Kap 2. Perception Flashcards
Vad menas med inre mallar (= templates)? Diskutera vad som talar för respektive emot teorin om inre mallar. (Sid 26-27, 30)
Inre mallar (”templates”) är specifika scheman av tidigare erhållna kunskaper och erfarenheter som specifikt hjälper oss identifiera objekt.
För: Shepherd-Metzler, analysera, skapa en bild av objektet sedan vrida och manipulera en inre mall för att förstå objekt.
Mot: Fungerar endast på enklare objekt som former eller figurer.
Skillnaden mellan template (mallar) och scheman, är att templates är exakta och förklarar vad vi observerar. Scheman är mer flexibla och strukturerade. Dom hjälper oss förstå kontext, sammanhang och associationer.
Vad menas med reversibla figurer? På vilket sätt kan vår perception av reversibla figurer ses som ett stöd för gestaltpsykologin? (Sid 27)
Reversibla figurer förklarar hur vår hjärna kan uppfatta olika former och figurer i en och samma bild, beroende på vad man anser som ”form” och vad man anser som ”bakgrund”. Detta stödjer gestaltpsykologins teori om att visuellt stimuli är anpassningsbart.
Beskriv två gestaltlagar (= laws of perceptual organisation) som skiljer figur från bakgrund. (Sid 27-28)
Närhetslagen: Föremål som grupperas tätt tillsammans uppfattas som en enhet.
Likhetslagen: Föremål som är homogena i form eller färg uppfattas som en enhet.
Redogör för pandemonium modellen. Vilket empiriskt stöd finns det för denna modell? (Sid 28-29)
Pandemoniummodellen (Selfridge 1959) är ett ett exempel på ett komplext detektorsystem, där egenskaper av ett objekt bryts ner i komponenter från dess helhet. I denna modell skriker små demoner ut varsin komponent (eller beståndsdel) i en kedja, som sedan sammansätts för att få den hela och
kompletta bilden av ett objekt. Med hjälp av datorsimulering har
Pandemoniummodellen bevisat att liknande system även existerar i hjärnan, där
neuroner utför samma arbete som demonerna i modellen.
Empiriskt stöd:
- Celler i katter som kan känna igen linjer och kanter (Hubell & Weiss, 1959)
- Datormodeller av pandemoniummodellen kan utföras, vilket är en bekräftelse
på att modellen är en fungerande teori
- Hjärnbilder som gav stöd till att hjärnan har ett liknande komplext
detektorsystem i form av neurala nätverk
Vad menas med PDP? Redogör för teorin. Diskutera vad som talar för att denna teori är korrekt (Sid 30-31)
Parallellt distribuerad bearbetning (”Paralell distributed processing”, PDP) är en modell för att beskriva hjärnans förmåga att känna igen ett objekt. Detta sker genom att en neuron kan vara delaktig i flera olika nätverk av neuroner i hjärnan. Teorin lägger vikt vid neuronens kopplingar mellan nätverken, istället för varje enskild neuron. Med hjälp av PDP-modellen kan man förklara dem otroligt smarta funktionerna av ett neuralt nätverk, så som:
- Om nätverkets alla neuroner inte kan avfyras vid igenkänning och få en komplett bild av objektet, kan en kvalificerad gissning utföras baserat på tidigare erfarenheter.
- Resultatet av gissningen bildar en ny neuron som behåller den informationen för framtida användning. På så sätt kan nätverket även lära sig.
Vad är en illusion? Redogör för Müller-Lyer illusionen. Ge en möjlig förklaring till illusionen. (Sid 31-33)
Illusioner uppstår när något galet sker med vårt perceptionssytem, där det vi ser inte utgör en äkta representation av yttervärlden. Müller-Lyers illusion av två identiska streck med utåtvända respektive inåtvända pilar i varsin ände är ett känt exempel på en visuell illusion. Detta kan rimligt förklaras genom top-down processande där den tvådimensionella bilden tolkas på ett tredimensionellt sätt. Strecket med dem utåtvända pilarna är riktat bort från oss, och upplevs därför som mer avlägset. Objekt som är mer avlägsna skapar en mindre bild på näthinnan, och vi förstorar därför upp dem för att kompensera vilket ger
intrycket att den är längre. Detta kallas storlekskonstans.
Vilken är skillnaden mellan sinnesintryck (= sensations) och varseblivning (= perception)? (Sid 36-37, se även sid 25)
Sinnesintryck (sensation) = den objektiva information från sensationen som matas in. Varseblivning (perception)= Den subjektiva upplevelsen av sinnesintrycket, efter att den blivit behandlad av våra kognitiva processer.
