Module 12.1 What is emotion? Flashcards
Diskutera vad som menas med emotion and motivation! (Sid 346)
Enligt en definition så inkluderar emotioner: ”Kognitiva utvärderingar, subjektiva förändringar, autonom och neural upphetsning och handlingsimpulser” (Plutchik, 1982, p.551).
En definition av motivation är: ”en intern process som modifierar sättet som en organism reagerar på en särskild typ av extern stimuli” (Numan & Woodside, 2010).
Psykologer är dock oftast överens om att emotioner har tre komponenter: Kognition (Detta är en farlig situation), känslor (jag känner mig rädd) och handlingar (spring mot utgången). Av dessa så är känslor den centrala delen av vårat koncept av emotioner.
Diskutera vilken betydelse som det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet har för våra emotioner! (Sid 346-347)
Emotioner triggar det autonoma nervsystemen, vilket består av två delar: Det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.
Sympatiska NS: Förbereder kroppen för kort, kraftfull ”fight or flight” respons.
Parasympatiska NS: Ökar matsmältning och andra processer som ska spara energi och förbereda oss för kommande situationer.
Varje situation skapar en blandning av sympatisk och parasympatisk aktivering.
En högre aktivitet hos sympatiska NS (ökad puls, adrenalin etc) kan exv. förstärka känslan av rädsla pga de fysiologiska reaktionerna.
Redogör för James-Lange Theory om emotioner! (Sid 346-347)
Enligt James-Lange Theory så triggas det autonoma nervsystemet i en viss situation och sätter igång kroppsliga funktioner som exv. svettning och hög puls vid en farlig situation vilket i sin tur leder till att du upplever känslan rädsla. Alltså de fysiska aktiviteterna skapar känslan. Känslan du känner är alltså en konsekvens av din kropps autonoma funktioner, istället för det som sätter igång de kroppsliga funktionerna.
Diskutera skillnaden mellan James-Lange Theory och sunt förnuft! (Sid 346-347)
Sunt förnuft säger att en situation skapar en känsla, som i sin tur skapar fysiska reaktioner i kroppen. Till skillnad från JLT som säger att en situation skapar en fysisk, autonom reaktion, som sedan leder till känslan du upplever.
Common sense: Situation -> Kognition -> Känsla -> Handling
James-Lange Theory: Situation -> Kognition -> Handling -> Känsla
Diskutera om fysiologiska reaktioner är nödvändiga för att emotioner ska uppstå! Vad talar för och vad talar emot att fysiologiska reaktioner är nödvändiga för emotioner? (Sid 347-349)
Förlamade personer med ryggradsskador upplever för det mesta känslor på samma nivå som innan deras skada. Vilket tyder på att information från muskelrörelser inte krävs för emotion. Förlamning påverkar dock ej det autonoma nervsystemet, så emotioner skulle kunna vara beroende av autonoma reaktioner.
För personer med sjukdomen ”Pure autonomic failure” så fungerar inte det autonoma nervsystemets output till kroppen, det styr inte deras hjärtrytm etc så de upplever inte heller exv. svettningar och ökad puls i stressiga situationer. De påstår sig ha samma känslor som andra människor, men att de inte känner känslan lika starkt. Det kan vara så att en situation som bör göra dem arga, gör dem arga ur en kognitiv aspekt, för att de vet att denna situationen kräver ilska. Men att de inte känner ilskan på samma sätt.
Personer som temporärt förlamat sina ansiktsmuskler med BOTOX upplever att de inte känner samma emotionella respons av videoklipp.
Vad som skulle kunna tala emot James-Lange Theory är att patienter med skador på högra somatosensoriska cortex har normal autonom respons på emotionell musik, men rapporterar en låg subjektiv upplevelse.
Patienter med skador på delar av prefrontala cortex hade den motsatta reaktionen, låg autonom respons men normal upplevelse av känslan.
Det är dock svårt att veta om patienterna verkligen rapporterat sin känsloaspekt av emotionen och inte den kognitiva aspekten.
Över lag så verkar studier tyda på att vår perception av kroppens fysiologiska handlingar bidrar till våra emotionella känslor, och många psykologer menar att våra emotioner är förkroppsligade, alltså beroende av vår kropps respons.
Hur har man studerat sambandet mellan lokalisation i hjärnan och emotioner? (Sid 349-351)
Man har använt sig av PET och fMRI för att studera hjärnaktiviteten hos deltagare när de ser känslosamma bilder eller hör känslosamma historier.
