Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Sjukdomslära Del 1 > Nervsystemet > Flashcards

Nervsystemet Flashcards

1
Q

TIA (transitorisk ischemisk attack)

A

är plötsligt påkommande neurologiska bortfallsymptom liknande till en stroke som helt förvinner inom 24h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Riskfaktorer/orsak till stroke: (5)

A

bl. a:
1) hypertoni
2) diabetes
3) rökning
4) hereditet
5) ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

orsak till en stroke:

A

är upphävt blodflöde som leder till syrebrist och sedan celldöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

penumbraområdet

A

är område runt skadan med sämre blodtillförsel och inaktiva celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kardioembolisk infarkt

A

är när emboli/blodpropp lossnar från sitt bindningsställe och täpper till ett kärl. Ex: kardiell embolier, förmaksflimmer, andra arytmier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

aterosklerotisk infarkt

A

1) trombos/emboli pga ateroskleros.
2) Förträngningar i tex a. arotis
3) uppkommer ofta då blodtryck är låg
4) progressiva symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

lakunär infarkt

A

är små infarkter som täpper till djupa kärlgrenar (ex. a. cerebri media, a basilaris). De bildar efter några veckor väteskefyllda hålrum och har isolerade bortfallsymptom av en funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

symptom hjärninfarkter (a. carotis interna)

A

1) kan vara symptomlöst
2) hemipares
3) global afasi
4) neglekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

symptom hjärninfarkter (a. cerebri media)

A

1) hemipares
2) central facialispares
3) afasi
4) neglekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Akut behandling av hjärninfarkter

A

1) fria luftvägar
2) febernedsättning (vid behöv)
3) ges insulin (vid högt B-glukos)
4) sänk ej BT för snabbt
5) ev. trombolysbehandling
6) ev. trombektomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

intracerebrala blödningar

A

är spontanta blödningar i hjärnan. Vanligaste orsak är hög BT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

intracerebrala blödningar- patofysiologi

A

1) vid blödning trycks hjärnvävnaden sönder vilket leder till celldöd.
2) Blodet med nedbrytningsprodukter irriterar vävnaden och orsakar inflammation.
3) svullnad bildas kring den skadade vävnaden
4) ärrvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

intracerebrala blödningar symptom:

A

1) beror på blödningens lokalisation
2) bakre skallgropen: små ljusstela pupiller
3) cerrebellum: ataxi, balanssvårigheter, kraftig yrsel
4) allmänna symptom: illamående, huvudvärk, sjunkande medvetandegrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

intracerebrala blödningar- behandling

A

1) neurokirurgi (uttömning, lätta på trycket, ev. shunt)
2) observation pga reblödning
3) undvik tidig mobilisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

subaraknoidalblödning

A

är blödning från artärerna under araknoidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

subaraknoidalblödningar- orsak

A

1) aneurysm eller kärlmissbildning som rupturerar (medfödda eller förvärvade)

Förvärvade:

1) trauma, infektioner, aterosklerostiska förändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

subaraknoidalblödningar- symptom

A

variearende men:

1) intensiv akut huvudvärk
2) “smäll” i huvudet följt av kraftig huvudvärk
3) huvudvärk förenat med illamående/kräkningar och medvetandepåverkan
4) warning leak: små blödningar med små symptom som kommer innan större blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

subaraknoidalblödningar- behandling

A

1) neurokirugi
2) aneurysm (ligeras eller coiling)
3) ev. shunt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Parkinsons sjukdom

A

är degeneration av dopaminproducerande celler i basala ganglierna, substatia nigra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Parkinsons sjukdom- orsak

A

1) idiopatisk (toxiner/kemiska ämnen i miljön)
2) viss ärftilighet
3) vanligast >60 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Parkinsons sjukdom- kardinal symtom (3 plus “andra”)

A

1) tremor: långsamma i vila, börjar ofta halvsidigt (dominant sida)
2) rigiditet: svårt att starta och stoppa rörelser, korta trippande gångsteg
3) hypokinesi: få och förlångsamma rörelser, stel ansiktsmiimik, entonigt tal, förandrad handstil
4) andra symtom: autonoma symptom (yrsel), demens, depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Parkinsons sjukdom- diagnostik

A

1) mist 2/3 kardinalsymptom
2) svara positivt på dopamintester
3) anamnes, klinisk undersökning
4) SPECT eller PET

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Parkinsons sjukdom- behandling

A

1) dopaminagonister
2) L-dopa
3) COMT-hämmare (minskar nedbrytningen av dopamin)
4) MAO-hämmare (förlängd effekt av dopamin)
5) Deep brain stimulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Parkinsons sjukdom- sjukdomsutveckling

A

1) behandlingen är ofta gynnsam första fem åren –> dosglapp
2) efter ca. 10år ON/OFF syndrom
- On: kraftig läkemedelseffekt (dyskinesier)
- OFF: stelhet (hypokinesi)
3) demensutveckling, kognitiva störningar, hallucinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

epilepsi

A

är abnorma, repetetiva, synkrona urladdningar i hjärnbarken som leder till oprovocerade anfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

epilepsi- orsaker

A

1) hereditet
2) ärr bildningar (stroke, skallskador)
3) medfödda missbildningar i hjärnan
4) idiopatiskt
5) bristsjukdomer (B6)
6) exansiva processer i hjärnan (tumörer, abcesser)
7) droger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Orsaker till cerebrala anfall (akutsymtomatiska anfall):

A

1) alkohol/droger (abstinens)
2) stress
3) dåligt med sömn
4) feber
5) syrebrist
6) låg plasmaglukosnivå
7) överdos av vissa läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

genetisk epilepsi:

A

1) kan bero på metabola störningar

2) jonkanalernas struktur: obalans mellan excitatoriska och ihibitoriska mekanismer (sänkt kramptröskel)

29
Q

strukturell epilepsi:

A

förändrade membranegenskaper skurar av AP urladdas från ett fokus i hjärnan. Kan bero på lokal förändring (ärr, cysta, tumör)

30
Q

primär generaliserade anfall

A

1) startar i hela cortex

2) flera olika sorters anfall finns

31
Q

grand mal anfall faser

A

1) tonisk fas (stelhet)
2) klonisk fas (skakning)
3) postiktal fas

32
Q

petit mal (absence epilepsi) (karaktäristiker) (7)

A

1) debut 5-6 års ålder
2) 5-15 sek. frånvaro
3) ev. ryckningar i ansikte, ögon, mun
4) den drabbade har inget minne av anfallet
5) EEG: 3Hz spike och våg aktivitet

33
Q

juvenil myoklon epilepsi (karaktäristiker)

A

1) debut 15-20 års ålder
2) ofta anfall på morgonen
3) korta ryckningar i ff.a. armarna
4) ej påverkat medvetande
5) stark hereditet
6) övergå ibland i GTK anfall

34
Q

fokala/partiella epileptiska anfall

A

1) kan bero på lokal förändring (ärr, cysta, tumör)

2) mycket olika anfallsmanifestation beroende på var anfallet startar

35
Q

Exempel av fokala anfall

A

1) temporallobs anfall: deja vu känsla, smak-, lukthallucinationer, konfusion/förvirring
2) frontallobs anfall: korta anfall, dramatiska motoriska rörelser, skrik, nattetid
3) occipitala anfall: ljusfenomen, illamående
4) jackson anfall: start i motorcortex med ryckning i en hand, spridning till extremiteter

36
Q

exempel av partiella anfall

A

1) enkla partiella anfall: opåverkat medvetande
2) komplext partiella anfall: påverkat medvetande
3) partiella anfall med sekundär generalisering: anfall som startar fokalt och sedan sprider sig.

37
Q

status epileptikus

A

när det finns täta anfall där hjärnan inte hinner återhämta sig mellan anfallen eller anfall >30min.

snabb behandling krävs

38
Q

epilepsi- diagnostik

A

1) EEG/ sömn EEG
2) CT, MR hjärna (fokal EP)
3) kliniska symtom/anamnes
4) fler än två oprovocerade anfall eller tydlig epileptisk aktivitet på EEG

39
Q

epilepsi- behandling

A

1) farmakologisk behandling/ antiepileptika

Generella anfall: valproat (förstärker GABA)

fokala anfall: karbamazepin (minksar excitabiliteten)

2) vid svårbehandlad ep: neurokirurgi, vagus stiumulator, ketogen kost

40
Q

MS- Multipel skleros

A

är en autoimmun sjukdom som drabbar CNS. Myelinet angrips och leder till inflammation/myelinförlust som stör signalöverföring.

