Lunga Flashcards
Hur fungerar allergenspecifik immunterapi?
Vid ASIT exponeras patienten för en mycket större mängd allergen en vad den normalt kan exponeras för i omgivningen. Detta medför att immunresponsen ändras från ett TH2 medierat respons med frisättning av cytokiner till ett TH1 respons. TH! respienen tros innnebära produktion av IgG antikroppar som blockerar IgE medierad aktivering av mastcellen. Det bildas även IL-10 som hämmar produktion av IgE antikroppar, mastcellsaktivering och eosinofil cytokinproduktion. Skiftet i immunrespons från Th2 till Th1 ger försvagad mastcellsmedierad snabbreaktion och svagare senreaktion.
Var innebär andningsvikt/insufficiens?
Vid andningssvikt kan arteriell syresättning och/
eller koldioxideliminering inte upprätthållas.
Andningssvikt föreligger vid Pa02 <8kPa och/
eller PaC02 >6,5 kPa.
Vilka tillstånd kan orsaka kronisk andnings insufficiens?
Pulmonella:
KOL
Lung resektion
Restriktiv lungsjukdom: lung fibros
Torakala
Torakoplastik
Kyfoskolios
Postpolio syndrom
Extratorakala
Neuromuskulära sjukdomar
CNS skador
Primär alveolär hypoventilation
Beskriv skillnaden mellan KOL patienter som är pink puffers och blue bloaters?
Pink puffers: Mager, takypnotisk. Dyspné redan vid obetydlig anstärning. Andningscentra reagerar normalt och driver patienten till ökat andningsarbete. Endast måttlig hypoxi. Kan snabbt gå in i manifesst andningsvikt vid luftvägsinfektion.
Blue bloaters: Dyspnotisk i vila, central cyanos. Grav hypoxi och hyperkapni karakteristiskt. Andningscentrum reagerar inte på PaCO2 stegring utan på hypoxi. Livsfarligt att ge för mycket O2 till dessa patienter, risk för hyperkapnotisk koma. Koldioxid retention ger trötthet, huvudvärk, koncentrationsvårigheter, irritabilitet.
Hur behandlar du ngn med kronisk andningsvikt?
Oxygen behandling: Mål häva hypoxi utan att öka CO2 retention. Ex börja med 0,5 l på näskateter, kolla flera blodgaser och titrera ev uppåt. Om koldioxidretentionen
trots detta ökar och patienten företer
tecken till utmattning bör assisterad andning i
ventilator övervägas.
Kronisk oxygentillförsel i hemmet under minst
15 timmar per dygn, helst 24 timmar per dygn,
ger förbättrad livskvalitet och förlängd överlevnad
hos patienter med kronisk andningssvikt och
KOL.
Övrig behandling. Antibiotikabehandling är ofta
indicerad vid akut försämring. Diuretikabehandling
är ibland effektiv. Vid kraftig sekundär
polycytemi kan venesectio (åderlåtning) vara
till nytta. Maximal bronkdilaterande behandling
skall ges vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (se
ovan). I vissa fall kan behandling med hemrespirator
bli aktuell.
Vilka är de vanligaste typerna av lungcancer?
- skivepitelcencer
- småcelligcancer
- adenokarcinom
- storcellig cancer
Vad finns det för etiologiska orsaker finns det till lungcancer?
- Karcinogena luftgöroreningar, vanligast tobaksrök. Extra starkt samband till skivepitel och småcellig lungcancer. Risken ökar ju mer och ju längre du röker. Storrökar 20 ggr ökad risk för lungcancer. Efter rökstopp halveras lungcancerrisken på fem år. 10 % av de som insjuknar har dock aldrig rökt, vilket visar att även andra riskfaktorer är av betydelse. Passiv rökning ökar risken.
- Yrkesmässig exponering för asbest, nickel, krom,
arsenik, uran, radon mm ger en riskökning som
är särskilt påtaglig hos rökande.
Vad är typiskt för skivepitel lungcancer?
Förekommer oftare hos män. Nästan endast hos rökare elr före detta rökare. Utgår från metaplastiskt förändrad bronkslemhinna och växer ofta i centrala bronkerna.
Vad är typiskt för småcellig lungcancer?
20 % av all lungcancer. Utgår troligen från endokrinaceller i bronkslemhinnan. Snabb lokal tillväxt, tidig metastasering. Patienten har i regel snabbt progredierande symptom.
Vad är typiskt för adenokarcinom lungcancer?
Vanligaste typen. Vanligare hos kvinnor.
Hur ser symptom bilden ut vid lungcancer?
- Hosta som ändrar karaktär eller förvärras är
ett vanligt och tidigt symtom - Blod eller blodstrimmor i upphostningar är alltid
ett varningstecken, som skall föranleda noggrann
auskultation, lungröntgen och i många fall bronkoskopi - Blod eller blodstrimmor i upphostningar är alltid
ett varningstecken, som skall föranleda noggrann
auskultation, lungröntgen och i många fall bronkoskopi - Ofta debuterar lungcancer kliniskt som en
pneumoni. En pneumoni som går långsamt i regress
kliniskt eller röntgenologiskt eller som recidiverar
på samma ställe bör utredas på tumörmisstanke. - Smärtor i bröstet tyder på att tumören spritt
sig till pleura, bröstkorgsvägg eller mediastinum. - Heshet beror vanligen på rekurrenspares som
anger att metastaser finns i mediastinum. ———Tumörspridning till mediastinum kan ge upphov
till vena cava superior-syndrom - avmagring, trötthet och
diffusa smärtor är ofta, men inte alltid, tecken
på att cancern har spritt sig. - Paraneoplastiska syndrom och
ektopisk hormonproduktion med osteoartropati,
neuropati, hyperkalcemi, Cushingbild mm kan
förekomma vid lungcancer.
