NJUSTEN Flashcards

1
Q
  1. Normalvärde för GFR hos unga och friska?
  2. Hur kan GFR bestämmas exakt och på ett nästan exakt sätt?
  3. Vad räknas som terminal njurinsuff mätt i GFR?
A
  1. 110-125 ml/min
  2. Iohexolclearence, annars formel korrelerat till kroppsytan
  3. GFR < 15ml/min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bakteriuri

  1. Vad ska misstänkas om det förekommer hos kvinnor?
  2. Hos män?
  3. Enligt vilken mekanism kan baktierier upptäckas på en sticka?
A
  1. Asymptomatisk bakteriure, ingen behandling
  2. Misstänk prostatit, venerisk sjk eller resurin (sk postvesikalt hinder)
  3. Bakterier omvandlar nitrat till nitrit som ses på stickan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hematuri

  1. Vad beror oftast isolerade presisterande mikroskopisk hematuri på?
  2. Vad beror oftast makroskopisk hematuri på? Makroskopisk hos yngre?
  3. Vad indikerar samtidig proteinuri?
  4. Ge ett fysiologiskt tillstånd som kan ge hematuri?
A
  1. Glomerulär skada
  2. Oftast urologisk orsak dvs sten eller malignitet. Hos barn är makroskopisk hematuri oftast orsakad av hemorrhagisk cystit
  3. Att hematurin har ett glomerulärt ursprung
  4. Kan ses vid kraftig ansträngning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket index används för att uppskatta proteinurimängden?

A

Alb/krea index. Anges i mg protein/mmol krea. Används för att hur mycket patienten har druckit inte ska påverka resultatet. Man gör sällan dygnsmätningar längre.

Upprepade index över 30 är kliniskt signifikant. Över 300 är nefrotiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Akut njurinsuff

  1. Definition av oliguri?
  2. Definition av anuri?
  3. Vanligaste komplikationen till akut njursvikt?
  4. Symtom vid det oliguriska stadiumet av njursvikt?
A
  1. <400ml/dygn
  2. <100ml/dygn
  3. Akut hyperkalemi (eftersom njuren utsöndrar kalium)
  4. Allmänpåverkan, hyperosfatemi, hypokalcemi, hypoalbuminemi, ökat urea, tecken till acidos och sjunkande standardbikarbonat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Akut njurinsuff

Vilka tre typer av akut njursvikt finns? Beskriv orsaker till varje och utredningsordningen

A
  • *Postrenal njurvsikt (utreds först)**
  • Orsakar 15% av alla njuusvikt.
  • Innefattar intrarenal obstruktion, typ Bence Jones protein, myoglobin, extrarenal obstruktion, typ prostatahypertrofi och uretrastriktur.
  • Gör UL njurar för att se om det finns hydronefros
  • *Prerenal njursvikt (utreds i andra hand)**
  • Hypotension, chock, dehydrering, bilateral njurartärstenos mm. Vanligt hos ACE/ARB behandlade pat som blir dehydrerade
  • *Renal njursvikt (utreds sist)**
  • Vanligaste orsaken är akut tubulär nekros som kan fås vid BT fall, sepsis, läkemedel, nefrotoxiner tex svamp, myogloin, crescent.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kronisk njursvikt

Vilka är de vanligaste orsakerna?

A
  • Diabetesnefropati (ffa typ II)
  • Nefroskleros pga atheroskleros och hypertoni
  • Kronisk glomerulonefrit
  • Polycystisk njursjukdom
  • Interstitiell nefrit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kronisk njursvikt

Vilka tecken finns till kronisk njursvikt?

A
  • Svårbehandlad hypertoni
  • Oförklarad anemi (EPO förlust)
  • Nedsatt allmänkondition
  • Nedsatt aptit
  • Ödem

I senare skede tillkommer även:

  • Avmagring
  • Klåda
  • Uttalade elektrolytrubbningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kronisk njursvikt

Hur behandlar du?

