsbandaget och tejpen byts dagligen eller om det blir kontaminerat. Desinfektion innan och efter användning. Om ingen infusion är kopplad till kanylen behöver den spolas regelbundet. Enligt humanstudier kan en PVK sitta i tre dagar, därefter ökar infektionsrisken. För artärkanyler är det även viktigt med korrekt provtagningsteknik samt att cirkulationen till extremiteten kontrolleras. Om extremiteten distalt om kanylen är kall och inte har någon puls måste kanylen plockas.
Hur sköts en esofagussond, urinkateter samt thorax- och bukdrän?
Esofagussond: Öppningen kontrolleras dagligen och bandaget byts.
Urinkateter: Läggs sterilt eftersom iläggningen innebär en kontaminationsrisk. Katetern ska hela tiden hållas kopplat till ett slutet system och får aldrig lämnas öppet vid exempelvis påsbyte. Desinfektera katetern regelbundet och håll vulva/penis ren.
Thorax- och bukdrän: Töms med bestämt intervall samt när behov finns. Såret kontrolleras och bandage samt kompress byts dagligen. Mätning av hur mycket vätska som kommer och hur det ser ut.
Hur tar man hand om en patient med hypo- eller hypertermi?
Sjukdomsprocessen kan göra det svårt för djuret att reglera temperaturen, vilket kan leda till hypo- eller hypertermi. Huttring vid hypotermi ökar behovet av syre. Uppvärmningen ska ske försiktigt för att undvika brännskador. Snabb uppvärmning kan medföra perifer vasodilation och ett lägre blodtryck. Hypertermi behandlas genom aktiv nedkylning, dock inte för snabbt.
Hur kan omvårdnaden se ut för en patient med dyspné?
Kräver varsam hantering för att minska syreförbrukningen. Syresättningen kan underlättas med hjälp av syrgasbur, syrgasmask eller syrgassond. Andningsmuskulaturen får jobba hårt och därför är det viktigt att hålla koll på temperaturen. En del patienter med dyspné behandlas med vätskedrivande och behöver därför rastas ofta och ha fri tillgång till vätska. Rastningen innebär dock ansträngning och ökat syrebehov. Ofta vill dessa patienter stå upp eller ligga i en position som gör det lättare att andas, vilken kan ge svårigheter med vila och sömn. Då kan man hjälpa till med att palla upp patienten med filtar som gör att djuret kan luta sig mot något men samtidigt vara kvar i den positionen. Syrgas är en torr gas och därför kan ögonen behöva fuktas för att hornhinnesår inte ska uppstå.
Hur kan omvårdnaden se ut för en patient som krampar?
Kramppatienter ska alltid ha en fungerande infart som spolas regelbundet om infusion inte ges. Maxdoser av kramplösande läkemedel ska finnas färdiguträknade. Stimuli minimeras genom att ha dämpad belysning och lugn omgivning. För att hindra att djuret skadar sig under en kramp ska buren vara madrasserad. Hypertermi är vanligt under kramp till följd av mycket muskelaktivitet och därför är omvårdnaden att bibehålla normal temperatur.
Hur tar man hand om en patient med skalltrauma?
Det finns alltid en risk att traumapatienter har ett skalltrauma, och ibland är det huvudproblemet. Syrgas tillförs vid behov via mask, flow by eller syrgasbur för att minska risken för ischemi i hjärnan. Syrgassond passar inte då den ökar risken för nysningar och därmed ökat kranialt tryck. Patienterna kan vara neurologiskt nedsatta och behöva ögonvård. Medvetandegrad kan bedömas med hjälp av Glasgow coma scale för att bedöma förändringar över tid. Vid lägre poäng är prognosen sämre.
Hur kan omvårdnaden se ut för patienter med påverkad motorik eller som är liggande?
Vändning varannan till var fjärde timme för att förhindra atelektaser, sekretansamlingar i lungorna och trycksår. Man kan med fördel lägga patienten på bröst emellanåt för att underlätta andningen. Positioneringen och bäddningen (filtar, värmedyna) är viktig för att avlasta leder samt förebygga trycksår och hypotermi. Rörelseträning bidrar till ledhälsa, förebyggande av muskelkontraktioner och minskad risk för trycksår. Mat och vatten kan ges om patienten är medveten nog att kunna äta och dricka. Urinkateter kan läggas för att samla upp urin, annars uppsugande material. Ögonvård vid nedsatt tårproduktion eller blinkreflex.
Hur ser omvårdnaden ut för en ventilatorpatient?
Patienten hålls lätt sövd och behandlas likt andra icke ambulatoriska patienter. Kräver konstant övervakning och noggrann dokumentation. För att förhindra bakterietillväxt i munnen utförs munhålevård ungefär var fjärde timme. Svalget sugs rent, munhåla rengörs med 0,05 % klorhexidin och tungan fuktas. Tandborstning görs två gånger dagligen. Trachealtuben sätts med fördel fast med gummislang för att bakterier inte ska ha lika lätt att växa till sig (dock risk för tryckskador av slangen). Tuben kan lyftas lite emellanåt för att lufta tungan. Om pulsoximeter sitter på tungan bör man flytta den ibland för att minimera tryckskador. Det finns även risk för tryckskador på trachea, och därför kan man behöva ändra läge på tuben ibland samt inte kuffa den för mycket. Tuben kan behövas sugas rent.
