Blod Flashcards
Järnbristanemi
uppstår när järntillgången är mindre än behovet
1) minskad absorption i mag-tarmkanalen
2) ökat behov av järn (graviditet, snabb tillväxt hos unga)
3) för lågt födointag av järn
4) ökad förlust av järn (blödningar)
5) kombination av dessa
2 typer av järnbrist:
1) tomma järnföråd (iron deficiency anemia, IDA)
2) funktionell järnbrist (functional iron deficiency, FID)
Järnbristanemi (symtom)
1) trötthet
2) nedsatt fysisk presationsförmåga
3) koncentrationssvårigheter
Järnbristanemi (behandling)
1) behandling ska rikta in sig mot grundsjudomen ( läkemedel mot behandling av blödande magsår exempelvis)
2) järn ges i form av tabletter eller via intravenösa infusioner
järnbristanemi (diagnostik)
Blodprov:
1) lågt Hb
2) låg MCV (medelcellvolym)
3) högt TIBC (total järnbindade kapacitet)
4) S-ferritin lågt
5) blodutstryck visar bland annat små hemoglobinfattiga erytorcyter
megalobastiska anemier
är brister på vitamin B12 och på folsyra (folat)
megaloblastisk anemi (symtom/pato)
1) utvecklas i långsamt och patienten kan vara ganska opåverkad eftersom hon/han har vant sig vid tillståndet gradvis
2) B12-brist kan ge neverskador; stickningar och domningar, även pareser i perifera neversystemet. Depression och demens i CNS
3) folsyrabrist ger ej nervpåverkan
megaloblastisk anemi (diagnos)
Blodprov: B-12 nivåer
leukemi
är maligna sjukdomar i benmärgen som kännetecknas av störningar i och ackumulering av leukocyter i benmärgen som “läcker” ut i blodet. Kan vara akut eller kronisk.
akut leukemi (lymfatisk)
vid akut lymfatisk leukemi produceras en stor mängd omogna lymfocyter i benmärgen
akut leukemi (myeloisk)
vid akut myeloisk leukemi produceras en stor mängd myeoblaster dvs omogna celler från den myeloiska stamcellen
akut leukemi orsak (både)
okänt men vissa faktorer ökar risken tex vissa kemikalier, läkemedel som cytostatika, joniserande strålning
akut leukemi (diagnostik)
1) Hb-värde
2) leukocytantal
3) trombocyantal
4) benmärgsbiopsi
kronisk myeloisk leukemi
1) vid KML så hittar man celler i olika stadier härstammande från den myeloiska stamcellen.
2) KML bildas den sk Philadelphia-kromosomen där ett segment av kromosom 22 flyttats till kromosom 9
kronisk myeloisk leukemi (symtom)
1) trötthet
2) blåmärken
3) slemhinneblödningar
4) skelettsmärtor
5) förstorad mjälte
6) svettningar
kronisk myeloisk leukemi (diagnostik)
1) Hb-värde, leukcytantal, trobocytantal
2) morfologisk bedömning av blodutstryck
3) benmärgsaspiration för morfologisk bedömning samt kromosomanalys som visar Philly-kromosomen
kronisk lymfatisk leukemi
1) är vanligaste leukemin som drabbar oftast äldre personer
2) vid KLL så ses en ökad mängd lymocyter i benmärg och blod
3) den ökade mängden lymfocyter i bloder ger lymfocytos, dvs ett abnormt antal lymfocyter
kronisk lymfatisk leukemi (symtom)
1) ofta symtomfri och upptäcks av en slump
2) vid symtom: förstorade lymfkörtlar, nattsvettningar, trötthet (anemi), förstorad mjälte, lever
kronisk lymfatisk leukemi (diagnostik)
1) blodstatus
2) morfologisk bedömning av blodbilden samt benmärgen
3) flödescyomestrisk analys = stor population av lymfocyter i blodet
4) ultraljud eller DT av buk, torax samt lungröntgen
djup ventrombos
1) blodproppen täpper igen kärlet (helt eller delvis) och blodflödet stannar up.
2) Orsaken är oftast samverkan mellan flera faktorer.
3) Det viktigaste är förändringar i kärlväggen, i blodets koagulation och blodflödet i kärlet
djup ventrombos (riskfaktorer)
1) ökad koagulationsaktivering
2) minskad blodcirkulation
3) kärlskada
djup ventrombos (symtom)
1) ensidig bensmärta
2) ensidig värme
3) ensidig ödem
4) rodnad
5) ökad venteckning
djup ventrombos (diagnos)
1) anamnes
2) klinisk undersökning
3) ultrajlud eller flebografi (=venös kärlröntgen)
djup ventrombos ( behandling)
1) orala antikoagulantia
2) ev trombolys
3) kompression, smärtbehandling
lungemboli
1) är en blodpropp som bildas i det djupa vensystemet, lossnar och fastnar
2) blodproppen täpper igen kärlet och kärlets fösörjningsområde drabbas av syrebrist vilket leder till vävnadsskada och vävnadsdöd.
lungemboli (riskfaktorer)
1) ökad koagulationsaktivering
2) minskad blodcirkulation
3) kärlskada
lungemboli (symtom)
1) andningssvårigheter med oro och ångest
2) smärtor vid djupa andetag
3) ökad puls
4) snabb andning
5) hosta
6) bröstsmärta
7) orkeslöshet
8) påverkad medvetandegrad
lungemboli (diagnostik)
1) DT av lungorna
2) lungskintigrafi
lungemboli (behandling)
1) antikoagulantia
2) trombolys där blodproppen löses upp
3) syrgas
trombocytopeni
1) är ett lågt antal trobocyter
2) det beror på: för få trombocyter produceras eller trombocyterna destrueras snabbare än vad de produceras
3) orsaken låg produktion: leukemi, läkemedel
4) ökad prefer destruktion är ofta pga antikroppar mot trombocyterna
trombocytopeni (symtom)
1) petekier
2) slemhinneblödningar
3) blåmärken
trombocytopeni (diagnostik)
1) benmärgs aspirat
2) ultraljud mälte (ofta förstorad)
3) labbanalyser för blod-, lever-, och njurstatus
trombocytopeni (behandling)
1) trombocyt transfusion
2) kortison
3) slenektomi
4) utsättning av läkemedel som gett trombocytopeni
von Willebrands sjukdom
1) innebär en brist eller defekt på von Willebrand-faktor (vWF)
2) vWF påverkar bildningen av trobocytpluggen
3) vWF är inblandad i koagulation
von Willebrands sjukdom (symtom)
beroende av sjudomsgrupp men:
1) petekier
2) blödningar i hud och slemhinnor
3) blåmärken
4) Typ-III: påminner om hemofili
von Willebrands sjukdom (diagnostik)
1) koagulationsutredning
von Willebrands sjukdom (behandling)
utifrån grupp:
Vid typ I: förebyggande behandling inför ingrep med läkemedel (desmopressin) som stimulerar utsöndring av vWF från endotel
P-piller vid rikliga menstruationer
hemofili
1) hemofili A innebär brist på faktor VIII
2) hemofili B innebär brist på faktor IX
3) delas in i tre grupper pga koagulationsfaktorns aktivitet: mild, moderat och svår
hemofili (symtom)
1) hud och slemhinneblödningar
hemofili (diagnostik)
1) anamnes: koagulationsutredning
hemofili (behandling)
1) ersättning med faktorkoncentrat