Flyktningar och migration Flashcards
Kvotflyktingar –
Asylsökande –
Flykting – e
Nyanlända –
Migration/migranter -
Kvotflyktingar – personer som har flytt från sitt land och blivit utvalda av FN att flytta till ett land. De har redan fått upphållstilstånd mm innan flytt.
Asylsökande – de som kommer på egen hand till Sverige och anmäler sig till migrationsverket för att få uppehållstillstånd.
Flykting – en person som sökt asyl för att få stanna i Sverige pga. flyttning-skäl.
Nyanlända – fått uppehållstillstånd (första 24 månaderna)
Migration/migranter - innebär en förflyttning av människor från en plats till en annan, med syftet att permanent bosätta sig på den nya platsen.
Flyktingmedisinsk centrum
Tar emot flyktningar och hjälper dem medicinsk (både vård och terapi). Består av tre grupper.
MMN – tar han om frivilliga hälsoundersökningar. Dessa är för asylsökande, men även kvotflykningar och familjer.
- Syfte är att hitta de som behöver vård, samt även smittskydd och ge information om HOS i Sverige
- Kostnadsfritt
- Kan åka ut till bostadsområden i hela länet
Kris-trauma-mottagning – öppenvård för psykisk ohälsa.
- Traumabehandling i hel-team
- OBS, många förväxla de med en VC för utländskfödda – detta är fel, de är en VC för de som har psk ohälsa från krig och flykt mm.
- Remiss behövs hit, både egenremiss och ifrån vården.
Hälsokommunikatörer – hälsa på hemspråk
- Jobbar främjande och sjk-förebyggande
- Ger information och riktlinjer i Sverige
Flyktningar i världen och Sverige
Var flyr dem ifrån?
Var finns flyktningar nu?
Var flyr dem ifrån?
- Syrien
- Afghanistan
- Sydsudan
Var finns flyktningar nu?
- Turkiet
- Colombia
- Uganda
- Pakistan
- Tyskland
Hur många asylsökande finns i Sverige?
11 000 asylsökande under två år.
Grupporienterade kulturer behöver man veta varför?
Sverige är mer indevidorienterad, med i många länder är de mycket grupporienterad kultur. Familjen och gruppen är viktig och har mycket att säga till om en persons liv.
Skapar problem – man är van att familjen har mycket att säga till om och är van att påverka beslut – detta kan ge problem i det svenska vårdsystemet som är mycket individbaserat.
Psykisk resa hos flyktningar
- Man kommer från sitt hemland
- Hemlandet är ett ”skyddsnät” där man har familj, vänner, tradition och kultur.
- Man får sedan flyta till annat land
- Frivillig eller ofrivillig migration
- Man får ofta resa igenom många olika länder för att komma rätt
- Man kommer som ny till Sverige och börjar asylprocessen
- Själva asylprocessen är ofta jobbig och ger otryggheter och osäkerhet.
- Uppehållstillstånd är nu bara 3 år
- Ger åter igen stress
- Man känner mycket förlust
- Man har förlorat språk och kultur och har svårt att sätta sig in i det.
- Samhället ställer krav
- Man blir arbetslös och måste söka helt nya jobb
- Studera vidare och läsa kurser
- è Ger ofta förändring i familjestruktur ifrån att mannen styr till att barnen hamnar på toppen då de lär sig språket snabbt
- è detta kan ge påverkan familjen mycket. Mannen förlorar status och kvinnan har samma roll som hemma men plus krav från samhället
- Allt detta ger stress och ångest mm
- è ger CVD mm
Sjukvårdupplevelse
skillnad emot sverige och hemlandt
Sverige - hemlandet
- Tidbok – hemma öppen mottagning
- Akut lång väntetid – hemma ger akut direkt vård
- Läkare är ibland okunnig – hemma tror dem de är mer kunniga
- Får inte alltid medicin – hemma får dem alltid medicin
- Väldigt vanlig att patienter hämtar ut mediciner i hemlandet istället.
- Får inte alltid träffa läkare – får alltid träffa läkare
- Sjuksköterskor mer ansvar – sjuksköterska mer assistenter
- Besökstid och restriktion – hemma är det flera som kommer på besök
- Man känner skyldighet att hälsa på
- Funktionsnedsättande har mer rättighet – hemma har de inte det
- Vanligt med egen vård – satsar inte på det
- Ungdomshälsa finns – inte utvecklad.
- Religion inte med i vård – religion dominerar sjukdom och vård
- Fysisk aktivet viktig – vuxna och äldre tränar inte
- Reagerar inte starkt – reagerar dramatiskt
- De närmaste förväntats ibland vara med – alla förväntas vara med
- Gravida aktiva och jobba – nästan sjukdomstillstånd
- Diabetes hanterbart – diabetes dödsdom
- Snabb återhämtning efter infarkt – livet slutskede
- Pyk ohälsa ej tabu – pyk ohälsa skam
Att tänka på vid patientmöte
Högre förkommande – de som är flyktningar eller har varit de har högre förekomst av ångest, depression och PTSD.
- Många av dem vågar inte söka för detta och söker då för annat
- Många har upplevat trauma och tortyr
Att tänka på vid mötet
- Har de varit på hälsoundersökning på FMC, flytkningmedicincentrum
- Fråga om trauma och tortyr (eller ha det i tankarna)
- Våld i nära relationer
- Kvinnlig könsstympning
Hur ska man vara?
- Öppet sinne och ställa frågor
- Informera om vårdens rutiner
- Vad gör de olika personerna i vården
- Tystnadsplikt och undantag
- Vara beredd för missförstånd och åtgärda det
- Respektera/försöka respektera önskemål om vårdgivarens kön
- Ta tid och lyssna
- Tala enkelt och ha tid på sig
- Identifierar egna fördomar