Även elektroder har fästs direkt på hjärnan hos patienter med epilepsi, som registrerar aktivitet vid synen av känslosamma bilder. De visade att vissa celler reagerar huvudsakligen på otrevliga bilder, och vissa huvudsakligen på trivsamma bilder, dock utspritt över hela hjärnan, och inga celler reagerar enbart på en specifik känsla.
Vilka områden i hjärnan är associerade med olika emotioner? (Sid 349-351)
Endast känslan avsky/äckel verkar vara kopplad till en specifik del i hjärnan, nämligen insula, som aktiveras starkt vid äckliga bilder, eller när vi ser ett annat ansikte som gör uttryck för äckel/avsky. Insula är även huvudsakligen ansvarig för vårat smaksinne, så känslan av äckel är bokstavligen känslan av dålig smak. En patient med skada på insula hade svårt att uppleva känslan av avsky, både i sig själv, och i andras ansiktsuttryck.
Insula reagerar även på skrämmande bilder och arga ansikten.
Diskutera höger och vänster hjärnhalvas betydelse för våra emotioner! (Sid 351)
Aktivitet i vänstra hjärnhalvan, speciellt frontal och temporalloberna, relaterar till vad Jeffrey Gray (1970) kallade Behavioral Activation System (BAS), vilket ger låg till medelnivå av upphetsning i autonoma nervsystemet och en tendens till att närma sig saker, vilket kan karaktärisera lycka eller ilska.
Aktivitet i frontal och temporalloberna i högra hjärnhalvan associeras med Behavioral Inhibition System (BIS), vilket relaterar till ökad uppmärksamhet och upphetsning, hämmar handling och stimulerar emotioner som rädsla och avsky.
Generellt sätt så tenderar folk med hög aktivitet i vänstra frontala cortex att vara lyckligare, mer utåtriktade och ”fun loving”. Medan folk med hög aktivitet i högra halvan tenderar att vara mer tillbakadragna, missnöjda med livet och ha närmare till negativa känslor. Högra halvan verkar även svara mer på emotionell stimuli än den vänstra. Ljudet av både gråt och skratt aktiverar den högra amygdalan mer än den vänstra, och patienter med skada på högra temporala cortex har svårt att känna igen och skilja på olika emotionella ansiktsuttryck hos andra.
Studier har gjorts där högra hjärnhalvan på deltagarna bedövats med anestesi, vilket gjorde att de kunde minnas sorgliga, skrämmande och irriterande händelser ur sitt liv, men de kunde inte känna, eller minnas att de känt särskilt starka känslor vid händelserna. De kunde dem efter bedövningen släppt.
Diskutera folks (ej hjärnskadades) beslutsfattande vid olika typer av moraliska dilemman! (Sid 352-353)
(Se trolley-, footbridge-, lifeboat- och hospital-dilemmat. Sid. 353)
Hjärnavbildningar visar att folk som funderar kring footbridge- eller lifeboat dilemmat får ökad aktivitet i bl. a delar av prefrontala cortex och cingulate gyrus, som brukar reagera på emotioner. Även amygdalan reagerar, då vi inte vill skada någon, och börjar känna empati för den utsatta personen i fråga.
Diskutera hur skador i olika områden i hjärnan påverkar emotioner och beslutsfattande! (Sid 353-354)
Skador på delar av prefrontala cortex hämmar för det mesta emotioner, förutom enstaka raseriutbrott. Det påverkar även beslutsfattande då dessa skador vanligtvis gör folk impulsiva, utan att tänka på konsekvenser av deras handlingar eller hur dem själva kommer att känna sig efter eventuella misstag. Folk med prefrontala skador är mer benägna att snabbt och lugnt göra det utilitaristiska valet att döda en oskyldig för att rädda flera (tidigare nämnda dielmman), utan att känslorna kommer i vägen för handlingen.
Beslutsfattande kräver att vi värderar och känner för hur konsekvenserna av beslutet kommer att bli.
Skador på ventromediala prefrontala cortex verkar göra folk mindre benägna att känna skuld och de visar mindre än normal omtanke för andra.
Diskutera vilken funktion som emotioner har! (Sid 352-354)
Emotioner har som uppgift att guida våra handlingar. Exv. rädsla säger åt dig att fly en farlig situation, Ilska hjälper dig att stå emot en inkräktare osv.
Positiva känslor tyder (förhoppningsvis) på ett klokt beslut och vice versa. Personer med svårigheter att bedöma de negativa känslomässiga konsekvenserna av en eventuell handling, gör ofta dåliga val.
Emotioner kan även stå i vägen för ett klokt handlande, exv. om din rädsla får dig att bli paralyserad eller ofokuserad i en situation som kräver din fokus och handlingsberedskap. Exv. du får sladd på bilen och din panik hindrar dig från att ta kontroll över situationen.
