Kap 7. Disorders of memory

Question 1

Vad menas med amnesi. Redogör för olika typer av amnesi och dess orsaker. (Sid 205-210)

Answer 1

Amnesi = minnesstörningar.

Organisk amnesi – orsakas av fysisk skada på hjärnan. Skadan kan ha orsakats av ex. infektioner, olyckor eller degenerativa tillstånd (HSE-virus, Korsakoffs syndrom, Alzheimers.) Organiska former av amnesi är vanligen svårartade och handikappande, och är i de flesta fall oåterkalleliga då hjärnlesionen inte kan läka.

Psykogen amnesi – orsakas av psykologiska faktorer. Det involverar vanligen bortträngning av plågsamma minnen, som på en djup omedveten nivå är oacceptabla för patienten. Psykogena former av amnesi kan orsaka störningar och desorientering, men är sällan fullständigt handikappande. Eftersom det inte föreligger någon organisk hjärnskada och tillståndet därmed är reparerbart brukar det i de flesta fall försvinna med tiden.

Question 2

Vilken är skillnaden mellan anterograd och retrograd amnesi? Vilka hjärnskador leder till anterograd amnesi? Vilka hjärnskador leder till retrograd amnesi? (Sid 210-218)

Answer 2

Anterograd amnesi (AA): störning av förmågan att minnas sådant som inträffat efter att amnesin debuterade.	
Det är vanligt att skador i mellanhjärnan, som innehåller talamus och mammillarkropparna, orsakar AA. Även temporalloberna och hippocampus tycks vara av betydelse för AA.
Hos personer med Korsakoffs syndrom motsvarar graden av AA omfattningen av skadan på talamus. 

Retrograd amnesi (RA): störning av förmågan att minnas sådant som inträffat innan amnesin debuterade.
Skada: temporala och prefrontala cortex och laterala temporallobslesioner

Question 3

Vilka typer av minnen är ofta förhållandevis väl bevarade vid amnesi? (Sid 218-225)

Answer 3

-Motoriska färdigheter / procedurminne.
Personer med minnesstörningar bevarar ofta gamla färdigheter, och har ofta kvar förmågan att lära in nya färdigheter och procedurer. Ex. kan man fortfarande spela piano, en annan lärde sig att spegelteckna efter att han fått amnesi.

-Implicit minne.
Test har visat att patientens beteende kan vara influerat av tidigare erfarenhet, fastän denne saknar att erinra sig den medvetet. Ex. när man hälsade på en patient med amnesi och hade en nål i handen vid handskakningen, det gjorde ont. Nästa gång ville han inte hälsa på personen, men han visste inte varför.

-Bekanthetsbedömning.
Patienter med organisk amnesi kan uppfatta en företeelse de stött på tidigare som välbekant, men de har svårt att minnas från vilket sammanhang (erinring). En del menar på att det är en automatisk process = lättare att genomföra.

-Semantiskt minne.
Exempelvis har många personer med amnesi kvar ett normalt ordförråd, trots att de saknar förmåga att minnas händelser som nyligen inträffat. Man vet dock inte till hur stor grad det semantiska minnet är intakt, en del studier visar på att även det kan ha en nedsatt förmåga. Ex. pga svårigheter att lära sig nya ord.

Question 4

Diskutera varför vissa typer av minnen är förhållandevis väl bevarade vid amnesi. (Sid 225-226)

Answer 4

Att procedurminne, implicit minne och bekanthetsbedömning är förhållandevis intakta tycks bero på att de inte kräver medveten framplockning utan är automatiska processer.
De delar av minnet som är mest skadade är deklarativt minne, explicit minne, medveten erinring och episodiskt minne, vilka alla kräver medveten framplockning av något slag.
Icke-deklarativt minne intakt, deklarativt minne förstört.

Question 5

Vilka är effekterna av hjärnskakningsinducerad amnesi (concussion amnesia)? Diskutera varför dessa effekter uppstår. (Sid 231-232)

Answer 5

Vanligtvis resulterar denna form av amnesi i både retrograd och anterograd amnesi. Båda tillstånden kan till en början vara omfattande, men sedan brukar de gradvis krympa tills det bara återstår en mycket tidsbegränsad period som den drabbade aldrig återfår minnet av. Oftast minns man inte händelserna just före eller efter kollisionen.
Den troligaste anledningen till amnesimönstret vid hjärnskakning är att patienten tillfälligt förlorar förmågan att konsolidera minnen från korttidsminnet för lagring i långtidsminnet. Detta skulle förklara varför händelser som finns i KTM just före och efter olyckan inte går att komma ihåg – informationen går förlorad eftersom den inte lyckas lagras i LTM.

Question 6

Vilka är effekterna av ECT vad gäller minnet? (Sid 232-233)

Answer 6

Effekten är en temporär minnesstörning just i början av behandlingen, och en stabil förbättring av minnesfunktionerna i takt med att depressionen avtar. Uppföljningstest påvisar inga bestående minnesstörningar, men det finns risk att en minnesstörning ändå finns kvar. Detta är svårt att avgöra eftersom patienternas ursprungliga prestationsnivå är okänd.

Question 7

Vilka är effekterna av frontallobsskador vad gäller minnet? (Sid 233-234)

Answer 7

• Problem med framplockning – är det vanligaste problemet och innebär närmare bestämt svårigheter att plocka fram kontextuell information och minnas tidsföljd. Ger man dem en serie testobjekt kan de vanligen känna igen objekten en kort tid efteråt, men inte minnas i vilken ordningsföljd de presenterades.
• Nedsatt källminne – patienterna har svårt att erinra sig källan till information de faktiskt minns. Vid ett test mindes patienterna lika mycket av informationen som de friska deltagarna, men de kunde inte minnas när eller vart de lärt sig den.
• Svårigheter att kontrollera automatiska processer.
• Konfabulering - Patienterna kan beskriva minnen av händelser som aldrig ägt rum och är uppenbart påhittade. Det är ett framplockningsfel och antas bero på att patienter med frontallobsskador har svårt att bedöma giltigheten i sina minnen, då de inte kan minnas den ihågkomna episodens källa eller kontext.

De tre ovan nämna effekterna kan bero på en störning i centrala exekutiven i arbetsminnet, som förmodas svara för medvetna beslutsprocesser och ansvarar för konfabulering.

Question 8

Redogör för minnesstörningar vid normalt åldrande. (Sid 234-235)

Answer 8

Minnet försämras vanligtvis hos äldre personer, vilket ofta börjar märkas av vid 65-70 års åldern.

• Försämring av återgivningsförmåga men inte igenkänningsförmåga.
• Försämrat explicit minne, men deras implicita minne av tidigare representerade objekt är intakt. De kan alltså känna igen objekt de tidigare sett, men har svårt att minnas från vilket sammanhang.
• Särskilda svårigheter att plocka fram kontextuell information. Ex. svårigheter att minnas tidskontexten och informationskällan för olika händelser.

En möjlig förklaring till åldersrelaterad minnesförsämring är äldre personer förlorar en del av sin förmåga till medvetet kontrollerad bearbetning och uppmärksamhet, och måste förlita sig mer på automatiska processer.
Minnesstörningarna kan också bero på försämrad bearbetningshastighet.
Minnesträning kan hjälpa äldre att hålla minnet i bättre skick.