Kap 6. Long-term memory Flashcards
Diskutera vilken betydelse som minnet har i det dagliga livet. (Sid 157)
Den ger oss möjlighet till ett utvecklat språk som gör
att vi kan lagra, kommunicera och dela med oss av information, som erfarenheter och upplevelser vilket gör det möjligt att hantera framtida situationer. Den spelar även en mycket viktig roll i perceptionsprocessen, och
därmed hur vi uppfattar världen.
Redogör för de tre stadier som minnesbearbetningen kan delas in i. (Sid 157-158)
Inkodning: Input av informationen
Lagring: Lagring av informationen i LTM
Framplockning: Framplockning av info från LTM till medvetandet.
Redogör för Hermann Ebbinghaus studie rörande glömska. Diskutera vad glömskanberor på. (Sid 158-160)
Han insåg att om man använda verbala items som ord i ett minnestest, så hade betydelse och bekanthet till orden påverkan på hur väl man minns dem. Detta löste han genom att använda en lista av nonsensord som VOP eller TUV. Han lärde in denna lista och testade sedan sitt minne efter ett specifikt tidsintervall.
Hans glömskekurva demonstrerar att minnen tenderar att blekna över tid. Två teorier presenterades för detta:
- Bortfall: Minnen bryts ner över tid, oberoende av annan inkommande information.
- Interferens: Minnen störs aktivt av påverkan från annan inkommande information före eller efter target-objektet.
- retroaktiv interferens: Resultatet på ett minnestest reducerades avsevärt av senare inlärning av en annan lista
- proaktiv interferens: Minnet av en lista utsätts för störningar från en tidigare inlärd lista.
Redogör för Bartletts schemateori. Diskutera vilket stöd som finns för denna teori.(Sid 160-165)
Precis som Bartletts schemateori förklarade att visuell perception var ett individuellt resultat baserat på tidigare erfarenheter, så kom denna teori även att
ge en stor förklaring till hur minnen fungerar.
I hans experiment (1932) använde han sig av en berättelse från dem nordamerikanska indianernas mytologi, som försökspersoner fick läsa. Han bad
dem sedan återberätta berättelsen. Det han märkte var att människor återgav en förvrängd och förändrad version av den. Men dessa var inte slumpmässiga.
Detaljer i berättelsen som var kulturellt främmande för västerländska försökspersoner, som magi, pilbågar och kanoter byttes ut mot detaljer som var mer förekommande och relevanta för försökspersoner.
Det faktum att vi manipulerar information vid återberättande beroende på meningsfullhet har viktiga implikationer i andra områden, bland annat i vittnesmål. Vi bör förvänta oss att vittnet sannolikt presenterar förvrängda och rationaliserade version av händelser. Dessa manipulationer är dessutom ofta
omedvetna.
Senare studier har presenterat en mer vetenskaplig grund för att objektivt bedöma meningsfullheten hos en berättelse. Bransford & Johnson (1972) genomförde en studie där de testade deltagarnas förmåga att återge en kort meningslös text, såvida den inte kompletterades med någon form av förklarande kontext, i detta fall en bild.
- En grupp fick se den tillhörande bilden, och kunde återge en mer utförlig och
korrekt återberättelse av texten.
- Den andre fick inte se bilden, och uppvisade motsatt resultat, sannolikt för att dem inte kunde finna en mening i texten. Denna studie förklarade att mening inte bara är subjektivt, utan även en kontrollerbar variabel.
Vad menas med mnemoteknik (= mnemonics). Ge ett exempel på en mnemoteknik.
Att tillföra mening till material, för att minnas det bättre. Exv. att bryta ner en lång sifferkombination i mindre, mer betydelsefulla delar (chunking).
1984747365 - 1984, 747, 365 - Orwell, Boeing, År
Redogör för levels of processing teorin (LOP). Diskutera vilket stöd som finns för denna teori. (Sid 166-170)
Levels of processing (LOP) är en teori som söker förklara betydelsen av kunskap och mening av perceptuell information för minnesfunktion, och hur bearbetningen sker på olika nivåer. Minnesprestationen är baserat på till vilken nivå bearbetningen av informationen har nått.
Informationen måste alltså aktivt och medvetet bearbetas för att kunna lagras i LTM.
Modell 1: (information) -> Strukturell bearbetning -> Akustisk bearbetning -> Semantisk bearbetning -> (LTM)
Modell 2: —> Strukturell bearbetning
(Information) —-> Akustisk bearbetning —> (LTM)
—–> Semantisk bearbetning
Redogör för encoding specificity principle. Diskutera vilket stöd som finns för denna teori. (Sid 170-177)
Encoding of specificity principle (ESP) är en teori som menar att framplockning av ett minnesspår är beroende av tillgången till ledtrådar som matchar specifika kännetecken av det lagrade minnet. Dessa ledtrådar för framplockning måste dessutom ha inkodats tillsammans med minnet för att dem ska fungera i framtiden. Möjligheten att plocka fram ett minnesspår beror på hur stor särdragsöverlappningen (feature overlap) är mellan input, dvs den lagrade informationen om kännetecknen, och output, den tillgängliga informationen om de lagrade kännetecknen.
Deltagare i studie ombads att lära sig ordpar med relativt svag associationsstyrka; t.ex. ”snabb-flod”.
När man senare testade deltagarnas förmåga att återge det andra ordet ”flod” med hjälp av ledtråden ”snabb” så var det mycket mer effektivare än ledtrådar med stark associationsstyrka som ”sjö”, ”vatten”, ”hav” osv.
Diskutera vilka minnessystem som långtidsminnet kan delas in i. Diskutera även vilket empiriskt stöd som finns för denna indelning. (Sid 177-185)
- Episodiskt minne: Våra minnen av händelser i vårt personliga liv, som är kopplade till specifika kontext (var, när?).
