Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA031 > Morfologisk metodik 1 - utskärning och snittning > Flashcards

Morfologisk metodik 1 - utskärning och snittning Flashcards

1
Q

Morfologi

A

Läran om organismens yttre form och inre struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Morfologisk metodik

A

hantering/preparation av cell och vävnadsprover inför mikroskopisk analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Histoteknik

A

hantering/preparation av vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cytoteknik

A

hantering/preparation av celler i kroppsvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Histologi

A

Vävnadslära. Ses makro- och mikroskopiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Patologi

A

Läran om sjukliga förändringar i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cytologi

A

Läran om enskilda celler. Ses mikroskopiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad står PAD för?

A

Patologisk anatomisk diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

I vilken form kommer prover in till PAD? (4)

A
  • Avtryck
  • Utstryk
  • Biopsi/provescision
  • Operation/autopsy
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Avtryck

A

Prov trycks mot objektglas -> lösa celler fastnar på glaset, och kan därefter färgas in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Utstryk

A

Ex. blod droppas på objektglas. Annat objektglas dras försiktigt över -> monolager av celler bildas på objektglas, och kan därefter färgas in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka 3 frågor avgör prepareringsmetod?

A
  • Vilken fråga ska besvaras?
  • Vilken typ av vävnad består provet av?
  • Vilket analysinstrument ska användas?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka prepareringsmoment ingår i rutinförfarandet? (6)

A
  • Provtagning (utskärning)
  • Fixering
  • Inbäddning
  • Snittning
  • Visualisering
  • Montering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad görs före utskärning?

A

Vävnadsbit och eventuella sjukliga förändringar bedöms makroskopiskt. Storlek, vikt, färg, form, förändring etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en lämplig utskärningsstorlek?

A

15x15x4 mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är det viktigt att det utskurna provet inte är för stort?

A

För att infiltrerings- och dehydreringsvätskor inte kan passera genom provet om det är för stort/tjockt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är viktigt att tänka på vid utskärning? (4)

A
  • Att organets/vävnadens alla lager kommer med i utskärningen
  • Längdsnitt eller tvärsnitt
  • Misstänkt patologisk förändring
  • Resektionsranden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är resektionsranden?

A

Randområdet mellan patologiska förändringen och normal vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad händer vid fixering? (5)

A
  • Proteinerna och protoplasmatiska substanser stabiliseras, och vävnaden hårdnar
  • Autolys förhindras (pga minskad enzymaktivitet)
  • Ingen förruttnelse (pga bakterier ej fäster på fixerade celler)
  • Cellulära substanser görs olösliga och motståndskraftiga mot processning i kommande lösningar
  • Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans mönster, de epiteliala cellmembranen och cytoplasman
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka två typer av kemisk fixeringsmedel finns?

A

Gelerande och koagulerande

21
Q

Exempel på gelerande fixeringsmedel (3)

A

Formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid

22
Q

Varför denatureras inte proteiner vid användning av gelerande fixeringsmedel

A

Vid användning av gelerande fixeringsmedel sker s.k. cross-linking, vilket innebär att metylenbryggor bildas mellan proteinerna. Strukturen i proteinerna bibehålls
-> ingen denaturering av proteiner sker

23
Q

Vad innebär det att gelerande fixeringsmedel är additivt?

A

Kemikalier kan tillsättas som antingen förstärker eller försvagar fixeringen

24
Q

Varför är gelerande fixeringsmedel ofta att föredra?

A

Det ger minst strukturförändring av vävnaden, och är till viss del reversibla

25
Q

Exempel på koagulerande fixeringsmedel (3)

A

Etanol, aceton, pikrinsyra

26
Q

Varför är koagulerande fixeringsmedel irreversibel?

A

Vävnaden denatureras genom dehydrering -> proteinstrukturen (tertiärnivå) förändras

27
Q

I vilka fall krävs användning av koagulerande fixeringsmedel istället för gelerande?

A

Vid vissa immunohistokemiska analyser. Då preparat vid användning av gelerande fixeringsmedel fortfarande har bibehållen tertirästruktur, kan det ske att antikropparna inte hittar det antigen som det ska binda till. Då krävs ett denaturerande medel som även exponerar hydrofoba grupper

28
Q

Vad är viktigt att tänka på vid kemisk fixering?

A
  • Volym i förhållande till vävnad
  • Penetrationshastighet
  • Fixeringstid
  • Temperatur
  • Övriga faktorer
29
Q

Vilken ratio vävnad/formalin krävs vid fixering?

A

Mängden formalin bör vara 10-20 ggr större än provets volym

30
Q

Penetrationshastighet

A

ca 1mm/tim

31
Q

Fixeringstid

A

1-2 dygn

32
Q

Temperatur, fixering

A

Oftast rumstemperatur

33
Q

Övriga faktorer att tänka på vid kemisk fixering

A

pH, osmolaritet, jonstyrka

34
Q

När kan urkalkning krävas?

A

Om vävnad är för hård, t.ex. ben

35
Q

Vilka typer av urkalkningsmedel finns? (3)

A
  • Svaga syror (t.ex. myrsyra)
  • Starka syror (t.ex. Decalc, Parengy)
  • EDTA-lösningar (proteiner bevaras väl)
36
Q

Hur sker frysning vid fysikalisk fixering?

A
  • Flytande kväve (-196 C)

- Torris – kolsyreis & alkoholen isopentanol (-80 C)

37
Q

När är fysikalisk fixering att föredra?

A

Vid vissa fortsatta preparerings- och visualiseringsmetoder, t.ex. för känsliga vävnader

38
Q

Vid frysning av vävnad krävs ej dehydrering, varför?

A

För att vattnet i sig då kan fungera som “inbäddningsmedel” och stabilisera vävnaden och proteinerna

39
Q

Vad innebär dehydrering?

A

Vattnet från vävnaden avlägsnas med ökande alkoholkoncentration

40
Q

Vad innebär “klarning”?

A

Klarning är steget mellan dehydrering och infiltration. Ett intermedium-medel som är blandbart med både dehydrerings- och infiltrerings-medlet används

41
Q

Vilket instrument används för att snitta parafinsnitt?

A

Släd- eller rotationsmikrotom

42
Q

Vilket instrument används för att snitta fryssnitt?

A

Kryostat

43
Q

Hur tjocka ska snitten vara?

A

4-6 µM tjocka

44
Q

Hur kommer patientprov till cytopatologisk diagnos? (4)

A
  • Abrasion
  • Exfoliation
  • Aspiration
  • Smear
45
Q

Abrasion

A

Skrapning mha borstar för cytologiska prover, t.ex. för körtlar eller gynekologiska prover

46
Q

Exfoliation

A

Uppsamling av vätska från kroppen innehållande celler som naturligt lossnat från epitelytan eller slemhinnan. T.ex. sputum, urin

47
Q

Aspiration

A

utsugning av vätska mha nålar. T.ex. benmärgsvätska

48
Q

Smear

A

Utstryksprov

BMA031 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions