Blod Flashcards

1
Q

Järnbristanemi

A

uppstår när järntillgången är mindre än behovet

1) minskad absorption i mag-tarmkanalen
2) ökat behov av järn (graviditet, snabb tillväxt hos unga)
3) för lågt födointag av järn
4) ökad förlust av järn (blödningar)
5) kombination av dessa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

2 typer av järnbrist:

A

1) tomma järnföråd (iron deficiency anemia, IDA)

2) funktionell järnbrist (functional iron deficiency, FID)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Järnbristanemi (symtom)

A

1) trötthet
2) nedsatt fysisk presationsförmåga
3) koncentrationssvårigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Järnbristanemi (behandling)

A

1) behandling ska rikta in sig mot grundsjudomen ( läkemedel mot behandling av blödande magsår exempelvis)
2) järn ges i form av tabletter eller via intravenösa infusioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

järnbristanemi (diagnostik)

A

Blodprov:

1) lågt Hb
2) låg MCV (medelcellvolym)
3) högt TIBC (total järnbindade kapacitet)
4) S-ferritin lågt
5) blodutstryck visar bland annat små hemoglobinfattiga erytorcyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

megalobastiska anemier

A

är brister på vitamin B12 och på folsyra (folat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

megaloblastisk anemi (symtom/pato)

A

1) utvecklas i långsamt och patienten kan vara ganska opåverkad eftersom hon/han har vant sig vid tillståndet gradvis
2) B12-brist kan ge neverskador; stickningar och domningar, även pareser i perifera neversystemet. Depression och demens i CNS
3) folsyrabrist ger ej nervpåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

megaloblastisk anemi (diagnos)

A

Blodprov: B-12 nivåer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

leukemi

A

är maligna sjukdomar i benmärgen som kännetecknas av störningar i och ackumulering av leukocyter i benmärgen som “läcker” ut i blodet. Kan vara akut eller kronisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

akut leukemi (lymfatisk)

A

vid akut lymfatisk leukemi produceras en stor mängd omogna lymfocyter i benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

akut leukemi (myeloisk)

A

vid akut myeloisk leukemi produceras en stor mängd myeoblaster dvs omogna celler från den myeloiska stamcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

akut leukemi orsak (både)

A

okänt men vissa faktorer ökar risken tex vissa kemikalier, läkemedel som cytostatika, joniserande strålning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

akut leukemi (diagnostik)

A

1) Hb-värde
2) leukocytantal
3) trombocyantal
4) benmärgsbiopsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

kronisk myeloisk leukemi

A

1) vid KML så hittar man celler i olika stadier härstammande från den myeloiska stamcellen.
2) KML bildas den sk Philadelphia-kromosomen där ett segment av kromosom 22 flyttats till kromosom 9

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

kronisk myeloisk leukemi (symtom)

A

1) trötthet
2) blåmärken
3) slemhinneblödningar
4) skelettsmärtor
5) förstorad mjälte
6) svettningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kronisk myeloisk leukemi (diagnostik)

A

1) Hb-värde, leukcytantal, trobocytantal
2) morfologisk bedömning av blodutstryck
3) benmärgsaspiration för morfologisk bedömning samt kromosomanalys som visar Philly-kromosomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

kronisk lymfatisk leukemi

A

1) är vanligaste leukemin som drabbar oftast äldre personer
2) vid KLL så ses en ökad mängd lymocyter i benmärg och blod
3) den ökade mängden lymfocyter i bloder ger lymfocytos, dvs ett abnormt antal lymfocyter

18
Q

kronisk lymfatisk leukemi (symtom)

A

1) ofta symtomfri och upptäcks av en slump

2) vid symtom: förstorade lymfkörtlar, nattsvettningar, trötthet (anemi), förstorad mjälte, lever

19
Q

kronisk lymfatisk leukemi (diagnostik)

A

1) blodstatus
2) morfologisk bedömning av blodbilden samt benmärgen
3) flödescyomestrisk analys = stor population av lymfocyter i blodet
4) ultraljud eller DT av buk, torax samt lungröntgen

