Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K4 - GNM > Leversjukdomar > Flashcards

Leversjukdomar Flashcards

1
Q

Vilken är den dominerande orsaken till akut leversvikt?

A

Överdosering av paracetamol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken är den patologiska mekanism som förklarar akut leversvikt?

A

Nekros, med eller utan inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är leverns huvudsakliga funktioner?

A
  1. Glukoneogenes
  2. Glykogenolys
  3. Elimination av kvävehaltiga föreningar: ureacykeln
  4. Elimination av endo- och exogena toxiska ämnen
  5. Proteinsyntes:
    1. komplementfaktorer
    2. koagulationsfaktorer
      1. Vitamin K-beroende fr.a.
    3. Albumin (kolloidosmotiska trycket)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka komplikationer kan uppstå vid dekompenserad cirrhos?

A
  • Ascites
  • Blödande varicer
  • Encefalopati
  • (Levercancer)
  • Njursvikt
  • Återkommande bakteriella infektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När uppstår cirrhos?

A

När en kronisk leversjukdom får pågå tillräckligt länge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur och var absorberas alkohol?

A

I tunntarmen, via diffusion. Alkohol är både fett- och vattenlösligt, diffunderar av sig själv. Absorptionen är total.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka faktorer påverkar alkoholens transport till tunntarmen?

A

Ventrikeltömning. Kan Hämma tömningen genom att ha föda i ventrikeln: man påverkas ej lika mycket av alkohol vid samtidigt intag av mat –> absorptionen går långsammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur sker metabolisering (elimination) av alkohol?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur sker oxidering av alkohol?

A

Två system vid oxidering:

  1. Alkoholdehydrogenas-systemet (ADH): sker med Zink som kofaktor, NAD+ förbrukas –> NADH ökar i mängd vid intag av alkohol. Bryter ner etanol till acetaldehyd (toxisk)
  2. Aldehyddehydrogenas (ALDH): kommer omvandla acetaldehyd till acetat (som senare blir till acetyl CoA via acyl-CoA syntas 2). Även nu förbrukas NAD+, blir ökade mängder NADH.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför kan symtom som flushing uppkomma vid alkoholintag?

A

Vanligast bland östasiater. Beror på minskad produktion av ALDH2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka metabola (tänk biokemi) konsekvenser har den ökade acetyl CoA- och NADH-bildningen?

A
  1. Glykolysen påverkas:
  • Eftersom [NADH] ökar kommer det inte finnas tillräckligt med NAD+ för glykolysen.
  • NADH verkar som en kofaktor till laktatdehydrogenas (LDH). Därför kommer laktatproduktionen att stiga, vi får en ökad risk för lactic acidosis.
  • Ansamling av glyceraldehyd
  1. Citronsyracykeln påverkas, inget NAD+
  2. NADH kommer åka in i mitokondrien, det ger en förändrad redoxpotential –> ökad bildning av superoxidjoner.
  3. Hämmad glukoneogenes
  4. Hämmad fettsyraoxidation (betaoxidation), pga kräver NAD+.
  5. Acetyl CoA –> ketonkroppar –> ytterligare acideos från den redan ökade laktatproduktionen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alkohol påverkar fettmetabolism och lagringen av fett (lever). Hur då?

A
  • Ökar tillförsel av lipider till levern från tunntarmen
  • Minskad NAD+ –> betaoxidation sker ej, ökad ansamling av fett
    • PPARa reduceras av alkohol också -> minskad betaoxidation.
  • Ökad mobilisering av fettsyror från fettvävnad
  • Aktivering av transkriptionsfaktorer i levern: dessa gör att vi får en ökad mängd lipogena enzymer och minskad FFA transport till mitkondrien (som sker via CPT-1)
    • SREBP-1c -> ökning av lipogena enzymer -> ökad lipogenes
    • AMP-kinas: dess aktivitet minskar av alkohol -> acylcarboxylasaktiviteten ökar (fettsyrasyntes) och CPT-1 (transportören av fett till mitokondrien) minskar i aktivitet

Summa summarum: ökning av lipogena enzymer och lipidmobilisering från fettväv och tunntarm, samtidigt minskning av lipolytiska enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är MEOS?

