Häst Flashcards
Vad är normalt och inte normalt när det kommer till magsäcksöverfyllnad/reflux?
Det är normalt med under två liter återflöde vid sondning. Volymen som använts för hävertering ska räknas bort. En ökad mängd reflux kan tyda på ileus (tunntarmarna står stilla), tunntarmsobstruktion eller tryck mot magsäcken.
Vad indikerar laktat i blod- och bukvätska på?
Förhöjt laktat i blod- eller bukvätska tyder på anaerob metabolism och hypoxi i vävnaden, vilket kan ge upphov till en metabol acidos. Laktatet stiger ofta tidigare i bukvätskan än i blodet.
Vad kan bukvätska indikera på?
Normal bukvätska ska man kunna se en text igenom. Den är ljusgul genomskinlig. Ökad turbiditet liknar apelsinjuice och innehåller ökat celltal och proteiner. Tyder på inflammation. Serohemorrhagisk bukvätska är rödfärgad på grund av läckage av röda blodkroppar. Tyder på strangulerad tarm eller blödning till bukhålan.
Hur ser medicineringen ut postoperativt för en buköppnad häst?
Hästarna får intravenösa antibiotika på rutin då de gått igenom ett stort ingrepp. Vid okomplicerad buköppning utan tarmresektion ges Penicillin i 3 – 5 dagar. Vid tarmresektion eller andra specialfall ges bredspektrumantibiotika i 3 – 5 dagar. NSAID ges som postoperativ smärtlindring och antiinflammatorisk effekt, oftast Flunixin. Tarmmotorikstimulerande läkemedel ges ofta rutinmässigt efter tunntarmskirurgi, vanligen Lidocain. En startdos ges över ungefär 15 minuter i exempelvis en liter Ringer-Acetat, och därefter fortsätter man som CRI i 24 – 48 timmar med infusionspump. Det finns en biverkningsrisk i form av ataxi/fall framförallt då startdos ges. Lidocain ska alltid ges med samtidig vätsketerapi. Om Ringer-Acetatet stannat måste hela aggregatet sköljas igenom. Medicineringen får inte avbrytas för exempelvis motion.
Hur ser det ut med utfodring och motion efter en buköppning?
Hästen kan börja äta ungefär 12 – 24 timmar efter operationen om inga komplikationer uppstått. Man börjar med små mängder, exempelvis 1 kg per dag och sedan ökning med 1 kg dagligen. Vuxna hästar klarar sig utan foder i några dagar om de inte kan äta, dock är det viktigt med monitorering av elektrolyter då. Hypokalemi är en vanlig följd av lågt foderintag. Vid långvarig inappetens eller förhöjda triglycerider kan man ge glukosinfusion som CRI för att motverka negativ energibalans. Infusionshastigheten ökas successivt samtidigt som blodglukos monitoreras. Ofta börjar hästarna motioneras direkt med korta skrittpromeander flera gånger dagligen, om de inte är mycket dåliga eller står på något CRI.
POI är en vanlig komplikation efter buköppning. Vad innebär det?
Postoperativ ileus är vanligast efter tunntarmskirurgi. Hästen får nedsatt motilitet i tunntarmarna på grund av inflammation och ödem. Patienten får stora volymer reflux som behöver tömmas varje till varannan timme initialt. Hästen sondas och sonden lämnas kvar. Hästen får en munkorg för att hålla sonden på plats. Behandlingen består också av prokinetika som Lidocain, NSAID och vätsketerapi på grund av stora förluster. Många hästar överlever med god vård.
Vad gäller vid hemgång av en häst som blivit buköppnad?
Hästen kan gå hem när den klarar sig utan vården som man har gett och inga komplikationer ses. Vanligen 5 dagar efter operation får hästen gå hem, om allt har gått bra. Vid hemgång gäller vila från arbete i 3 månader efter en okomplicerad buköppning. Risken om man motionerar för tidigt är att hästen får bråck i bukväggen. Skrittmotion som ökas gradvis redan från hemkomst. Ofta står hästen inne fram till stygntagning (14 dagar). Därefter kan den stå i sjukhage om hästen är lugn. Hästen ska tempas dagligen åtminstone första veckan.
Vad ska man tänka på vid vård av en luftvägspatient?