20
Q

djup ventrombos

A

1) blodproppen täpper igen kärlet (helt eller delvis) och blodflödet stannar up.
2) Orsaken är oftast samverkan mellan flera faktorer.
3) Det viktigaste är förändringar i kärlväggen, i blodets koagulation och blodflödet i kärlet

21
Q

djup ventrombos (riskfaktorer)

A

1) ökad koagulationsaktivering
2) minskad blodcirkulation
3) kärlskada

22
Q

djup ventrombos (symtom)

A

1) ensidig bensmärta
2) ensidig värme
3) ensidig ödem
4) rodnad
5) ökad venteckning

23
Q

djup ventrombos (diagnos)

A

1) anamnes
2) klinisk undersökning
3) ultrajlud eller flebografi (=venös kärlröntgen)

24
Q

djup ventrombos ( behandling)

A

1) orala antikoagulantia
2) ev trombolys
3) kompression, smärtbehandling

25
Q

lungemboli

A

1) är en blodpropp som bildas i det djupa vensystemet, lossnar och fastnar
2) blodproppen täpper igen kärlet och kärlets fösörjningsområde drabbas av syrebrist vilket leder till vävnadsskada och vävnadsdöd.

26
Q

lungemboli (riskfaktorer)

A

1) ökad koagulationsaktivering
2) minskad blodcirkulation
3) kärlskada

27
Q

lungemboli (symtom)

A

1) andningssvårigheter med oro och ångest
2) smärtor vid djupa andetag
3) ökad puls
4) snabb andning
5) hosta
6) bröstsmärta
7) orkeslöshet
8) påverkad medvetandegrad

28
Q

lungemboli (diagnostik)

A

1) DT av lungorna

2) lungskintigrafi

29
Q

lungemboli (behandling)

A

1) antikoagulantia
2) trombolys där blodproppen löses upp
3) syrgas

30
Q

trombocytopeni

A

1) är ett lågt antal trobocyter
2) det beror på: för få trombocyter produceras eller trombocyterna destrueras snabbare än vad de produceras
3) orsaken låg produktion: leukemi, läkemedel
4) ökad prefer destruktion är ofta pga antikroppar mot trombocyterna

31
Q

trombocytopeni (symtom)

A

1) petekier
2) slemhinneblödningar
3) blåmärken

32
Q

trombocytopeni (diagnostik)

A

1) benmärgs aspirat
2) ultraljud mälte (ofta förstorad)
3) labbanalyser för blod-, lever-, och njurstatus

33
Q

trombocytopeni (behandling)

A

1) trombocyt transfusion
2) kortison
3) slenektomi
4) utsättning av läkemedel som gett trombocytopeni

34
Q

von Willebrands sjukdom

A

1) innebär en brist eller defekt på von Willebrand-faktor (vWF)
2) vWF påverkar bildningen av trobocytpluggen
3) vWF är inblandad i koagulation

35
Q

von Willebrands sjukdom (symtom)

A

beroende av sjudomsgrupp men:

1) petekier
2) blödningar i hud och slemhinnor
3) blåmärken
4) Typ-III: påminner om hemofili

36
Q

von Willebrands sjukdom (diagnostik)

A

1) koagulationsutredning

37
Q

von Willebrands sjukdom (behandling)

A

utifrån grupp:

Vid typ I: förebyggande behandling inför ingrep med läkemedel (desmopressin) som stimulerar utsöndring av vWF från endotel

P-piller vid rikliga menstruationer

38
Q

hemofili

A

1) hemofili A innebär brist på faktor VIII
2) hemofili B innebär brist på faktor IX
3) delas in i tre grupper pga koagulationsfaktorns aktivitet: mild, moderat och svår

39
Q

hemofili (symtom)

A

1) hud och slemhinneblödningar

40
Q

hemofili (diagnostik)

A

1) anamnes: koagulationsutredning

41
Q

hemofili (behandling)

A

1) ersättning med faktorkoncentrat