A

MEOS = Mikrosomala etanol oxiderande systemet

  • En del av cytokrom P450-systemet
  • Blir aktivt när alkoholkonc. blir högre
    • Har högre känslighet –> kommer inte igång förrän vid höga konc. alkohol (cirka 1 promille i blodet)
  • Det är inducibelt: ju mer och ju oftare man dricker -> desto mer enzymproduktion.
  • Reversibelt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan alkohol orsaka oxidativ stress?

A
  • Acetaldehyd kan kovalent binda och bilda föreningar: malondialdehyd. denna kan mediera lipidperoxidering (stjäl elektroner från cellmembran –> förstör celler).
  • Ökade mängder NADH i mitokondrier –> elektrontransportkedjans komponenter reduceras –> SUPEROXIDJONPRODUKTION
  • Aktivering av CYP2E1 (producerar ROS i samband med etanolmetabolismen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur sker alkoholnedbrytningen med MEOS?

A
  1. Etanol –> Acetaldehyd via CYP2E1, här bildas även ROS
  2. Acetaldehyd –> acetat, via CYP2E1 och ALDH (alternativ väg). ROS och NADH bildas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan leverns makrofager aktiveras vid en ökad tarmpermeabilitet (orsakad av alkohol)?

A
  • Alkohol stör tarmmukosan -> ökad permb. -> ökad mängd bakterier tar sig igenom -> når lever via portablodet
  • Kommer då aktivera kupfferceller (mø i lever) genom inbindning till CD14 (receptor)
  • -> cytokinproduktion, NFkB aktiveras -> immunkompetenta celler rekryteras -> inflammation i levern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan acetaldehyd göra att vi får en antikroppsbildning?

A

Acetaldehyd och malondialdehyd (dess biprodukt) kan binda vissa aminosyror (lysinrester) på hepatocyt-membran –> de känns då inte igen av immunförsvaret –> tolkas som DAMP –> T-cellaktivering –> antikroppsbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka möjliga orsaker finns det till individuell känslighet för alkohol?

A

Genetik:

  • ADH
  • ALDH
  • CYP2E1

^dessa enzym finns i olika isoformer, olika människor har olika alleler och kan ha olika uppsättning och aktivitet av dessa enzymer.

  • CD14: kan finns i ökad mängd -> svarar på fler endotoxiner än man borde.

Kön: kvinnligt kön mer känsligt.

  • Har lägre halt ADH i ventrikeln, nedbrytningen av alkohol sker alltså enbart i levern. Sämre förmåga att bryta ner alkohol redan i magsäcken.
  • kvinnor har mindre distr.volym.
  • Ökad mängd östrogen:
    • Ökad tarmperm.
    • Ökat uttryck av CD14 på leverns mø (kupffer)
    • Ökat uttryck av osteopoentin i levern: verkar kemotaktiskt för leukocyter, är bättre på att rekrytera leukocyter i samband med inflammation i levern.

Konsumtionsmönster:

  • Intag på fastande mage -> snabbare absorp. –> kan ge ökad inducering av CYP2E1
  • (man tror att olika alkoholhaltiga drycker kan ha olika effekter på levern)
  • Binge drinking –> CYP2E1-induktion (fler toxiska metaboliter bildas, ROS mm).
  • Kaffe tycks ha en skyddande effekt på levern

Övriga leversjukdomar:

  • Hepatit C
  • Hemokromatos
  • NAFLD - negativ riktning om samtidig alkoholkonsumtion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
A
20
Q

Hur definieras NAFLD?

A
  • Ökad mängd fett i levern: steatos (via bilddiagnostik eller histologi)
  • Fettet ska inte orsakas av andra sjukdomar som också kan orsaka steatos
21
Q

Hur mycket fett kan vi ha i levern?

A

Histologiskt är 5 % acceptabelt att ha i levern. Mer än 5% fettvakuoler av ytan/levervikt = steatos.

22
Q

Vilka sekundära orsaker finns det till leversteatos?

A
  • Alkoholöverkonsumtion
  • Hepatit C
  • Läkemedel
  • Svält -> frisättning av FFA från depåer i adipocytvävnad (lipolys)
  • Graviditet: höga halter östrogen
  • Hereditet:
    • Lipodystrofi, abetalipoproteinemi mm.
23
Q

Vad är NAFL?

A

Har bara steatos.

24
Q

Vad är NASH?

A

Har steatos, lobulär inflammation och svullnad hepatocyter (det senare kallas för ballooning)

25
Q

Varifrån kommer den ökade mängden TAG vid steatos?

