Nutrition Flashcards
Vad händer när ett sjukt djur inte får tillräckligt med energi?
Ett sjukt djur som inte får tillräckligt med energi förlorar huvudsakligen det som man kallar för ”lean body mass”, som framförallt är muskler. Detta är till skillnad från ett friskt djur som huvudsakligen förlorar fett. Risken för infektioner ha och göra med att man får ett försämrat immunförsvar vid svält. Svält försämrar också sårläkningen.
Hur ska man tänka kring utfodring av dehydrerade patienter?
En dehydrerad patient har en generell vasokonstriktion i kroppen, inklusive i tarmarna. Detta kan leda till ett nedsatt näringsupptag från tarmen. Av den anledningen behöver patienten rehydreras innan matning inleds. Börjar man mata igång en dehydrerad patient kommer det förmodligen leda till ett sämre näringsupptag och mer näring går vidare till grovtarmen. I grovtarmen kan näringen dra till sig vätska och patienten kan få diarré.
Vad ska man tänka på vid utfodring med paraenteral näring?
Det man ska tänka på vid utfodring av paraenteral näring är att det utgör en risk för tromboflebit (tromb i kombination med inflammation i venen). Det är mycket viktigt att vara noggrann med hygienen, eftersom vi ger näring som även bakterier kan frodas i. I värsta fall kan djuret få sepsis. Eftersom näringen ges direkt i blodet finns det en risk för hyperglykemi och hyperlipemi.
Några tips för att öka aptiten?
Man vill ha ett foder med hög palatabilitet, det vill säga hög smakupplevelse för djuret. Fodrets struktur, konsistens och lukt påverkar hur djuret gillar sin mat. Många djur gillar att maten är lite uppvärmd. Gärna ett foder med hög protein- och fetthalt om djurets tillstånd tillåter, då detta är smakligt. En del djur har preferenser när det kommer till formen på torrfoder eller konsistensen på våtfodret. Generellt gillar djur våtfoder mer än torrfoder. Det är viktigt att fodret som man erbjuder är färskt och fräscht. Det ska inte ha stått för länge i kylen eller buren. Det kan vara lockande att ställa in en buffé, men detta kan leda till foderaversioner. Det blir för mycket och olika lukter blandas, vilket kan ge djuret avsmak. Många katter föredrar vida skålar där morrhåren inte vidrör kanterna. En del djur har preferenser när det gäller keramik-, plast- eller metallskålar. Det är oftast svårt att äta med krage, en del djur vill inte ens äta med kragen på. Därför kan man ta av kragen under uppsikt vid matning.
Hur utfodrar man en patient som har nässvalgsond?
Foder ges 3 – 6 gånger dagligen, hellre fler än färre gånger. Oftast ger man ¼ till ⅓ av RER första dagen. Sedan ökar man med 25 % av RER dagligen under förutsättning att det tolereras. Sonden ska spolas igenom långsamt med en liten mängd ljummet vatten före och efter varje matning. Det ska vara tillräcklig mängd vatten så att hela sonden blir genomsköljd. Detta bör man mäta innan sonden placeras. 5 – 10 ml vatten är en vanlig rekommendation. Därefter ges maten långsamt i sprutan. Det ska gå lätt att ge maten och patienten får inte hosta samtidigt. Ett mål bör inte överstiga 5 – 10 ml/kg inklusive spolvatten. Fodret bör vara uppvärmt till kroppstemperatur.
Hur vill man att ett konvalesvcensfoder ska vara sammansatt?
Generellt vill man ha ett foder med hög smältbarhet, högt energi-, fett- och proteininnehåll samt låg fiberhalt. Man vill att den största delen av fodret ska kunna tas upp så att man får lite restprodukter. Ett högt energiinnehåll betyder ofta att fodret innehåller mycket fett. Det höga energiinnehållet är viktigt då man ofta har ett djur som äter mindre men ändå behöver få i sig energi. Högt proteinvärde är viktigt för att minska förlusten av lean body mass. Man vill inte ha för mycket fibrer då det kan vara påfrestande för mag- och tarmkanal samt sänker energiinnehållet. Dock är fibrer viktiga för mikrobiotan, så en liten andel behövs. Konvalescensfoder ställer krav på en fungerande tarm- och pancreasfunktion.
Vad ger man för foder i en nässvalgsond?
Det finns speciella konvalescensfoder till sondmatning. Vanliga konvalescensfoder för sondmatning kommer i färdiga liquid diets eller pulver som man själv behöver blanda upp. Om man använder ett vanligt konvalescensfoder med tjockare konsistens om inte är anpassat för sondmatning och blandar det med vatten måste man beräkna hur mycket foder djuret behöver innan man späder ut det. Risken finns att det blir en för stor giva utspätt för att ge genom en sond.
Vad är refeeding syndrome?
Kan uppkomma till följd av för snabb igångmatning. Anorexi leder till att kroppen får ett lågt insulinpåslag. När djuret sedan kommer igång med att äta frisätts insulin som gör att glukos och vissa elektrolyter tas upp av cellerna. Detta gör att halterna av glukos och bland annat K och P i blodet minskar om igångmatningen går för fort, eftersom kroppen är van vid ett lågt insulinpåslag. Fosfatbrist kan bland annat innebära en risk för anemi och kaliumbrist kan leda till hjärtpåverkan. Refeeding syndrome är ovanligt, men förekommer på katt (mer osäkert på hund). Förebyggs genom att en patient som haft anorexi till en början bara får en liten fodergiva, ungefär 25 % av RER. Sedan ökar man gradvis under ungefär 5 dagar.