Var metastaserar framförallt lungcancer?
- lever
- skelett
- hjärna
- njurar
- binjurar
Beskriv epidemiologin hos lungcancer?
- Drabbar ca 3600 personer/år
- 5te vanligaste cancerformen i Sverige
- De flesta insjuknar i 70 års åldern
- Lungcancer indelas i två huvudgrupper; icke-småcellig lungcancer och småcellig lungcancer. Ungefär 80 procent av alla lungcancerfall är icke-småcellig lungcancer, vilken i sin tur delas in i flera undergrupper. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer.
Vad kan detta vara symptom på ?
Hosta som ändrar karaktär
Lungcancer
Vad kan detta vara symptom på ?
Hemoptys?
Lungcancer
Vad kan detta vara symptom på ?
Andfåddhet – framför allt i vila och vid lätt ansträngning. Även pipande eller väsande andning
Lungcancer
Vad kan detta vara symptom på ?
Svullna lymfkörtlar – på halsen eller ovanför nyckelbenet
Lungcancer
Din patient har en hosta som ändrat karaktär. Mångårig rökare. Vad vill du utesluta, hur handlägger du?
Lungcancer måste uteslutas
- Lungröntgen
- Remiss till lungmedicin mottagning:
- Fiberbronkoskopi – med provtagning för PAD eller cytologi; px, borstprov, sköljvätska.
- Datortomografi – görs av thorax samt övre buk (lever, njurar, binjurar) för metastasutredning.
Vad kan orsaka dyspné?
Lungsjukdomar
- Lungemboli
- Lungcancer
- Pneumoni
- KOL
- Astma
- Interstitiell lungsjukdom
- pulmonell hypertension
Hjärtkärlsjukdomar
- Hjärtsvikt
- Ischemisk hjärtsjukdom
Övrigt
- Anemi
- Psykogen
- Sänkt kondition
- Neuromuskulär
- Övervikt
Vad kan orsaka akut dyspné?
- Lungemboli
- astma
- hjärtsvikt
- pneumotorax
- pneumoni
- bronkit
- ischemisk hjärtsjukdom
Vad kan orsaka hemoptys?
- Lungemboli
- Lungcancer
- pneumoni
- bronkit
- mitralisstenos
- TBC
Vad kan ge pleuritsmärta?
- Lungemboli
- pleurit
- perikardit
- pneumotorax
- pneumoni
- tumör
- subrenisk process
Vad kan ge högersvikt/chock?
- Infarkt
- Blödning
- Tamponad
- Sepsis
- Myokardit
- Pneumoni vid KOL
- Aortadissektion
- Ventilpneumothorax
- Lungemboli
Vad kan du använda för stöd när du misstänker lunemboli?
Wells score
Observera! Wells diagnostikstöd är ej utvärderat för patienter med P-Piller, behandling med östrogen, graviditet, postpartum upp till 8 v.
Hur kan empyem uppstå?
Pleuravätska förekommer hos drygthälften av alla patienter som vårdas inneliggande med pneumo-ni [2]. I tidigt skede är pleuravätskan steril och resorberas spon-tant efter antibiotikabehandling. Sekundär bakteriell infektionförekommer hos ett fåtal patienter och leder till ackumuleringav bakterier i pleuravätskan. Om en sådan infekterad pleuritblir stående under en längre period samlas pus i pleurahålan(empyem). Detta kan även utvecklas som en komplikation tillkirurgi, trauma eller vid andra invasiva ingrepp. Empyem kanockså vara en primärinfektion i pleura utan tecken till engage-mang av lungparenkymet
Vad finns det för maligna sjukdomar där pleuravätska är vanligt förekommande?
Lungcancer, bröstcancer, underlivs-och urinvägscancer, lymfom och mesoteliom.
Vad kan ge upphov till ökad mängd pleuravätska?
- Pleurit vid vänsterkammarsvikt: Hjärtsviktsdiagnosen är i regel uppenbar. Med sviktbehandling försvinner pleura-vätskan.
- Parapneumonisk pleurit. Drygt hälften av alla patienter som vårdas på sjukhus för pneumoni har pleuravätska. Risken för empyem måste observeras.
- Tuberkulospleurit. Kan förekomma viss tid efter primärinfektion, hos obehandlade patienter eller vara en reaktivering av tidigaresjukdom. Provtagning (helst biopsi från pleura) för odling kan säkerställa diagnosen.
- Malign pleurit. Förekommer vid flera cancerformer. Diagnosen innebär spridd cancer. Behandling riktas mot grundsjukdomen.
- Andra orsaker: Inflammatoriska systemsjuk-domar, (RA, SLE) lungemboli, läkemedel, asbestexponering.