A

Kan bero på ökat intag av fett i kosten eller kaloririk föda -> ökad inlagring av fett i fettdepåer i adipoctyvävnad.

HSL (hormonkänsligt lipas) är ansvarig för frisläppningen av FFA, det hämmas av insulin. Vid insulinresistens eller T1DM får man därför en sämre hämning av HSL -> ökad förutsättning för fett att ta sig från ex. intraabdominella depåer till hepatocyter.

  • Är man insulinresistent har man ofta höga nivåer av glukos i blodet (hyperglykemi). Det gör att levern behöver ta hand om överskottet av glukos, lagra in detta som fett.
  • Levern svarar på hyperglykemin och hyperinsulinemin genom en aktivering av två transkriptionsfaktorer: SREBP-1c och ChREBP: dessa ger oss en ökad produktion av lipogena enzymer och en samtidig minskning av CPT-1-aktiviteten. Dvs: ökad lipogenes och minskad betaoxidation.
  • SREBP-1c och ChREBP aktiveras även av etanol.

Fettet kommer alltså lite från kosten, men fr.a. från fettväv av insulinresistens, men också att det bildas mer lipogena enzym i levern pga uppreglering av TF + samtidig minskning av Betaoxid. ​​

26
Q

Hur kan leversteatos leda till utveckling av inflammation och fibros (cirrhos)?

A
  • Fett oxideras spontant (härsknar): stora mängder FFA i levern -> ökad oxidativ stress
  • Insulinresistens -> apoptos av hepatocyter (ej klarlagd mekanism, kan vara pga ökad cellstress)
    • Immunkompetenta celler dras till området -> inflammation.
  • HyperInsulinemi -> stellatceller aktiveras -> inflammation och fibros.
  • Hyperinsulinemi & insulinresistens -> inflammation i fettväv (i bukfett, intraabdominellt) -> hamnar i portablod -> når lever, inflammationen sprids därmed till levern.
27
Q

Vad är hemokromatos?

A
  • Alldeles för stor järninlagring!
    • ​Det gör att vi får en mycket stor bildning av ferritinkomplex.
    • När ferritin-systemet är övermättat kommer det fällas ut i form av “denaturerade järn/ferritinkomplex” = hemosiderin.
    • Hemosiderin lagras in i celler vid järnöverskott.
  • Hemokromatos är en sjukdom där hemosiderin-bildningen är alldeles för hög, vi får då en ökad järninlagring.
28
Q

Hur sker den normala järnomsättningen?

A
  1. Järn är tvåvärd: tas upp av DMT-1 till enterocyter
  2. Kommer ut ur enterocyten via ferroportin
  3. Binder till transferrin i cirkulationen
  4. Transferrin tas upp via transferrinreceptor2
    1. ​Transferrinreceptorn interagerar med hemojuvelin och HFE-protein.
  5. Inne i ex. hepatocyten kommer järn kopplas bort från transferrin.
    1. Om stor mängd järn inkommer kommer hepatocyterna producera hepcidin.
    2. Hepcidin binder till ferroportin och blockerar dess funktion (kommer inte kunna föra ut järn i cirkulationen, järn fastnar intracellulärt och bildar ferritin (lagringsjärn)
29
Q

Hur skyddar sig levern från höga järnnivåer?

A

Hepcidin!

30
Q

Vad orsakar hereditär hemokromatos?

A
  • HFE är muterat: leder till lägre/sämre hepcidinproduktion, feedbackmekanismen störs -> upptag av järn fortgår trots tillräckligt med järn IC.
  • Det är en autosomalt recessiv sjukdom.
31
Q

Vad orsakar förvärvad järnupplagringsförmåga?

A
  • När man har ökad hemolys: järnet tas upp i ökad omfattning i lever.
  • Eller hämmad hepcidinproduktion pga alkohol
  • DIOS: “dysmetabolic iron overload syndrome” - Liknar hemokromatos, beror på insulinresistens -> inducerar DMT-1 -> ökat järnupptag i enterocyter.
32
Q

Vad är “anemia of inflammation”?

A

Endotoxin -> IL-6-produktion -> ökad hepcidinproduktion -> järn fastnar i enterocyter eller mø pga ferroportin blockerat. Järnet blir då oåtkomligt för erytropoesen.