Det är viktigt att reducera stressen eftersom hästen redan har det svårt med syresättningen. Man vill ha god ventilation i boxen samt dammfritt strö och foder. Man kan vilja ge syrgas, dock kan det vara svårt att få sonden att sitta på vuxna hästar då hästen gärna kliar ut den. Utevistelse kan vara positivt om hästen reagerar på stallmiljön, men har gott allmäntillstånd i övrigt.
Hur sköts en tracheotomi?
Tracheotomi är en akut procedur som utförs vid obstruktion i övre luftvägarna. En öppning görs på en bit ner på trachea. Finns det tid klipper, steriltvättar och lokalbedövar man innan, men inte om det är riktigt akut. Treakealkanylen placeras fäst med gasbinda runt halsen eller sutureras fast. Tracheotomin sköts genom att man tvättar runt öppningen och tar ut trachealkanylen för att göra rent den dagligen.
Hur sköts ett pleuradränage?
Dränage av vätska från thorax då vätskan orsakar tryck på lungorna som inte kan expandera ordentligt. Utförs på stående häst under sedering om hästens tillstånd tillåter det. Ultraljud används för att lokalisera vätskan. Området klipps och steriltvättas, därefter placeras pleuradränage steril av veterinär och sutureras fast med chinese fingertrap. Om det finns mycket vätska i pleura och man tömmer allt snabbt finns risk för blodtrycksfall som behöver mötas upp med vätsketerapi. Någon form av backventil behövs för att luft inte ska komma in. Kan sitta på plats länge men behöver kontrolleras ofta. Skyddas om möjligt med bandage.
Hur ser handlingsplanen ut vid en akut blödning?
Stoppa blödningen genom att hålla ett hårt tryck länge. Att stasa av ben kortare tider går bra, men inte under en längre period då det gör ont för hästen. Vid hypotension på grund av blödningen behöver det behandlas. Man jobbar med restriktiv vätsketerapi, då man inte vill riskera hypertension som ökar belastningen på fibrinpluggarna. Kolloider har negativa effekter på koagulation. Förberedelse för eventuell blodtransfusion.
Hur ska en bloddonator vara?
Som bloddonator ska hästen vara en snäll och lugn valack på minst 500 kg. Anledningen till att det ska vara en valack är för att ston kan ha fått föl, och då kan stoet ha bildat antikroppar mot fölets blod. Blodet kan således innehålla antikroppar mot andra hästars blod. Korstest görs vanligen inte vid första donation. Däremot om en häst ska få upprepade transfusioner behöver man göra det. Man kan ta max 15 % av blodvolymen. Då hästblod är svårt att lagra tappar man oftast vid behov.
Hur ger man en blodtransfusion till häst?
Droppaggregat med filter används när blodet ges till mottagaren. Blodet ges långsamt under 15 minuter och därefter snabbare. Vid giva ska man monitorera för att upptäcka eventuella biverkningar. 16 % av alla hästar får anafylaktiska reaktioner som urtikaria (nässelutslag), piloerektion (gåshud), feber och chock. 25 – 50 % av förlorad volym ersätts med blod.
Vad är förmaksflimmer?
Förmaksflimmer är hästens vanligaste patologiska arytmi. Hästen får ojämn hjärtrytm, som beror på en störning i hjärtats retledningssystem. Vid auskultation kan det låta som gympaskor i en tvättmaskin.
Hur behandlas förmaksflimmer?
Vissa hästar kan själva konvertera spontant till normal sinusrytm, men annars behandlar man medicinskt med kinidinsulfat. Kinidinsulfat är ett antiarytmiskt läkemedel. Dock finns det bieffekter med behandlingen som nedsatt allmäntillstånd, tachykardi, ataxi, diarré, penisframfall, plötslig död, kammararytmier, kramper och fång. Av den anledningen blir hästarna IVA-patienter när de ska konverteras. Handskar och munskydd ska användas när man väger upp kinidinsulfat, som sedan blandas med vatten och ges via en sond. Innan giva ska man ta en status och EKG, och hästen ska ha en PVK. Man ska också se till att ha akutmediciner på plats (adrenalin, tribonat som binder till kinidin och lidocain som är antiarytmiskt). Hästen monitoreras under dagen och iprincip alla hästar får någon form av biverkningar. Ny bedömning görs efter två timmar med hjärtauskultation av veterinär samt EKG. Om hästen inte konverterar upprepas givan upp till 4 – 6 gånger.