- Semantiskt minne: Vårt lager av kunskap som är objektiv och faktabaserad.
Detta har man undersökt genom studier på personer med organisk amnesi som tycks ha störningar i det episodiska minnet medans det semantiska minnet verkade vara relativt intakt. Mer övertygande bevis på skillnaden kommer från undersökningar av hjärnan med magnetkamera som visat att olika delar av hjärnan aktiveras - episodiskt minne leder till aktivering av högra prefrontala cortex och semantiskt minne leder
till aktivering av den vänstra temporalloben.
Redogör för the New Theory of Disuse. Vilket empiriskt stöd finns för denna teori?(Sid 185-187)
New theory of disuse (NTD) förklarar att minnesspår som inte plockas fram till sist blir omöjliga att nå medans minnesspår som ofta plockas fram kommer att förstärkas och bli lättare att plocka fram i framtiden.
Redogör för teorin om retrieval-induced forgetting. Diskutera vilket empiriskt stöd som finns för denna teori? (Sid 187-190)
Framgångsrik framplockning av ett minnesspår hämmar framplockning av konkurrerande minnesspår. Om man t.ex. tränar på att plocka fram ett specifikt ord kommer man senare finna det svårare att plocka fram liknande ord.
Försökspersoner i en grupp repeterade framplockning av fakta. Deras förmåga att återge faktan var avsevärt bättre under ett testprov jämfört med en annan grupp som inte repeterade detta. De visade även att sista minuten plugg kan göra mer skada än nytta.
Ögonvittnes-experiment där deltagarna fick se en
bildserie om ett brott, och sedan testas för att återge vad de just hade sett. Deltagarna kunde återge vissa detaljer, men framplockning av de andra detaljerna uteblev. Slutsatsen var att i verkliga brottsutredningar finns risken att polisens utfrågning av specifika detaljer kunde leda till inhibition av annan information.
Vad menas med directed forgetting? Diskutera vilket empiriskt stöd som finns för directed forgetting. (Sid 190-191)
I vissa kan glömska vara nödvändigt för fortsatt välmående. En människa som utsatts för traumatiska erfarenheter mår bättre om de minnena förträngs.
Detta är det som kallas medveten glömska, eller direct forgetting.
- Item method: Deltagare presenteras med två grupper av items. Till varje item presenteras en instruktion; en som uppmanar till att glömma det, eller en som
uppmanar till att komma ihåg det. Efteråt får deltagarna utföra ett test där de ska återge orden. Resultatet blir att de ord som deltagarna uppmanades glömma var svårare att återge, och vice-versa.
Vad menas med reconsolidation? Vilket empiriskt stöd finns för reconsolidation? (Sid 191-192)
Reconsolidation är en teori som avser när ett minne bearbetats och lagras i LTM plockas fram och sedan bearbetas igen. Detta görs ofta i syfte av att
förstärka ett minne så att det lättare kan plockas fram i framtiden. Det kan även göras i syfte av att bearbeta ett traumatiskt minne så att det lättare kan
glömmas. Ett minne som lagrats i LTM undergår en neurologisk process där proteiner bygger nya minnesspår som gör lagringen och framplockningen möjlig. När minnet sedan plockas fram igen måste denna process genomgås än en gång.
Med farmakologiska inhibitoriska medel kan man blockera denna process och därmed stoppa lagringen i LTM.
Vad menas med flashbulb memories (= blixtljusminnen)? Ge ett exempel på ett blixtljusminne från ditt eget liv. (Sid 196-197)
Blixtljusminne är ett fenomen där minnet av en chockerande eller betydelsefull händelse förstärks, samt de personliga och kanske obetydelsefulla detaljerna/omständigheterna vid det tillfället.
Redogör för Loftus och Palmers studie. Diskutera vilka implikationer som denna studie har vad gäller vittnesmål. (Sid 197-200)
Bartlett demonstrerade i hans tidiga experiment att framkallning av minnen kan vara extremt opålitliga. Detta gäller även i vittnesmål, där man funnit att
information som vittnen förvärvat efter händelsen kan påverka vittnesmålet som de återger. Detta demonstrerades av Loftus & Palmer (1974) och kallas för
felinformationseffekten. I deras studie fick deltagare se en video av en bilolycka och sedan svara på hur snabbt de upplevde att förarna körde. Beroende på hur frågan ställdes blev svaren annorlunda. En grupp fick frågan
”Två bilar kraschar. Hur snabbt körde dem?” och upplevde då att förarna körde snabbare än de som fick formuleringen ”Två bilar krockar”.
Redogör för hur den kognitiva intervjun går till. Diskutera varför man kommer ihåg mer vid den kognitiva intervjun. (Sid 200-202). (En risk med den kognitiva intervjun är att den kan öka risken för falska minnen.)
Kognitiv intervju (Cognitive interview, CI) är en teknik som tillämpas inom polisförhör där vittnen får ta del av omständigheterna och kontexterna kring ett brott. Detta görs så att vittnenas psykiska tillstånd under
händelseförloppet återställs, men också för att underlätta aktiveringen av framplockningsbanor för minnet. Brottsutredare som förhörde vittnen till
verkliga brott fann att CI producerade en signifikant ökning av mängden återgiven information. Det finns även belägg för att CI-tekniken kan reducera vittnets sårbarhet för felinformationseffekter och
efterhandskontamination. Den kognitiva intervjun tillämpar även ytterligare en teknik,
Report Everything (RE) där vittnet uppmanas återge
alla detaljer oavsett hur irrelevanta de kan tyckas.
Kritik finns om att CI förutom korrekt information även producerar mer felaktig information. Det har även påvisats att CI inte underlättar igenkänning av ansikten och personidentifiering.