33
Q

Ökade järnnivåer IC kan leda till ökad ROS-produktion. Hur?

A

Ökad aktivitet av fentonreaktionen:

34
Q

Vad är Alfa-1-antitrypsin?

A
  • Akutfasprotein, bildas i levern vid inflammation.
  • Hämmar proteolytisk aktivitete av neutrofila proteaser: i synnerhet elastas.
  • Finns mycket av enzymet elastas i lungorna.
  • Kodas av genen SERPINA1, den vanligaste allelen som ger normal AAT-halt kallas för M. (de flesta av oss har M/M)
35
Q

Vad har Z-varianten av AAT för konsekvenser?

A

Ger vanlig syntes av AAT, men utsöndringen från hepatocyterna är ej möjlig. Dvs. kroppen kan ej ta del av AATs funktioner/effekter.

36
Q

Vad ger S-varianten av AAT?

A

Minskad AAT-produktion.

37
Q

Vad ger AAT-brist för konsekvenser?

A
  • Lungor: emfysem
  • Lever: inlagring av AAT
    • Det är felveckat, kan ej utsöndras när det producerats, ansamlas därför i cellernas ER. Kan ej utsöndra någon som helst, blir så småningom inlagringar i levern som producerar det. Så småningom STORA inlagringar -> leverfibros eller cirrhos.
    • Man tror AAT degraderas intracellulärt av lysosomala enzymer -> vävnadsskada uppstår.
38
Q

Vad är Wilsons sjukdom?

A
  • Autosomalt recessiv sjukdom
    • Genetisk sjukdom: drabbar genen ATP7B. Kan finnas flera olika mutationer.
  • Mutationen/erna medför att koppar inte utsöndras som vanligt, och istället ansamlas. är alltså en kopparinlagringssjukdom.
  • koppar tas upp av DMT-1.
39
Q

Vad händer vid mutationer i genen ATP7B?

A
  1. Hepatcyter kan inte utsöndra koppar till gallan
  2. Hepatocyter kan inte inkorporera koppar i ceruloplasmin (transportprotein)

Inlagringarna kan så småningom läcka ut därifrån: fritt i blodet pga ceruloplasmin funkar inte heller. Koppar åker då in i organsystem, vanligast i CNS.

(Kopparinlagring kan ses i hornhinnan)

40
Q

Vilka tre autoimmuna leversjukdomar finns det?

A
  1. PBC: Primär Biliär Colangit
  2. AIH: autoimmun hepatit
  3. PSC: Primär Skleroserande Colangit
41
Q

Vad är PBC (Primär Biliär Kolangit)?

A
  • Autoimmun leversjukdom
    • Gall-epitelceller uttrycker sina mitokondrieenzym (ex. pyruvatdehydrogenas) ​på ytan av sina celler istället för intracellulärt i mitokondrierna.
    • De kommer uppfattas som neoantigen, och ge en immunrespons -> aktiverade t-celler når områden med gallgångsdestruktion -> autoantikroppsbildning.
    • Autoantikropparna är riktade mot mitokondrieenzymerna.
42
Q

Hur diagnosticeras PBC?

A

Kräver 2 av 3 av följande kriterier:

  1. Leverprover: kolestatisk bild, med dominerande stegring av ALP/GT.
  2. AMA-M2: Mitokondrie-antikroppar AMA-M2 är riktade mot pyruvat dehydrogenas ( PDH)
  3. Leverbiopsi: som visar gallgångsdestruktion och T-celler (mononukleärt infiltrat). Kan även se granulom.
43
Q

Vad är PSC?

A
  1. Primär skleroserande kolangit
  2. Drabbar små och stora gallgångar
  3. Drabbas av fibros, får stenoser i gallgångarna
    1. Kan se pre-stenoserande dilatation.
44
Q

Varför får man PSC?

A
45
Q

Vad är AIH?

A
  • Autoimmun leversjukdom
  • Har autoantikroppar:
    • AMA
    • SMA
    • LKM
    • SLA
    • muskel (SMA), mitokondrier (AMA) och liver kidney microsomal antigen typ1 ( LKM-1). SLA: soluble liver antigen
  • Har autoreaktiva t-celler, inflammatoriskt mononukleärt infiltrat syns histologiskt
46
Q

Vad är patogenesen/etiologin för AIH?

A

K4 - GNM (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions