Morfologisk metodik 1 - utskärning och snittning Flashcards
Morfologi
Läran om organismens yttre form och inre struktur
Morfologisk metodik
hantering/preparation av cell och vävnadsprover inför mikroskopisk analys
Histoteknik
hantering/preparation av vävnader
Cytoteknik
hantering/preparation av celler i kroppsvätska
Histologi
Vävnadslära. Ses makro- och mikroskopiskt
Patologi
Läran om sjukliga förändringar i kroppen
Cytologi
Läran om enskilda celler. Ses mikroskopiskt
Vad står PAD för?
Patologisk anatomisk diagnos
I vilken form kommer prover in till PAD? (4)
- Avtryck
- Utstryk
- Biopsi/provescision
- Operation/autopsy
Avtryck
Prov trycks mot objektglas -> lösa celler fastnar på glaset, och kan därefter färgas in
Utstryk
Ex. blod droppas på objektglas. Annat objektglas dras försiktigt över -> monolager av celler bildas på objektglas, och kan därefter färgas in
Vilka 3 frågor avgör prepareringsmetod?
- Vilken fråga ska besvaras?
- Vilken typ av vävnad består provet av?
- Vilket analysinstrument ska användas?
Vilka prepareringsmoment ingår i rutinförfarandet? (6)
- Provtagning (utskärning)
- Fixering
- Inbäddning
- Snittning
- Visualisering
- Montering
Vad görs före utskärning?
Vävnadsbit och eventuella sjukliga förändringar bedöms makroskopiskt. Storlek, vikt, färg, form, förändring etc.
Vad är en lämplig utskärningsstorlek?
15x15x4 mm
Varför är det viktigt att det utskurna provet inte är för stort?
För att infiltrerings- och dehydreringsvätskor inte kan passera genom provet om det är för stort/tjockt
Vad är viktigt att tänka på vid utskärning? (4)
- Att organets/vävnadens alla lager kommer med i utskärningen
- Längdsnitt eller tvärsnitt
- Misstänkt patologisk förändring
- Resektionsranden
Vad är resektionsranden?
Randområdet mellan patologiska förändringen och normal vävnad.
Vad händer vid fixering? (5)
- Proteinerna och protoplasmatiska substanser stabiliseras, och vävnaden hårdnar
- Autolys förhindras (pga minskad enzymaktivitet)
- Ingen förruttnelse (pga bakterier ej fäster på fixerade celler)
- Cellulära substanser görs olösliga och motståndskraftiga mot processning i kommande lösningar
- Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans mönster, de epiteliala cellmembranen och cytoplasman
Vilka två typer av kemisk fixeringsmedel finns?
Gelerande och koagulerande
Exempel på gelerande fixeringsmedel (3)
Formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid
Varför denatureras inte proteiner vid användning av gelerande fixeringsmedel
Vid användning av gelerande fixeringsmedel sker s.k. cross-linking, vilket innebär att metylenbryggor bildas mellan proteinerna. Strukturen i proteinerna bibehålls
-> ingen denaturering av proteiner sker
Vad innebär det att gelerande fixeringsmedel är additivt?
Kemikalier kan tillsättas som antingen förstärker eller försvagar fixeringen
Varför är gelerande fixeringsmedel ofta att föredra?
Det ger minst strukturförändring av vävnaden, och är till viss del reversibla
Exempel på koagulerande fixeringsmedel (3)
Etanol, aceton, pikrinsyra
Varför är koagulerande fixeringsmedel irreversibel?
Vävnaden denatureras genom dehydrering -> proteinstrukturen (tertiärnivå) förändras
I vilka fall krävs användning av koagulerande fixeringsmedel istället för gelerande?
Vid vissa immunohistokemiska analyser. Då preparat vid användning av gelerande fixeringsmedel fortfarande har bibehållen tertirästruktur, kan det ske att antikropparna inte hittar det antigen som det ska binda till. Då krävs ett denaturerande medel som även exponerar hydrofoba grupper
Vad är viktigt att tänka på vid kemisk fixering?
- Volym i förhållande till vävnad
- Penetrationshastighet
- Fixeringstid
- Temperatur
- Övriga faktorer
Vilken ratio vävnad/formalin krävs vid fixering?
Mängden formalin bör vara 10-20 ggr större än provets volym
Penetrationshastighet
ca 1mm/tim
Fixeringstid
1-2 dygn
Temperatur, fixering
Oftast rumstemperatur
Övriga faktorer att tänka på vid kemisk fixering
pH, osmolaritet, jonstyrka
När kan urkalkning krävas?
Om vävnad är för hård, t.ex. ben
Vilka typer av urkalkningsmedel finns? (3)
- Svaga syror (t.ex. myrsyra)
- Starka syror (t.ex. Decalc, Parengy)
- EDTA-lösningar (proteiner bevaras väl)
Hur sker frysning vid fysikalisk fixering?
- Flytande kväve (-196 C)
- Torris – kolsyreis & alkoholen isopentanol (-80 C)
När är fysikalisk fixering att föredra?
Vid vissa fortsatta preparerings- och visualiseringsmetoder, t.ex. för känsliga vävnader
Vid frysning av vävnad krävs ej dehydrering, varför?
För att vattnet i sig då kan fungera som “inbäddningsmedel” och stabilisera vävnaden och proteinerna
Vad innebär dehydrering?
Vattnet från vävnaden avlägsnas med ökande alkoholkoncentration
Vad innebär “klarning”?
Klarning är steget mellan dehydrering och infiltration. Ett intermedium-medel som är blandbart med både dehydrerings- och infiltrerings-medlet används
Vilket instrument används för att snitta parafinsnitt?
Släd- eller rotationsmikrotom
Vilket instrument används för att snitta fryssnitt?
Kryostat
Hur tjocka ska snitten vara?
4-6 µM tjocka
Hur kommer patientprov till cytopatologisk diagnos? (4)
- Abrasion
- Exfoliation
- Aspiration
- Smear
Abrasion
Skrapning mha borstar för cytologiska prover, t.ex. för körtlar eller gynekologiska prover
Exfoliation
Uppsamling av vätska från kroppen innehållande celler som naturligt lossnat från epitelytan eller slemhinnan. T.ex. sputum, urin
Aspiration
utsugning av vätska mha nålar. T.ex. benmärgsvätska
Smear
Utstryksprov
