Kap. 10 Language Flashcards
Vad menas med syntax? (Sid 303)
De grammatiska reglerna för ett språk. Regler som bestämmer hur ord kan sättas ihop. Syntax kan vara oberoende av mening, alltså en mening kan vara syntaktiskt korrekt, men utan meningsfull innebörd. Exv. ”Älgens afasi sken genom månens drunknande saga”.
Vad menas med fonem (= phoneme)? (Sid 304)
Fonem är de minsta betydelseskiljande språkljuden i ett ord. Rätt fonem i rätt ordning anses vara vad som ger ord dess lexikala identitet. Fonemen ´p´ och ´b´ är väldigt lika men orden ”bil” och ”pil” har två väldigt olika betydelser.
Vad menas med morfem (= morphemes)? (Sid 304)
Enheter av ett ord som avgör dess mening. Exv. ordet ”oansvarig” kan delas in i: ´o-´ = icke, ´-ansvar-´ = ansvar, ´-ig´ = person som är detta. Böjningsmorfem före rotmorfemet (ansvar) kallas prefix (i detta fall är ´o´ prefixet). Böjningsmorfem efter rotmorfem kallas suffix (i detta fall är ´ig´ suffixet).
Vad menas med semantik (= semantics)? (Sid 304)
Det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.
Diskutera vilken skillnad det är mellan ord och morfem. (Sid 307-308)
Ord är de lingvistiska strukturer som relaterar direkt till vår erfarenhet. Vi använder de för att beskriva saker och händelser.
Morfem är delar av ord, de minsta delarna som kan ge/förändra meningen bakom ord, men behöver inte vara ord i sig själva.
Diskutera vilken skillnad det är mellan meningar och diskurs. (Sid 308-309)
Meningar innehåller strukturer på flera olika nivåer, består av olika komponenter och exv. syntaxen kring meningar kan skilja sig mycket mellan olika språk.
Diskurs, eller konversationer är universal och har gemensamma karaktärsdrag var du än befinner dig i världen. En konversation ser ganska likadan ut oavsett vilket språk som talas och spädbarn lär sig i början att tala genom konversation, även om de inte lärt sig något språk.
Redogör för Noam Chomskys syn rörande språkinlärning. Diskutera om Noam Chomskys syn på språkinlärning är rätt eller fel. Diskutera vad som talar för att språket är inlärt och vad som talar för att språket är medfött. (Sid 309-311)
Chomsky menar att då vi kan förstå och skapa helt nya, tidigare oanvända meningar på korrekt sätt så bör detta bero på en inbyggd mekanism för språk och hur det används, en mekanism som inte behöver läras in. Detta i motsats till Skinner och behavioristernas ide om att beteende lärs in med exv. operant betingning. Chomsky motsatte sig detta då spädbarn sällan betingas med vare sig belöning eller straff då de börjar lära sig prata. Barn kan även använda strukturberoende regler utan att ha lärt sig dessa, och därför kan en inbyggd mekanism för språk krävas, utöver endast inlärning.
Kritik mot Chomsky säger att han inte lyckats bevisa att dessa strukturberoende regler är specifika för just språk, utan kan vara medfödda system för fler discipliner än språket. Han har även endast studerat en liten del av världens alla språk och kan därför ej säkert säga att dessa regler är universal.
Vad menas med lexical decision task? Vilken information ger denna typ av uppgift?(Sid 311)
Experiment där deltagarna får se ett skrivet ord, och deltagarna ska då säga om det är ett riktigt ord eller ett påhittat. Tiden som det tar för deltagarna att svara, och huruvida de svarat rätt eller ej kan ge indikation om hur vi processar lexikala objekt (ord). Testet kan kombineras med exv. priming uppgifter eller med funktionella avbildningsmetoder som EEG, fMRI, PET etc.
Redogör för logogen modellen. Diskutera hur bra logogen modellen är på att förklara reaktionstiden vid lexical decision tasks. (Sid 318-320, se även ditt svar på fråga 8)
Varje ord representeras av en enhet, en logogen, och varje logogen representerar karaktärsdrag, features i det ordet. När de perceptuella systemen behandlar inkommande ord, ökar logogener i aktivitet då ”bevis” samlas för var och en. Kontextuella bevis läggs också in i aktivationen (´t´- ljud hörs, kontext = möbelförsäljare, ordet ”ta-ble” hörs och logogenet för ”ti-tle” dämpas). När tröskeln för den specifika logogenen har uppnåtts, så avfyras logogenen och ordet känns igen. Tröskeln är sedan, en period efter avfyrning, känsligare och enklare att avfyras igen (tänk nervceller). Detta gäller även närliggande, kontextuella och relaterade logogener.
Styrkorna för modellen ligger i de sätt olika faktorer kan påverka avfyrningen av logogenerna som därmed väl beskriver olika aspekter av ordigenkänning.
Modellen förklarar reaktionstid på ett bra sätt då, om ord presenteras frekvent och inom samma genre, blir reaktionstiden snabbare i och med att aktiveringströskeln sänks.
Redogör för Grices fyra maximer (= levnadsregler, grundsatser; tänkespråk).Diskutera konsekvenserna av att inte följa dessa maximer. (Sid 332)
Grices lyfte fram det faktum att vi ofta, inte helt ordagrant menar det vi säger, men ändå utan problem förstår varandra. Exv. om jag säger: ”Har du sett min telefon?” Så förstår du att jag letar efter den och egentligen menar: ”Vet du var min telefon är, just nu?”, och inte bara undrar om du någon gång sett min telefon. Grices kallade dessa underförstådda meningar (meaning, inte sentences) för ”implikaturer.”
- Konventionell implikatur: Meningen bakom talesätt och vanligt använda ”turns of phrase” som exv. ”Jag måste ändå säga att…” – betyder inte att du är tvingad och faktiskt måste säga något.
- Konversations implikatur: Underförstådd mening utifrån hur meningarna är konstruerade. Exv. ”Jag hade velat gå på Stuk ikväll men jag har så ont i huvudet”. Ordet ”men” på den platsen, betyder att det är en kontrast mellan det jag säger före och efter ”men”, alltså att min huvudvärk är orsaken till att jag ej går på Stuk och inte bara ett orelaterat konstaterande.
- The cooperative principle: Principen att personer involverade i en diskussion måste samarbeta och acceptera varandra för att bli förstådda på ett visst sätt. Eller i Grices egna ord: ”Make your contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged.”
Denna princip gav fyra maximer (oskrivna regler) som följer:
Maxim of quantity: Säg vad som är informativt för diskussionen, inte mer eller mindre.
Maxim of quality: Du förväntas tala sanning.
Maxim of relation: Ditt bidrag till konversationen ska vara relevant.
Maxim of manner: Uttryck dig klart och tydligt.
Det är enligt Grice dessa maximer som gör att implikaturerna kan bli förstådda i en konversation.
