Maktperspektiv del 2 Flashcards
Vad finns det för tre typer av legitim auktoritet?
Weber:
-Karismatisk –> där en individs egenskaper och styrkor genom sin karisma skapar en tro på ledaren som person
-Traditionell –> härstammar från traditioner och sedvänjor, skapar orättvisor men är en accepterad makt
-Formellt rationell –> mest utvecklade, strukturellt hierarkisk modell ger makt till vissa roller och makten försvinner när personen försvinner. Personen ska vara bäst lämpad
Vad är oligolkratins järnlag?
(MICHELS) Fenomenet där organisationer utvecklar en oligarkisk struktur (ett fåtal ledare / bryåkrater har makten)
Vad innebär Michels modell?
Grundar sig i en studie av arbetarpartierna i Europa där det skapades en elit och härskarklass. När man sitter högst upp i toppen så får man kunskapsmonopol, information började då delas bland topparna. Odemokratisk järnlag där topparna samarbetar med varandra för att säkerställa sin egen position. Svårt för de underordnade att klättra uppåt.
Vad är Byråkratisk kontroll och genussystem (Acker)?
-Karriärister krävs – oftare män
-Inriktade på lycka genom materiell framgång (det viktiga i livet som humanism eller sustainability faller bort)
-Andra intressen än humanism eller långsiktig hållbarhet
-Bygger på kvinnlig stödstruktur
Vad försöker Durawoy besvara med Samtycke-arbetsprocessmodellen?
Denna modell försöker besvara: Varför samtycker anställda till att arbeta så hårt?
Tre aspekter i Samtycke-arbetsprocessmodellen:
*Uppmanas att utveckla individuell kompetens = prestationsbaserad individuell ersättning, vertikal tävling mellan varandra (betyg, lön) där vi arbetar mot varandra för att lyckas bättre
*Koopteras att acceptera ordningen = intern rörlig arbetsmarknad, jobbar hårt för att få en annan position (bättre lön, förmåner) som leder till att medarbetare får svårare att gruppera sig mot ledningen
*Splittrar medarbetarkollektiv = kollektiva förhandlingen, även fackföreningar skapar egna eliter som inte har huvudmål att hjälpa medarbetare
Dessa är tänkta att verka vertikalt men skapar horisontellt effekt, en falsk känsla av inflytande. Döljer vertikala konflikten som finns mellan ledning och medarbetare
Strukturering och självdisciplingering (Foucault) –> Vem är det egentligen som har makten över vem?
-Varje enskild individ disciplinerar sig själv
-Benthams panoptikon: vi kan vara övervakade, känslan gör att vi sköter oss och självdiciplinerar oss
-Strukturerna och individerna förutsätter varandra
-Självdisciplineringen ökar
Sammanfattning maktperspektivets djupare del:
Färre handfasta tips –> snarare teorier och perspektiv kring situationen där makt utövas mot minoritet, där vi har eliter
Ser bortom vårt förgivettagna “sunda förnuft” och “vardagsvärderingar”
Nyansera våra bilder av olika handlingar, strategier
Vi deltar alla i att (åter)skapa självdisciplinerande strukturer
Både focault och ackers kan vara en analys av vart vi är på väg i ett större sammanhang även att teorierna alltid är en del av sin samtid
Styrkor:
Bryter och är kritiskt mot det rationellt optimeringledda strukturperspektivet och det oskuldsfulla konfliktfria HR-perspektivet, större sprängkraft i att kunna skifta perspektiv, vissa modeller kan användas enkelt, handfast, bra för att verka för rättvisa och förnuftbaserat, ex intressentanalyser eller de olika förhandlingsprinciperna
Svagheter:
Har människan mål som försöker uppnå, eller mer omedvetet offer? Vissa antaganden om att människor har mål och maktbegär som alltid ska uppnås, får man väl makt kan det vara svårt att byta från maktperspektivet, cynisk bild av människans maktbegär
Relation till andra perspektiv:
Maktperspektivet är i grunden kritiskt till struktur- och HR-perspektivet. Framförallt den lösningsorieterade HR-perspektivet.
Maktperspektivet utgör en mer ideologisk kritik av andra perspektiv och populära idéer, särskilt relevant vid analys av minoriteters ställning
Kan användas av alla i organisationer – det finns dock inga lösningar som gynnar alla
om Målet är att skapa ett rättvisare samhälle där alla har samma möjligheter, ger en mer nyanserad bild hur det kan se ut i en organisation eller samhälle