Vad menas med LBFS-olyckor? Diskutera vad denna typ av olyckor beror på. (Sid 37-41)
LBFS (LOOKED BUT FAILED TO SEE)-olyckor uppstår när vi blint litar på vår varseblivning (det vi ”vet” ska hända, ofta för att föraren litar på sin kunskap
om omgivningen och vägarna den kör på) och sinnesintryck uppmärksammas inte. En bilförare som gör en vänstersväng i en korsning och krockar med en
cykel eller motorcykel som kommer från motsatt riktning kan ofta rapportera att denne helt enkelt ”inte såg det”, trots att föraren rapporterar att bilföraren tittade rakt på dem. För att kunna varsebli något, måste individen inte bara upptäcka att det finns där, utan också medvetet uppmärksamma sinnesintrycket.
Vilken är skillnaden mellan den konstruktivistiska teorin och Gibsons teori? Redogör för de två teorierna. Diskutera vilken teori som är bäst. Eller om de två teorierna kompletterar varandra, och om de kompletterar varandra på vilket sätt kompletterar de varandra. (Sid 40-50)
Konstruktivistiska teorin bygger på att det är nödvändigt för oss att ”konstruera” vår varseblivning av det vi ser utifrån ofullständig sensorisk information, detta gör vi genom att fylla i luckorna med vår tidigare kunskap och tolka informationen. Detta är ett samspel mellan top-down och bottom-up processande.
Gibsons teori om direkt perception bygger på att den sensoriska informationen som finns i omgivningen är så riklig att den erbjuder tillräcklig upplysning för att personen ska kunna navigera och interagera i miljön utan topdown bearbetning - och att tidigare kunskap endast erbjuder fler möjligheter.
Samspel mellan teorierna?
I hjärnan verkar det finnas två distinkta strömmar som för information från retina, till primära visuella cortex och sedan vidare framåt till de mer utvecklade
kognitiva delarna av hjärnan som parientalloben och frontalloben.
- Ventral systemet försöker känna igen och identifiera objekt av visuellt inflöde. Behöver bearbeta information och är därmed långsammare.
- Dorsal systemet driver handling i hänsyn till ett objekt, t.ex att peka, greppa tag i. Beskrivs som ‘handlingens perception’ och är ett snabbare system.
Dorsalströmmen = Gibson’s teori och ventralströmmen = konstruktivistisk.
Redogör för vilka ledtrådar som vi har vid auditiv lokalisation: (Sid 51-54)
Azimut (horisontell vinkel) = bedöms med hjälp av binaurala ledtrådar, närmare bestämt skillnader i tid och intensitet mellan stimuli som når höger respektive vänster öra. Elevation (vertikal vinkel) = bedöms med hjälp av spektrala ledtrådar, somhur huvud, ytteröron och torson (axelstuds) påverkar stimulusens frekvenser.
Avståndskoordinat = Består av flera mekanismer som används i kombination för att avgöra avståndet från ett ljud.
- Ljudnivå, som avgör trycket som stimulus inverkar på hörselorganet. Viss tidigare perspektiv på hur högt ljudet bör låta behövs för att denna mekanism
ska fungera.
- Frekvens. Höga frekvenser försvagas mer av atmosfären än låga. Därför kan vi t.ex. höra basen från en bil eller en fest tydligare än sången.
- Rörelseparallax. Rörliga auditiva stimulus upplevs röra sig snabbare från en närmare källa. Detta gäller även för visuell perception. En bil upplevs köra
långsamt tills det att den kör förbi dig, då den upplevs köra väldigt snabbt.
- Reflektering. Ljud kan nå öron på två sätt; direkt ljud har en oavbruten bana från källa till öra. Indirekt ljud kan studsa och återreflekteras på ytor. När
avståndet ökar så gör även proportionen mellan indirekt och direkt ljud. Förändringen ger oss en indikation om avståndet.
Vad menas med fantomord (= phantom word illusion)? Ge ett exempel från det verkliga livet. (Sid 56-58)
Fantomord uppstår när människor påstår att dom hör ord som är relaterade till det de har i tankarna. Detta är ett exempel på top-down-påverkan på auditiv perception. ”Man hör det man vill höra” Diana Deutsch (2003) demonstrerade att människor ofta hör ord relaterade till sina tankar'. Demonstrationen använde enkla ord som 'Go Back', 'Harvey' som återuppspelades kontinuerligt. Lyssnaren rapporterade att de började höra nya ord och fraser som inte var med i originalinspelningen.
Vad menas med haptisk informatation och proprioception? (Sid 60-62.)
Haptisk information – Vår förmåga att känna av beröring och kroppsrörelser.
Proprioception – Vår förmåga att kunna avgöra kroppsdelarnas position och rörelseriktning - vilket även är en viktig aspekt av vårt balanssinne.
Ge ett exempel på hur haptisk information kan användas för att öka trafiksäkerheten. (Sid 66-67)
- Navarro et al. (2007) upptäckte att vid användning av en haptisk ratt som vibrerade när föraren var på väg in i fel fil, förbättrade deras styrningsförmåga.
- Scott and Grey (2008) upptäckte att vid användning av ett haptiskt säkerhetsbälte minskade tiden det tog för föraren att bromsa inför en potentiell krock framför fordonet.
