läkmedelsvärdering Flashcards
vad menas med klinsikt prövning?
olika faser
Vad är en jämförselgrupp?
hur fördelar man försöks personer på två olika sätt?
Observationsstudie
- Hittar de som fått behandling A och jämför de med de som fått behandling B – och så kollar man hur de går för dem
- Billigt, långa uppföljningstider, behöver inte kontakta patienterna ibland
- Dock är det nog inte en slump om en patient har fått ett LM eller ej
Randomiserat – de som behövs vid tillvärklig av nytt lm
- Slumpmässig tilldelning till behandling A och B
- Garanterar (nästan) att de är behandlingen man utvärdera.
- Patient eller läkare ska inte veta vilken behandling de är - dubbelblint
Hur går en RCT till?
- Inklussion och exklusion
- Information till pat – den ska veta tillräckligt för att kunna ta ett bra beslut
- Även baselinje tas här, vilket är en fördel som inte kan göras vid observation.
- Blindat moment
- Randomisering mellan test och kontroll
- Följer upp och analysera
Vad är det i kontrollgruppen?
alltså vad får dem?
Placebo – sockerpiller som liknar andra behandlingen. Kan dock vara oetiskt om det finns en annan effektiv behandling, vilket gör att de blir alltmer ovanligt
Aktiv behandling – jämför med annan behandling, som ska vara bästa tillgängliga behandling i dosregim.
- Fuskas mycket med detta, där de använder sämre LM eller i lägre doser.
Att mäta effekter
hur gör man det?
vilka olika studiedeisgern akn man ha?
Parallella grupper – tar alla och randomisera sedan. Mäter baslinje och sedan efter behandling.
- Bra för möjlighet att kolla på varje individ
Cross-over – är när varje patient är sin egen kontroll. Man ger en behandling och mäter sedan den, sedan ger man behandling nr 2 och mäter den.
- Randomisering sker för att se vilken man börjar med
- Går inte att göra på en botande behandling så som en infektion
- Även ej om man har varierade symtom
Grupprandomsering – när man inte kan välja en person enskild (då många saker påverkar). Man kan då randomisera alla patient på en VC till en behandling och sedan alla på en annan VC till en annan.
- Måste ta hänsyn till vilka patienter de är på vårdcentralen, t.ex. olika sociaekomiska skillnader mellan VC
Att anpassa sannolikheten
hur gör man det?
alltså olika randomiseringssätt?
Att slinga slant – kan ge fördelning fel
Jämnfördelning – där man har olika många platser till varje. T.ex. 10 biljetter som blint ges för A och 10 för B.
Blockrandomsering – man tar t.ex. 4 patienter i taget. När man fått fyra pat så randomisera man dem till ett block. Nästa fyra får ett annat block. Ger jämnfördelning.
- Man kan dock som läkare räkna ut lite här vilket kan vara fel
Stratifierad randomisering – om man har en grupp där det finns utpräglade högriskpatienter. Då kan man först dela upp gruppen efter risk och sedan fördela jämnt efter det (randomisering). Här är t.ex. blå mycket sjuka och man vill fördela dem.
- Fungera bra om man har någon enskild sak man vill ta hänsyn till, men har man flera så blir det komplicerat è då få man minimera.
- Är ej samma som en baslije-korregering, vilket är efter randomiseringen och detta är före.
Minimering – där första patienten är slumpmässig och sedan efter de så ändras sannolikheten beroende på om de liknar patient zero eller ej. Sedan om de liknar gruppen eller ej.
vilka randomisering sätt är bra pch dåliga?
Fusk vid randomiseing
Ibland så gör läkaren att en behandling kommer till en patient som den vill hjälpa, detta istället för placebo. Man ser att de studier där de är lätt att avgöra vilken som är placebo har mycket större mått.
Kommer runt detta igenom att göra en central randomisering – vilket är att läkaren inte randomisera utan de görs centralt av en opatisk person.
