Njursvikt

Question 1

B-Hemoglobin
(Njursvikt)

Answer 1

Lågt Hb beror på att njurarnas funktion är nedsatt och att det därför inte produceras lika mycket erytropoietin De lägre nivåerna av erytropoietin leder till att benmärgen producerar en mindre mängd röda blodkroppar som leder till ett sjunkande Hb.

Question 2

P-kreatinin
(Njursvikt)

Answer 2

Kreatinin är en restprodukt från nedbrytning av proteiner och som fysiologiskt utsöndras via urinen. Vid sjunkande njurfunktionen utsöndras inte kreatinin i samma utsträckning och ansamlas istället i kroppen. Därför tyder stigande kreatininivåer på sjunkande njurfunktion. Däremot beror kreatininivåerna i kroppen på personens ålder och muskelmassa. Det är inte konstigt om en person med mycket muskler har högre nivåer av kreatinin i blodet än en person med mindre mängd muskelmassa. Därför måste man ta hänsyn till GFR. För personen kan ha ett högt kreatinin och normalt GFR samtidigt.

Question 3

P-kalium
(Njursvikt)

Answer 3

Ett högt kaliumvärde kan ses i labbsvar vid njursvikt och det beror på att en mindre mängd kalium utsöndras via urinen och på grund av acidos (beror på att väte tar kaliums plats i cellen) som leder till hyperkalemi

Question 4

P-urea
(Njursvikt)

Answer 4

Urea utsöndras normalt via njurarna med urinen men vid njursvikt när nefron har gått sönder och sen förlorat sin funktion kommer urea att ackumuleras i kroppen, vilket ger förhöjda nivåer i labsvar.
Urea är en restprodukt från att proteiner har bryts ner till ammoniak och sen till urea.

Question 5

Fosfat
(Njursvikt)

Answer 5

När inte njurarna bildar lika mycket kalcitriol som reglerar kalciumnivåerna i kroppen som i sin tur reglerar fosfatet kommer mer fosfat att ansamlas och därmed höjs nivåerna av fosfat.

Question 6

PH
(Njursvikt)

Answer 6

Ett sjunkande PH vid nedsatt njurfunktion beror på metabol acidos. Den metabola acidosen beror på att njurarna inte utsöndrar vätejonerna via urinen och att de istället ansamlas i kroppen.

Question 7

pCO2
(Njursvikt)

Question 8

Standardbikarbonat
(Njursvikt)

Question 9

Basöverskott
(Njursvikt)

Question 10

PTH
(Njursvikt)

Answer 10

PTH nivåerna höjs vid njursvikt på grund av att kalciumnivåerna i blodet är låga och istället för att skelettet ska gå in som buffert börjar det frisättas mycket PTH för att njurarna ska frisätta kalcitriol. Men eftersom njurarnas funktion är nedsatt kommer inte PTH få någon feedback på att tarmarna tar upp mer kalcium. Det gör att det blir mer och mer PTH.

Question 11

P-albumin
(Njursvikt)

Answer 11

P-Albumin sjunker till följd av att mer albumin tar sig förbi filtrationsbarriären i glomerulus och utsöndras med urinen.

Question 12

U-albumin
(Njursvikt)

Answer 12

U-Albumin stiger till följd av att mer albumin tar sig förbi filtrationsbarriären i glomerulus och utsöndras med urinen.

Question 13

Pt krea eGFR
(Njursvikt)

Answer 13

eGFR står för estimerat GFR och innebär en uppskattning av njurfunktionen. I beräkningen för eGFR ingår information som kön, ålder, vikt, kreatinin och cystatin C. Cystatin C nivåerna stiger vid sjunkande njurfunktion men är inte beroende av muskelmassa.

Question 14

Vilka är njurens sju funktioner?

Answer 14

1. Reglera blodtryck
2. Reglera vätskebalsans
3. Rena blodet från slagg och restprodukter
4. Reglera kroppens elektrolyt balans
5. Reglera kroppens syra-bas balans
6. Producera EPO
7. Omvandla vitamin D3 (kalcidiol) till aktivt vitamim D3 (kalcitriol)

Question 15

Akut njursvikt

Answer 15

Akut njursvikt är ett kliniskt syndrom med akut men vanligen reversibel njurskada. Det innebär att njurarna hastigt förlorar sin funktion som att utsöndra kvävehaltiga slaggprodukter (ex urea) och att reglera homeostas och saltbalans i kroppen. Det börjar med att patienten får mindre urinmängder som oliguri (mindre än 400 ml/dygn) eller anuri (mindre än 100 ml/dygn). Vid detta skedet är patienten allmänpåverkan, har högt blodtryck, ofta andningsbesvär och perifera ödem.