41
Q

MS- Multipel skleros: orsak

A

okänd men:

1) ärftlighet, miljöfaktorer, solljus (D-vitamin), hereditet för andra autoimmuna sjukdomar

42
Q

remitting-relapsing MS (benign MS)

A

skov som helt läker ut

43
Q

remitting-progressive MS (skovvis fortlöpande MS)

A

skov som inte helt läker ut

44
Q

sekundär progressiv MS

A

skovvis fortlöpande MS kan övergå i en form med gradvis försämring utan skov

45
Q

kronisk progredierande MS

A

gradvis fortskridande funktionsnedsättning

46
Q

MS- Multipel skleros - typiska symtom

A

1) optikus neurit: syn nervsinflammation, smärta i ögat och synpåverkan
2) Lhermittes syndrom- “stöt” då huvudet böjs framåt
3) trigeminusneuralgi- anfallsvisa smärtor i n. trigeminus utbredningsområde
4) internukleär oftalmoplegi: ögonmotorikstörning

47
Q

MS- Multipel skleros: diagnostik

A

1) minst två tillfällen med olika symtom från CNS
2) MR ska påvisa plack 2/4 MS typiska lokaler
3) LP-fynd (antikroppar)

48
Q

MS- Multipel skleros: behandling

A

1) kortikosteroider: ACTH (vid skov)
2) betainterferon: hämmar innuförsvaret (skovvis MS)
3) glatirameracetat (skovvis)
4) blodstamcellstranplantation effektivaste behandling vid skovvis MS

49
Q

bortfallsymtom

A

1) förlämning/pares
2) domningar/parestesier
3) känselnedsättning
4) synnedsättning
5) språkstörning/ afasi
6) koordinationsbortfall

50
Q

retningssymtom

A

1) epileptiska anfall
2) muskelkramper, rycknignar
3) synfenomen

51
Q

desinhibitionsfenomen

A

bortfall av en viss funktion frigör reflexer eller rörelsemönster som under normala omständigheter är hämmande ie babinskis tecken

52
Q

amnesi (högre funktioner)

A

är minnesbortfall

53
Q

afasi (högre funktion)

A

är en störning av förmågan att tala eller att förstå språk

expressiv/motorisk = Brocas area

impressiv/sensorisk = Wernickes area

54
Q

apraxi (högre funktioner)

A

är oförmåga att på uppmaning utföra en sammansatt rörelse tex knyta skor, dricka. Patienten förstår vad det är, men kan ej utföra det

55
Q

agnosi (högre funktion)

A

är oförmåga att känna igen tidigare kända föremål:

1) visuell (ansiktsminne)
2) auditiv (röster i t.ex. telfon)
3) taktil (känsel)

56
Q

störd rums-och formuppfattning (högre funktion)

A

är oförmåga att identifiera enkla former som t.ex trianglar, kuber etc och en nedsatt orienteringsförmåga som ger svårigheter att hitta rätt i lokaler

57
Q

påklädningsapraxi (högre funktion)

A

är svårigheter att orientera sin egen kropp i förhållande till kläder

58
Q

neglekt (högre funktioner)

A

är rubbning av verklighetsuppfattningen och omedveten om sin vänstra (icke dominant) sida

59
Q

atrofier (motorik)

A

är minskning av muskel storlek

60
Q

rigiditet (motorik)

A

är en form a muskeltonusrubbningar där muskler är stela, inflexibela

61
Q

spasticitet (motorik)

A

är kontinuerliga kontraktioner av musklarna. Finns en stelhet

62
Q

tremor

A

är ofrivilliga muskelrörelser

63
Q

Fasciculation

A

är ofriviliga rörelser (t.ex eye twitch)

64
Q

pares

A

är nedsatt kraft i en muskel eller muskelgrupp. Om förlämningen är total används ordet paralys.

65
Q

central pares

A

är en skada på övre motorneuronen. Det är spastisk med stegrade reflexer och inga muskelatrofier

66
Q

perifer pares

A

är en skada på nedre motorneuronen. Reflexer är svaga eller bortfallna och det finns muskelatrofier.

67
Q

paralys

A

är totalt bortfall av viljemässig rörelse

68
Q

plegi

A

är en förlamning, dvs egentligen en total avsaknad av funktion.

69
Q

ataxi

A

är koordinationsstörning, med knyckiga, disharmoniska röresler

Sjukdomslära Del 1 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions