Kronisk leversjukdom Flashcards
Hur ser levercirrhos ut makroskopiskt?
- Oregelbunden leveryta, orsakad av lobulära formationer
Hur ser levercirrhos ut mikroskopiskt?
- Oordnade hepatocyter, runda formationer
- Regenerationsnoduli: hepatocyter lägger sig i total oordning och formar noduli, blir runda som knölar.
- Noduli kan vara flera mm stora
- Noduli har kollagen band omkring sig, som en rund ring.
- Fibrosen lägger sig oftast peri-sinusoidalt: i disses spalt.
Normal, fysiologisk lever:
- Balkar av hepatocyter från portazon till centralven
- Vid cirrhos har dessa balkar uppluckrats -> hepatocyter ligger oordnade, ofta i runda formationer.
Vilken kollagentyp har vi i en “frisk” lever?
Kollagen typ IV
Var återfinns kollagenet vid leverfibros?
Vad är stellatceller? Var återfinns dem, samt vad är dess huvudsakliga funktion?
- Kallas ibland för itoceller
- Normalt: vitamininlagring, nära samspel med endotel och hepatocyter
- Utsöndrar MMPs: bryter ner ECM
Vad händer med stellatcellerna vid långvarig leversjukdom? Beskriv och förklara förändringen som sker.
Stellatcellen byter skepnad: aktiveras.
(Normala stellatceller har förmåga att rbyta ner ECM, pga enzymutsöndring)
- Initiering:
- Receptorer för PDGF uppregleras
- Utvecklar nya egenskaper: kontraktilitet, får ett cytoskelett
- Perpetuering:
- Blir kollagensyntetiserande
- Kan svara på cytokiner och tillväxtfaktorer
- får proinflammatorisk aktivitet
- Minskad produktion och utsöndring MMPs (minskad ECM-kollagen degraderas)
- Utsöndrar tissue-inhibitor-MMPs (hämmare av MMPs)
Vad kan aktivera en stellatcell?
- Faktorer från skadade hepatocyter, colangiocyter, endotelceller
- Faktorer från immunkompetenta celler: granulocyter, mø, lymfocyter
- Insulin (koppling till T2D)
- LPS
- Kan fastna på mø och då också aktivera stellatcellen, kan dock ske direkt via LPS. Behöver ej nödvändigtvis ske indirekt via mø
Dessa faktorer kan omvandla stellatcellen till en neofibroblast-lik cell.
Vad blir det morfologiska slutresultatet vid cirrhos?
- Fler stellatceller
- Mycket kollagen mellan hepatocyter och sinusoider (disses spalt) - mekaniskt hinder för utbytet, samt ihoppressning av sinusoid.
- Vasokonstriktion
- Mikrovili försvinner
- Försvårat utbyte
- Ökad blodflödes-resistens genom levern (mekanisk kompression + vasokonstriktion)
Varför försämras stellatcellernas vitamin A-inlagringsförmåga vid cirrhos?
Pga cytoplasman ersätts till stor del av cytoskelett
Vilka fibrosstadium finns det?
F1: tidiga former
- Kollagenet börjar kring portatriader
F2:
- Kollagenet sträcker sig från protatriader ut mot lobuli
F3: vid ytterligare leverskada
- De fibrösa utlöparna når över till centralvenerna (från portatriad till centralven). Kallas för överbryggande fibros.
F4:
- Fibrösa stråk omringar nu områden av leverceller, och börjar regenerera -> cirrhos.
- Det är först vid F4 som risk finns för svåra komplikationer
Hur kan man avgöra fibrosstadium?
- Biopsi + olika färgningstekniker
- Kollagen kan ex färgas blått, hepatocyter röda
- Van gieson: rosarött kollagen, och typ lite beige/rosa hepatocyter
Vad är en trolig bakomliggande sjukdom till levercirrhosen? Samt vad kan denna sjukdom orsakas av?
Steatos.
Kan orsakas av Alkohol, NAFLD
Sekundära orsaker: Wilson, läkemedel, hepatit C
Vilka vaskulära förändringar kan man tänkas se vid kronisk leverskada?
- Venösa mikrotromboser
- Obstruktion
- Neoangiogenes + kollateralbildning
- Vasokonstriktion
Varför uppstår vaskulära förändringar vid kronisk leverskada?
- Mekanisk kompression av sinusoider till följd av den ökade kollagenvolymen i disses spalt.
- Orsakar stas -> venösa mikrotromboser bildas -> ytterligare försämring av blodflödet -> lokal hypoxi
- Lokal hypoxi -> tillväxtfaktorer bildas: VEGF och angiopoietin-1
- Stimulerar dock inte sinusoid-bildning, utan kapillärbildning. -> ännu mer ökad resistens genom levern!!!
- Sinusoidala endotelceller blir dysfunktionella -> minskad NO-utsöndring, ökad endotelin-1-utsöndring! Endotelin = starkt vasokonstringerande.
-> ökad intrahepatisk resistens.
Vad är fibroscan?
En typ av elastografi.
- En ultraljudsvåg sänds in i levern, man håller mot thoraxväggen mellan revbenen för att komma nära levern, alla vågor som möter ett motstånd kommer studsa tillbaka
- Då mäter man vilket motstånd vågen har mött: ju hårdare en lever är - desto större/hastigare kommer vågen att studsa tillbaka till proben/transducern. Den mäter trycket som vågen har utövat mot leverytan.
- Fiffigt sätt att indirekt mäta hur fibrotisk levern här, ju högre tryck - desto styvare/fibrotisk lever.
(Finns en hel del felkällor: har man en uttalad inflammation i levern blir levern också styvare, kan få falskt förhöjda tryck.
Om man har kolestas: trycket kan bli ökat och därmed hårdheten öka.
Hjärtsvikt –> levern svullnar och ger ökat tryck).
Är inte alltid träffsäker på att säga om man har fibros, men bra på att utesluta om man har fibros!
