Kap. 11 Disorders of language Flashcards
Vad menas med stroke (= slaganfall)? Vilken är skillnaden mellan ischaemic (=ischemisk) och haemorragic (= hemorragisk) stroke?
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Som ett resultat kan det drabbade området av hjärnan inte fungera normalt, vilket resulterar i en oförmåga att röra en eller flera lemmar på en sida av kroppen. Man kan också få en oförmåga att förstå eller formulera tal. Synen och synfältet kan också påverkas.
En ischemisk stroke, även kallad hjärninfarkt, inträffar när ett blodkärl som transporterar blod till hjärnan blir blockerat av en blodpropp. Detta medför att blodet inte kan nå hjärnan. Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för denna typ av stroke. Ischemisk stroke står för cirka 85% av alla strokefall.
En hemorragisk stroke beror antingen på en hjärnaneurysm som har brustit eller ett försvagat blodkärl som har börjat läcka. Blod flödar in i eller runt hjärnan och skapar svullnad och tryck, vilket skadar celler och vävnader i hjärnan. Ca 15% av strokeanfall är hemmoragiska, men de står för ca 40% av dödsfallen.
Vilka symptom har man vid Brocas afasi? Var ligger skadan vid Brocas afasi? (Sid 337-338, 341, 346-347)
Fungerande språkförståelse men icke fungerande talförmåga. Skadan sitter i ”Brocas area” i nedre frontalloben.
Vilka symptom har man vid Wernickes afasi? Var ligger skadan vid Wernickes afasi?(Sid 338-339, 341, 347-348)
Flytande talförmåga men nedsatt språkförståelse och repetitionsförmåga. Skadan sitter i ”Wernickes area” i övre temporalloben/nedre parietalloben.
Vilka symptom har man vid conduction (överförings-) afasi? Var ligger skadan vid conduction afasi? (Sid 341, 348)
Konduktionsafasi beror på en skada i kopplingen mellan Brocas och Wernickes area (fasciculus arcuatus). Symtom kan vara nedsatt förmåga för repetition och benämning, trots flytande tal och bra språkförmåga.
Redogör för vad PET (positron-emissions-tomografi) är för något och vilken information man kan få med hjälp av PET. (Sid 353-356)
PET metoden går ut på att en liten mängd vatten innehållande radioaktiva molekyler injiceras i patientens blod. De radioaktiva molekylerna avger positroner (positivt laddade elektroner) som dras till de negativt laddade elektronerna i hjärnan och när dessa kolliderar så förintas dem och skapar energi. Denna energi, som består av fotoner, lämnar hjärnan och registreras av en PET kamera som är en cirkelformad anordning av strålningsdetektorer där huvudet placeras i ett hål i mitten. Fotonerna lämnar hjärnan i motsatt riktning från kollisionen mellan de positivt och negativt laddade elektronerna vilket gör det möjligt för en dator att kartlägga var kollisionen skett och skapa en bild. Och då aktiva delar av hjärnan kräver större blodtillförsel så får de aktiva delarna större mängd av det radioaktiva vattnet och skapar fler positron-elektronkollisioner, så blodflödet syns på PET bilden. De radioaktiva molekylerna är väldigt ostabila så de bryts snabbt ner och lämnar kroppen vilket inte utgör någon fara för patienten.
PET kameran kan uppfatta förintelsen av hundratals olika radiokemikalier vilket gör det möjligt att inte bara avbilda blodflödet utan även PH-värde, syre, glukos, signalsubstanser och proteiner. PET kan även kombineras med CT, MRI och EEG vilket möjliggör för väldigt högkvalitativa och precisa bilder av hjärnan tillsammans med funktionella mätningar i en enda undersökning.
Redogör för vad fMRI (funktionell magnetisk resonanstomografi) är för något och vilken information man kan få med hjälp av fMRI. (Sid 353-356)
Aktiva nervceller kräver mer syre vilket orsakar extra blodtillförsel till de aktiva områdena. Den extra blodtillförseln skapar ett överskott av syre vilket förändrar magnetismen i området då syrerika hemoglobinmolekyler är mindre magnetiska än de syrefattiga. Dessa magnetiska förändringar kan registreras och tillsammans med en MRI skapa en 3-dimensionell bild som visar vilka områden i hjärnan som aktiveras och upplever förändringar i blodtillförseln under någon form av aktivitet.
Denna metod kan även användas på vilande personer som ligger stilla med blicken på ett kryss under ett par minuter för att avbilda förändringarna i hjärnans blodtillförsel utan att någon aktivitet utförs av personen. Denna metod kallas resting state fMRI (rs-fMRI) och har lyckats upptäcka mönster och avvikelser i hjärnor med exv. demens och schizofreni
Vad menas med alexi och dyslexi? Vilken är skillnaden mellan alexi och dyslexi? (Sid358-361)
Alexi - Läs- och skrivsvårigheter till följd av hjärnskada (efter man lärt sig läsa)
Dyslexi - Specifika lässvårigheter hos i övrigt normalbegåvade personer. Barn med dyslexi lär sig att läsa men har ofta långvariga svårigheter med läshastighet och stavning.
Var ligger VWFA (= visual word form area)? Vilket symptom är associerat med skador i VWFA? (Sid 358-359)
VWFA ligger i vänstra hjärnhalvans fusiform gyrus, som är en del av nedre temporalloben och occipitalloben. Skador på VWFA leder till lässvårigheter men påverkar inte igenkännandet av namn, objekt, ansikten eller generell språkförmåga.
Redogör för hur bristande neural kontroll av ögonrörelser kan leda till problem vid läsning. (Sid 359-361)
När vi läser så bestämmer det vi ser i vårt högra synfält hur vi planerar våra ögonrörelser (saccades) då vi läser. Alltså orden till höger om det vi just fokuserar på. Patienter med nedsättningar i höger synfält kan därför få problem att läsa kontinuerliga texter, då de inte uppfattar de närmast kommande orden i texten, och därför planeras inte deras ögonrörelser på ett effektivt sätt.
Redogör för språkproblem vid autism. Vad är autister särskilt bra på? (Sid 368)
Vid autism är det vanligt att lära sig prata sent. Ibland kan barn med autism också stanna eller backa i sin utveckling efter att ha kommit igång med att säga några ord. Personer med autism härmar ofta hela eller delar av meningar de har hört tidigare. Ett sådant härmande kallas också för ekotal.
De flesta barn med autism lär sig att tala, men att ha autism och en svår intellektuell funktionsnedsättning påverkar barnets förmåga att tala. En del barn kan ha svårt att förstå och tolka språkets djupare mening, även om de kan uttrycka sig bra. Det som andra personer säger uppfattas ofta bokstavligt. Det är vanligt att ha svårt att förstå humor och ironi.
Den som har autism pratar ofta med en annan språkmelodi än personer utan autism. Språkmelodin kan uppfattas som entonig.
Autister kan ha problem med att se helheten, och istället fokusera på detaljer (inte se skogen för alla träd.) De kan därför vara bättre än de flesta på att upptäcka inbakade detaljer till kostnad av en sämre förmåga att se ”higher order structure”. Även skillnader i tonhöjd kan vara lättare att upptäcka för en autist, men med en svårighet att förstå hur tonhöjden ändrar betydelsen i vad som sägs.
