Nervsystemet Flashcards
TIA (transitorisk ischemisk attack)
är plötsligt påkommande neurologiska bortfallsymptom liknande till en stroke som helt förvinner inom 24h
Riskfaktorer/orsak till stroke: (5)
bl. a:
1) hypertoni
2) diabetes
3) rökning
4) hereditet
5) ålder
orsak till en stroke:
är upphävt blodflöde som leder till syrebrist och sedan celldöd
penumbraområdet
är område runt skadan med sämre blodtillförsel och inaktiva celler.
kardioembolisk infarkt
är när emboli/blodpropp lossnar från sitt bindningsställe och täpper till ett kärl. Ex: kardiell embolier, förmaksflimmer, andra arytmier
aterosklerotisk infarkt
1) trombos/emboli pga ateroskleros.
2) Förträngningar i tex a. arotis
3) uppkommer ofta då blodtryck är låg
4) progressiva symptom
lakunär infarkt
är små infarkter som täpper till djupa kärlgrenar (ex. a. cerebri media, a basilaris). De bildar efter några veckor väteskefyllda hålrum och har isolerade bortfallsymptom av en funktion.
symptom hjärninfarkter (a. carotis interna)
1) kan vara symptomlöst
2) hemipares
3) global afasi
4) neglekt
symptom hjärninfarkter (a. cerebri media)
1) hemipares
2) central facialispares
3) afasi
4) neglekt
Akut behandling av hjärninfarkter
1) fria luftvägar
2) febernedsättning (vid behöv)
3) ges insulin (vid högt B-glukos)
4) sänk ej BT för snabbt
5) ev. trombolysbehandling
6) ev. trombektomi
intracerebrala blödningar
är spontanta blödningar i hjärnan. Vanligaste orsak är hög BT
intracerebrala blödningar- patofysiologi
1) vid blödning trycks hjärnvävnaden sönder vilket leder till celldöd.
2) Blodet med nedbrytningsprodukter irriterar vävnaden och orsakar inflammation.
3) svullnad bildas kring den skadade vävnaden
4) ärrvävnad
intracerebrala blödningar symptom:
1) beror på blödningens lokalisation
2) bakre skallgropen: små ljusstela pupiller
3) cerrebellum: ataxi, balanssvårigheter, kraftig yrsel
4) allmänna symptom: illamående, huvudvärk, sjunkande medvetandegrad
intracerebrala blödningar- behandling
1) neurokirurgi (uttömning, lätta på trycket, ev. shunt)
2) observation pga reblödning
3) undvik tidig mobilisering
subaraknoidalblödning
är blödning från artärerna under araknoidea
subaraknoidalblödningar- orsak
1) aneurysm eller kärlmissbildning som rupturerar (medfödda eller förvärvade)
Förvärvade:
1) trauma, infektioner, aterosklerostiska förändringar
subaraknoidalblödningar- symptom
variearende men:
1) intensiv akut huvudvärk
2) “smäll” i huvudet följt av kraftig huvudvärk
3) huvudvärk förenat med illamående/kräkningar och medvetandepåverkan
4) warning leak: små blödningar med små symptom som kommer innan större blödning
subaraknoidalblödningar- behandling
1) neurokirugi
2) aneurysm (ligeras eller coiling)
3) ev. shunt
Parkinsons sjukdom
är degeneration av dopaminproducerande celler i basala ganglierna, substatia nigra
Parkinsons sjukdom- orsak
1) idiopatisk (toxiner/kemiska ämnen i miljön)
2) viss ärftilighet
3) vanligast >60 år
Parkinsons sjukdom- kardinal symtom (3 plus “andra”)
1) tremor: långsamma i vila, börjar ofta halvsidigt (dominant sida)
2) rigiditet: svårt att starta och stoppa rörelser, korta trippande gångsteg
3) hypokinesi: få och förlångsamma rörelser, stel ansiktsmiimik, entonigt tal, förandrad handstil
4) andra symtom: autonoma symptom (yrsel), demens, depression
Parkinsons sjukdom- diagnostik
1) mist 2/3 kardinalsymptom