A
  • Minimering av proteinuri är ett viktigt mål och görs bäst genom att behandla högt BT, gärna med ACE (njurmedicinarens bästa vän)
  • Natrium och vätskebalans upprätthålls ned till GFR på ca 10-15-
  • Furix kan ofta normalisera ett högt Kalium
  • Renal anemi kan behandlas med EPO om Hb<100
  • Störd kalcium och fosfatbalans kan behandlas med Vit D och fosfatbindare
  • Acidos kan behandlas med natriumbikarbonat
  • Proteinreducerad kost
  • PD eller HD påbörjas när GFR är 5-10ml/min per 1.73
  • Transplantation senare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Glomerulära sjukdomar

Vad kännetecknar glomerulonefriter?

A
  • Albuminuri
  • Mikroskopisk hematuri
  • Nedsatt njurfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Glomerulära sjukdoma__r

Hur ställs fullständig diagnos?

A

Njurbiopsi

Kontraindikationer: Singelnjure, skrumpnjure, pyelonefrit, njurcancer, blödningsbenägenhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Glomerulära sjukdomar

Vad kännetecknar Akut nefritiskt syndrom?

A

Hastigt insjuknande med:

  • Albuminuri
  • Hematuri
  • Hypertoni
  • Nedsatt njurfunktion med vätskeretention
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Glomerulära sjukdomar

Vad kännetecknar Nefrotiskt syndrom?

A

Om proteinurin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Skillnad i genes bakom makroskopisk och mikroskopisk hematuri?

A

Makroskopisk oftast urologisk: konkrement, cancer, infektion

Mikroskopisk oftast nefrologisk, glomerulär skada. S.k. tillsammans med proteinuri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken typ av proteiner ses vid golmerulär resp tubulär skada?

A

Glomerulär skada (vanligast): proteinuri domineras av proteiner av albumins storlek eller större

Tubulär skada: små mikroproteiner: beta-2-mikroglobulin, alfa-1-mikroglobulin och lätta Ig-kedjor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken typ av protein fångas på proteinsticka? Hur fångar man alla proteiner?

A

ALBUMIN!

Urinelfores för att fånga allt

17
Q

Vad är bästa lättast testet för at kvantifiera en proteinuri?

A

Alb/krea-index! - ETT URINPROV

(då får du albunimnivåer i relation till hur mycket man druckit)

18
Q

Gänsvärden för signifikant proteinuri och nefrotiskt syndrom?

A

Upprepade index > 30 mg/mol är kliniskt signifikant

>300 mg/mmol är nefrotiskt.

19
Q

Vanligaste komplikationen till akut njursvikt?

A

Akut hyperkalemi

20
Q

Hur sig en AKUT jmf med en KRONISK njursvikt?

A

AKUT: 40% mortalitet

  • *1. Oligurisk fas/anurisk fas:** dagar-veckor
  • *2. Polyurisk fas:** 2 veckor

KRONISK:

1.. DM2 (vanligaste orsaken)

  1. Oftast svårbehandlad hypertoni
    (ger nefroskleros, näst vanligaste orsaken)
  2. Pat söker för oförklarad anemi, nedsatt allmänkondition, nedsatt aptit och ödem
21
Q

Hur behandlar man AKUT njursvikt

A
  1. Utred och behandla postrenal orsak (vanligast)
  2. Utred och behandla prerenal orsak (näst vanligast)
  3. Utred och behandla renal orsak (näst vanligast)
22
Q

Hur förbättrar du kronisk njursvikt utan dialys/transplantation?

Tänk på:

  1. Proteinurin
  2. Elektrolytrubbningar
  3. Acidos
  4. Anemi
A

Minimering av proteinuri/blodtryck är ett viktigt behandlingsmål:

- ACEi (inte för aggressivt! kan sämka GFR för mycket).

- Loopdiuretika: normaliserar kaliumvärde.

- Fosfatbindare och aktivt vitamin D, ev kalcimimetika: ökat kalcium och binda fosfat i tarmen.

  • Proteinreducerad kost för att hålla nere både urea och fosfat

- Natriumbikarbonat: mot acidos (njuran kan ej producera bikarbonat längre)

- Epo-faktorer: om renal anemi.

23
Q

Hur ska GFR skattas för att jämföras mellan individer?

Vid vilket GF värde är det aktuellt med dialys?

Vilken typ av dialys är bäst?

A

per 1,73 m^2!

Dialys vid GFR <5-10 ml/min per 1,73 m^2.

Peritonealdialys är i regel bättre, med hemodialys kan funka om det passar lifestyle.

24
Q

Patient som söker family practice för snabbt uppkomna ödem.

Utredning visar albuminuri, mikroskopisk hematuri och nedsatt njurfunktion och extrem hyperlipidemi.

Vad är det och hur vill du behandla akut?

A

Akut nefrotiskt syndrom!

  1. Furix om mycket ödem
  2. Antikoagulantia om mycket lågt albumin (trombosrisk)
  3. Statiner

Utred bakomiggande orsak…

(Nog pga glomerulär sjukdom)

25
Q

Du har ju din patient som har nefrotiskt syndrom ödem. Hyperlipidemi, proteinuri på urinstickan, hypoalbuminemi.

Hur utreder du vidare för ev glomerulär orsak?

A

1. Urinelfores: proteiner som är albumin eller större (IgG, IgM, makroglobulin)

(uteslut tubulär orsak genom avsaknad av b2m/a1m/lätta kedjor)

2. Sediment:

26
Q

Vanligaste glomerulära sjukdomarna. Säg nåt om varje?

VIlka ger i regel endast nefrotiskt syndrom? 3

Vilka kan även ge nefritiskt syndrom?

A

Nefrotiska

Minimal Change: vanligaste hos barn efter ÖLI.

Membranös glomerulonefrit: vanligaste hos vuxna.

Fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS): ofta AKUT nefrotiskt syndrom.

Nefritiska

1. Post streptokock-glomerulonefrit: efter strepinfektion, barn (ta C3 och properdin för diagnos). Ska få penicilin.

  • *2. TTP** (trombocytopeni, hemolys, neurologi)
  • *HUS** (EHEC/Shigella)
  • *3. Rapidly progressive GN (crescentnefrit)**: ger även nefritiskt syndrom. oftast pga systemisk vaskulit. Pga:
  • SLE-nefrit: kan vara mild eller crescent.
  • *- Antibasalmembrannefrit (Goodpastures syndrom)**: hosta och hemoptyser. ibland cresent.
27
Q

Hur utreder proteinuri och hittar mikroglobuliner i urinelforesen. Du misstänker nu en tubulär njursjukdom som orsak till din patients proteinuri.

Vad hade du misstänkt om din patient:

  1. Insjuknade akut (1 high, 1 low)?
  2. Verkar ha haft kroniska besvär? (1 high)
A

1. AKUT interstitiell nefrit: oftast pga NSAID/antibiotika, infektion, systemsjukdom, gikt mm. Gör njurbiopsi.

Sorkfeber

  1. KRONISK interstitiell nefrit: förgiftning av tungmetaller, flera pyelonefriter, systemsjukdomar, obstruktiv nefropati. Behandla grundsjukdom.
28
Q

Sedimenttecken på nefrotiskt syndrom?

A

Lipidkors!

29
Q

SEDIMENT: Vad tyder följande på?

  1. Hyalina cylindrar
  2. Röda blodkroppscylindrar
  3. Korniga cylindrar
  4. Lipidkors?
  5. Vaxcylindrar
  6. Vita blodkroppscylindrar
A
  1. Normalt
  2. Sjukdom i GLOMERULUS
  3. Sjukdom i TUBULI
  4. Nefrotiskt syndrom: PROTEINURI
  5. KRONISK njursjukdom
  6. Normal eller ökade vid PYELONEFRIT