Lexikala och pragmatiska svårigheter Flashcards
Varför kan barns ordförråd vara svårbedömt gällande storlek och karaktär?
Sociala aspekter • Geografiska aspekter • Förändras över tid och med åldern • Miljö • ”Modeord”
Vad kan ett barns svårigheter med ordförråd bottna i?
- Svårt att urskilja återkommande fonologiska mönster
- Svårt att identifiera de begrepp som ord uttrycker
-Svårt att koppla den fonologiska domänen till den
begreppsmässiga
Ge exempel på lexikala problem hos barn med språkstörning?
Senare debut av de första orden • Långsammare utvecklingstakt av ordförrådet • Begränsat passivt ordförråd (=> nedsatt språkförståelse) • Begränsat aktivt ordförråd • Mindre mångskiftande ordförråd • Brister i specifik betydelse av ord • Snävare betydelse av ord - Begränsningar i associationer och mer komplexa relationer mellan ord • Svårt förstå komplexa ord • Svårt förstå berättelser och att berätta • Svårt förstå instruktioner • Läsförståelseproblem
Vad är principerna för ordinlärning?
- Ord som är motiverande för barnet
- Ord som barnets omgivning finner behov av
- Ord som används för att lära sig nya ord
- Orden måste presenteras i sitt språkliga sammanhang
- Orden behöver relateras till ord barnet redan kan
- Orden används i olika situationer
Vilka situationer är extra belastande vid ordmobiliseringsvårigheter?
Höga krav på komplex språklig bearbetning
• Krav på snabba responser
• Ostrukturerade situationer
• Specifika krav på en bestämd respons
Ge några konkreta exempel på intervention vid brister i ordförråd
- Lyssna/förstå (ord, mening) • Benämna/teckna (TAKK) • Använda orden i mening • Använda orden i olika situationer • Erhålla erfarenhet av begreppen • Framhäva målord i vardagen (betona) • Sortera/kategorisera utifrån olika principer •Diskutera/prata/beskriva/förklara egenskaper, användningsområden, likheter-skillnader • Associera (t ex motsatsord, synonymer)
Vad är elaboration + retrieval training?
Elaboration:
Förse barnet med rikare kunskap om varje ord för att etablera en mer detaljerad lexikal representation. Fonologiskt, t ex jobba med rimord. Semantiskt, t ex komma på olika typer av saker som representeras av målordet och diskutera dessa, lyfta fram och diskutera likheter och skillnader mellan målordet och ett semantiskt närliggande ord
Retrieval:
Uppmuntra barnet att använda ledtrådar som de redan vet om ett ord för att återkalla/plocka fram ordet. Fonologiskt, t ex identifiera en grupp målord, gruppera
och sedan återkalla orden utifrån initialt fonem. Semantiskt, t ex gruppera orden utifrån kategorier (gärna
som barnet kommer på), återkalla utifrån dessa, gruppera
orden utifrån plats där de brukar finnas, återkalla utifrån
dessa
Hur skiljer sig målet med Lexicon Pirate från traditionell träning?
Mål:
Ändra hur barnet reagerar när det stöter på ett ord
som de inte kan eller inte ”hittar”
Ge barnet strategier för hur det självt kan utöka
sitt ordförråd och mobilisera ord mer effektivt
Vad syftar ordförrådsträning till?
- Systematisk utökning av ordförståelse
och aktivt ordförråd - Fördjupning av semantiska fält
- Inlärning av olika klassifikationsprinciper
Vad är primära kontra sekundära pragmatiska svårigheter?
Primära pragmatiska svårigheter grundas i svårigheter med språklig användning. Sekundära pragmatiska svårigheter grundas i språkliga svårigheter.
Vilka är kategorierna av pragmatiska svårigheter?
- Turtagning
- Relevans
- Icke-bokstavlighet
- Sammanhängande tal och berättelser
- Anpassning till samtalspartnern
- Anpassning till kontexten
- Topikstruktur
- Lexikala aspekter
Vad är socialt och språkligt pragmatiska svårigheter?
Socialt pragmatiska:
Turtagning Relevans Anpassning till samtalspartnern Anpassning till kontexten
Språkligt pragmatiska: Icke-bokstavlighet Sammanhängande tal, berättelser Topik Lexikala aspekter
Hur är pragmatiska svårigheter svåridentifierade och svåra att testa?
- Upptäcks i samspel, samtal med andra
- Situationsberoende
- Strukturerade uppgifter går lättare än fri
konversation/dialog - Sociala och kulturella skillnader
- Vad är typiskt respektive avvikande?
- Finns ingen enhetlig, övergripande teori för beskrivning
av pragmatiska svårigheter hos barn. - Svårigheternas karaktär förändras över tid
- Uppmärksammas ofta först mot slutet av förskoleåldern
- Avgränsningsproblem gentemot andra
funktionsnedsättningar.
Vad bör man observera vid bedömning av pragmatiska svårigheter?
- Kommunikativa intentioner eller funktioner
- För-antaganden: presuppositioner
- Social organisation i språkligt samspel
Vad bör man tänka på när man observerar kommunikativa intentioner?
- typer av intentioner/funktioner barnet uttrycker och förstår (bredd, variation)
- hur sofistikerat kodar barnet en specifik intention?
- typ av lingvistisk struktur/meningstyp?
- grad av tydlighet?