2) svara positivt på dopamintester
3) anamnes, klinisk undersökning
4) SPECT eller PET
Parkinsons sjukdom- behandling
1) dopaminagonister
2) L-dopa
3) COMT-hämmare (minskar nedbrytningen av dopamin)
4) MAO-hämmare (förlängd effekt av dopamin)
5) Deep brain stimulation
Parkinsons sjukdom- sjukdomsutveckling
1) behandlingen är ofta gynnsam första fem åren –> dosglapp
2) efter ca. 10år ON/OFF syndrom
- On: kraftig läkemedelseffekt (dyskinesier)
- OFF: stelhet (hypokinesi)
3) demensutveckling, kognitiva störningar, hallucinationer
epilepsi
är abnorma, repetetiva, synkrona urladdningar i hjärnbarken som leder till oprovocerade anfall
epilepsi- orsaker
1) hereditet
2) ärr bildningar (stroke, skallskador)
3) medfödda missbildningar i hjärnan
4) idiopatiskt
5) bristsjukdomer (B6)
6) exansiva processer i hjärnan (tumörer, abcesser)
7) droger
Orsaker till cerebrala anfall (akutsymtomatiska anfall):
1) alkohol/droger (abstinens)
2) stress
3) dåligt med sömn
4) feber
5) syrebrist
6) låg plasmaglukosnivå
7) överdos av vissa läkemedel
genetisk epilepsi:
1) kan bero på metabola störningar
2) jonkanalernas struktur: obalans mellan excitatoriska och ihibitoriska mekanismer (sänkt kramptröskel)
strukturell epilepsi:
förändrade membranegenskaper skurar av AP urladdas från ett fokus i hjärnan. Kan bero på lokal förändring (ärr, cysta, tumör)
primär generaliserade anfall
1) startar i hela cortex
2) flera olika sorters anfall finns
grand mal anfall faser
1) tonisk fas (stelhet)
2) klonisk fas (skakning)
3) postiktal fas
petit mal (absence epilepsi) (karaktäristiker) (7)
1) debut 5-6 års ålder
2) 5-15 sek. frånvaro
3) ev. ryckningar i ansikte, ögon, mun
4) den drabbade har inget minne av anfallet
5) EEG: 3Hz spike och våg aktivitet
juvenil myoklon epilepsi (karaktäristiker)
1) debut 15-20 års ålder
2) ofta anfall på morgonen
3) korta ryckningar i ff.a. armarna
4) ej påverkat medvetande
5) stark hereditet
6) övergå ibland i GTK anfall
fokala/partiella epileptiska anfall
1) kan bero på lokal förändring (ärr, cysta, tumör)
2) mycket olika anfallsmanifestation beroende på var anfallet startar
Exempel av fokala anfall
1) temporallobs anfall: deja vu känsla, smak-, lukthallucinationer, konfusion/förvirring
2) frontallobs anfall: korta anfall, dramatiska motoriska rörelser, skrik, nattetid
3) occipitala anfall: ljusfenomen, illamående
4) jackson anfall: start i motorcortex med ryckning i en hand, spridning till extremiteter
exempel av partiella anfall
1) enkla partiella anfall: opåverkat medvetande
2) komplext partiella anfall: påverkat medvetande
3) partiella anfall med sekundär generalisering: anfall som startar fokalt och sedan sprider sig.
status epileptikus
när det finns täta anfall där hjärnan inte hinner återhämta sig mellan anfallen eller anfall >30min.
snabb behandling krävs
epilepsi- diagnostik
1) EEG/ sömn EEG
2) CT, MR hjärna (fokal EP)
3) kliniska symtom/anamnes
4) fler än två oprovocerade anfall eller tydlig epileptisk aktivitet på EEG
epilepsi- behandling
1) farmakologisk behandling/ antiepileptika
Generella anfall: valproat (förstärker GABA)
fokala anfall: karbamazepin (minksar excitabiliteten)
2) vid svårbehandlad ep: neurokirurgi, vagus stiumulator, ketogen kost
MS- Multipel skleros
är en autoimmun sjukdom som drabbar CNS. Myelinet angrips och leder till inflammation/myelinförlust som stör signalöverföring.
MS- Multipel skleros: orsak
okänd men:
1) ärftlighet, miljöfaktorer, solljus (D-vitamin), hereditet för andra autoimmuna sjukdomar
remitting-relapsing MS (benign MS)
skov som helt läker ut
remitting-progressive MS (skovvis fortlöpande MS)
skov som inte helt läker ut
sekundär progressiv MS
skovvis fortlöpande MS kan övergå i en form med gradvis försämring utan skov
kronisk progredierande MS
gradvis fortskridande funktionsnedsättning
MS- Multipel skleros - typiska symtom
1) optikus neurit: syn nervsinflammation, smärta i ögat och synpåverkan
2) Lhermittes syndrom- “stöt” då huvudet böjs framåt
3) trigeminusneuralgi- anfallsvisa smärtor i n. trigeminus utbredningsområde
4) internukleär oftalmoplegi: ögonmotorikstörning
MS- Multipel skleros: diagnostik
1) minst två tillfällen med olika symtom från CNS
2) MR ska påvisa plack 2/4 MS typiska lokaler
3) LP-fynd (antikroppar)
MS- Multipel skleros: behandling
1) kortikosteroider: ACTH (vid skov)
2) betainterferon: hämmar innuförsvaret (skovvis MS)
3) glatirameracetat (skovvis)
4) blodstamcellstranplantation effektivaste behandling vid skovvis MS
bortfallsymtom
1) förlämning/pares
2) domningar/parestesier
3) känselnedsättning
4) synnedsättning
5) språkstörning/ afasi
6) koordinationsbortfall
retningssymtom
1) epileptiska anfall
2) muskelkramper, rycknignar
3) synfenomen
desinhibitionsfenomen
bortfall av en viss funktion frigör reflexer eller rörelsemönster som under normala omständigheter är hämmande ie babinskis tecken
amnesi (högre funktioner)
är minnesbortfall
afasi (högre funktion)
är en störning av förmågan att tala eller att förstå språk
expressiv/motorisk = Brocas area
impressiv/sensorisk = Wernickes area
apraxi (högre funktioner)
är oförmåga att på uppmaning utföra en sammansatt rörelse tex knyta skor, dricka. Patienten förstår vad det är, men kan ej utföra det
agnosi (högre funktion)
är oförmåga att känna igen tidigare kända föremål:
1) visuell (ansiktsminne)
2) auditiv (röster i t.ex. telfon)
3) taktil (känsel)
störd rums-och formuppfattning (högre funktion)
är oförmåga att identifiera enkla former som t.ex trianglar, kuber etc och en nedsatt orienteringsförmåga som ger svårigheter att hitta rätt i lokaler
påklädningsapraxi (högre funktion)
är svårigheter att orientera sin egen kropp i förhållande till kläder
neglekt (högre funktioner)
är rubbning av verklighetsuppfattningen och omedveten om sin vänstra (icke dominant) sida
atrofier (motorik)
är minskning av muskel storlek
rigiditet (motorik)
är en form a muskeltonusrubbningar där muskler är stela, inflexibela
spasticitet (motorik)
är kontinuerliga kontraktioner av musklarna. Finns en stelhet
tremor
är ofrivilliga muskelrörelser
Fasciculation
är ofriviliga rörelser (t.ex eye twitch)
pares
är nedsatt kraft i en muskel eller muskelgrupp. Om förlämningen är total används ordet paralys.
central pares
är en skada på övre motorneuronen. Det är spastisk med stegrade reflexer och inga muskelatrofier
perifer pares
är en skada på nedre motorneuronen. Reflexer är svaga eller bortfallna och det finns muskelatrofier.
paralys
är totalt bortfall av viljemässig rörelse
plegi
är en förlamning, dvs egentligen en total avsaknad av funktion.
ataxi
är koordinationsstörning, med knyckiga, disharmoniska röresler
