Köplagen Flashcards
1:1 Gäller köp av lös egendom
Lagen reglerar köp och byte av lös egendom. Den är även tillämplig på köp och byte av bostadsrätt, aktier och andra värdepapper. Köp av fast egendom regleras i 4 kap.jordabalken.
Lagen är tillämplig vid:
1-Köp mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamheter.
2-Köp av en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet av en privatperson.
3-Privatpersoner som handlar av varandra och
4-Köp av lös egendom som inte är lösa saker
1:2 Gäller inte uppdragsavtal
Första stycket utgör en begränsning i köplagens tillämpningsområde. Om beställaren tillhandahåller en stor del av materialet till varan så är det inte ett köpeavtal utan ett tjänsteavtal. Avgörande för om det är en stor del är exempelvis värdet av tillhandahållet material eller betydelsen av materialet för slutprodukten. Första stycket, sista meningen undantar byggnadsentreprenad från lagens tillämpningsområde.
Andra stycket handlar om så kallade blandade avtal som innehåller både köp av vara och tjänst. Om tjänsten är det huvudsakliga köpet så gäller inte KöpL. Avgörande för om det ska ses som tjänst är exempelvis om tjänsten kräver särskild kunskap eller utrustning. Även en avvägning mellan de olika delarnas värde kan vara avgörande för om det ska ses som tjänst eller vara.
1:3 Köplagen är dispositiv
Anger att det är en dispositiv lag, vilket ger parterna rätt att avtala andra villkor som de önskar för att ingå avtalet. Om avtalet skulle innehålla regler som man kan anse vara oskäliga kan de möjligtvis jämkas eller åsidosättas med hjälp av AvtL 36 §. Även vanliga avtalsrättsliga princier kan tas till hjälp tex avtalstolkning då det inte alltid är klart vad som “följer av avtalet”.
1:45 Prisets bestämmande (Enligt priset)
Vanligast är väl att man har avtalat om priset på varan, men om man inte har det så finns det regler i 45 - 47 §§. Handelsbruk, sedvänja och partspraxis kan också vara vägledande för vilket pris köparen ska betala. Gällande omständigheten varans beskaffenhet så beräknas priset på den beskaffenhet köparen har rätt att kräva, inte varans faktiska beskaffenhet. Är varan sämre än vad köparen har rätt att kräva är det ett fel på varan och kompenseras genom avhjälpande, omleverans, prisavdrag etc. Tidpunkten är vid köpet och säljaren kan alltså inte tillgodogöra sig t.ex. prisökningar som skett efter tidpunkten för köpet men innan avlämnadet.
1:9 Tiden för avlämnandet
Tiden för avlämnandet styr påföljder när säljaren är i dröjsmål och då blir skyldig att ersätta motparten för uppkomna kostnader på grund av dröjsmålet.(köparens dröjsmål med att hämta varan regleras i 50-58 § §) Första meningens “efter anfodran” betyder löpande leverans, alltså flera delleveranser efter varandra i jämnt intervall. “Utan uppskov” är direkt avlämning.
Om inget avtalats om lämning så ger paragrafen ledning för en bedömning när säljaren är i dröjsmål med sin förpliktelse att avlämna varan. Varan ska avlämnas inom skälig tid från köpet och vad som avgör vilken tid som är skälig beror på t.ex. om varan ska tillverkas, anskaffas från annan part eller om det är en lagervara hos säljaren. Om inte avtalet innehåller en viss tidsrymd tex 20 dagar, före jul eller liknande så är huvudregeln enligt andra stycket att det är säljaren som bestämmer tidpunkten om det inte framgår av annat att det är köparen t.ex. genom avtalet.
Tredje stycket handlar om hämtningsköp (hänvisar till 6 §) och säljaren är skyldig att i tid underrätta köparen om när varan kan avhämtas. Köparen måste ges en skälig möjlighet att ta hand om varan
1:22 Påföljderna av 1:9
Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23–29 §§ kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne betalningen enligt 42 §
Avtalet eller 9 § avgör när varan har lämnats för sent.
1:6 Hämtningsköp
Huvudregeln är att varan ska hämtas hos säljaren på hans affärsställe, vilket kan vara en butik, lager eller kontor m.m., om inte annat avtalats eller varit känt av båda parter vid köpet. Att varan ska hållas tillgänglig betyder att köparen ska kunna hämta varan utan problem
1:17 Varans beskaffenhet (Säljarens ansvar för fel och felgrunder på varan).
Felaktigheter i en vara kan vara antingen avseende varans kvantitet eller kvalitet. Om kvantiteten är för liten enligt avtal så föreligger ett fel i varan.
Kvaliteten bedöms i första hand utifrån vad som avtalats mellan parterna. KöpL är tillämplig när inte avtalet reglerar det fel i varan som uppkommit eller om regler saknas helt.
Fel i varan brukar delas upp i faktiska fel (17 § och 18 §), rättsliga fel (41 §) och rådighetsfel (regleras inte i KöpL). Se även köparens undersökningsplikt i 20 §.
Fel föreligger även om säljaren inte hade kännedom om felet, det räcker med att felet är en avvikelse från avtalet. Om köparen godkänt en sämre kvalitet än normalt så är det inget fel på varan.
Andra stycket anger några krav på varans egenskaper, avsedd användning och liknande. Det är inte en uttömmande uppräkning utan endast exempel.
- Anger att varan ska vara normalt funktionsduglig. Som exempel kan tas att om varan är ett parti äpplen ska de vara tjänliga som människoföda även om inte säljaren kände till att varan var felaktig.
- Anger att om säljaren visste innan köpet till vilket ändamål varan var avsedd men ändå inte upplyste köparen om att varan skulle vara olämplig för ändamålet så är det att anse som ett fel i varan. Exempelvis om säljaren visste om att ett tyg skulle användas till klädsel till utomhusmöbler men tyget inte klarar av väder och vind så föreligger det ett fel i varan. Om inte köparen har nämt någon speciell användning så kan inte säljaren hållas ansvarig. Köparen ska också haft en rimlig anledning till att lita på säljarens uppgifter.
- Anger att om ett prov har visats upp före köpet så ska varan ha lika goda egenskaper som provet.
- Anger att lämplig förpackning ska kunna förväntas om det krävs för varans art.
Tredje stycket anger att varan inte ska på annat sätt avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta, här får omständigheterna och parternas inbördes förhållande vara vägledande. Om köparen haft obefogade förväntningar på köpet så kan det eventuellt regleras i AvtL, tex om avtalet kan strida mot god tro och heder eller om säljarens tystnad om varans kvalitet kan ses som svek.
1:10 Rätt att hålla inne varan
Första stycket ger säljaren rätt att hålla inne varan (förfoganderätt) om inte köparen har fullgjort sin förpliktelse vilket oftast är att betala varan. Här förutsätts att det är ett kontantköp om inte kredit har avtalats, d.v.s varan ska betalas med kontanta medel. Kortköp, överföring eller liknande borde idag vara likvärdigt med kontantköp.
Andra stycket handlar om transportköp där en självständig transportör ska leverera. Säljaren har rätt att inte lämna ut varan innan betalning skett men han måste sända/transportera varan enligt avtalet. Säljaren kan alltså lämna varan till den självständiga leverantören, och se till att transportören inte lämnar ut varan till köparen i avvaktan på betalning. Avlämning har då redan skett när varan lämnades över till den självständiga transportören vilket medför att säljaren har fullföljt sin del av avtalet.
Om säljaren befarar avtalsbrott har han stoppningsrätt enligt 61 §.
1:42 Rätt att hålla inne betalningen
Om köparen utnyttjar denna möjlighet till att hålla inne del av betalningen vid te.x fel i varan och i väntan på att säljaren ska avhjälpa felet och det visar sig senare att han innehöll mer än vad som var skäligt för felet så begår köparen själv kontraktsbrott.
1:19 I befintligt skick.
Även om varan har sålts i “befintligt skick” eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om
1, varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,
- säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller
- varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.
Andra stycket handlar om varor inköpta på auktion, de anses köpta i befintligt skick och vid bedömningen om varan är i väsentligt sämre skick ska hänsyn tas till utropspriset och inte vad köparen inropade varan fö
1:20 Undersökning av varan före köpet
Har köparen inte undersökt varan eller provet trots att han uppmanats av säljaren att göra det så kan han inte åberopa fel som han skulle ha upptäckt vid undersökningen. Dolda fel kan köparen åberopa. Noggrannheten i köparens undersökning får avgöras av vad en normal person i köparens ställe borde ha upptäckt.
1:21 Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger
Tidpunkten för när bedömningen om ett fel i varan föreligger är när risken för varan övergår på köparen. Den beskaffenhet varan hade vid avlämnandet är det som ska gälla för säljarens ansvar även om felet visade sig först senare. Andra stycket handlar om när varan blir sämre efter riskens övergång men det beror på säljarens avtalsbrott. Det kan tex handla om när säljaren ska montera eller installera varan, och varan blir sämre genom felaktigt handhavande. Om säljaren har lämnat funktions- eller egenskapsgarantier för varan så förlängs köparens möjlighet att åberopa fel i varan. Om garantin är tidsbestämd t.ex. ett år så förutsätts att felet förelåg redan vid avlämnandet. Om garantin är tidsobestämd så lovar säljaren egentligen bara att varan ska uppfylla garantin vid avlämnandet men om varan avviker från varans normala hållbarhetstid svarar säljaren för fel. Köparen får inte ha försämrat varan genom vanvård eller onormalt bruk och försämringen får inte bero på olycksfall. För att få åberopa fel i varan måste köparen uppfylla sin reklamationsplikt enl 32 §
1:31 Undersökning av varan efter avlämnandet
Köparen är skyldig att undersöka varan så fort det är möjligt. Omfattningen av undersökningen får avgöras enligt god affärssed och hur köpare i branschen normalt brukar göra, arten av vara m.m. Om det är en vara som te.x. brukar lagras i obruten förpackning kan det dröja länge innan varan undersöks men som regel ska undersökningen utföras snarast. Hur länge köparen kan dröja med att inte undersöka varan får avgöras genom en bedömning av omständigheterna.
Om varan ska transporteras från platsen för avlämnandet så kan köparen vänta med undersökningen tills varan kommit fram. Han behöver alltså inte öppna förpackningar och dylikt när varan befinner sig hos en oberoende transportör. Om varan vidarebefordras och befinner sig under transport till annan ort än den ursprungliga så kan undersökningsplikten uppskjutas tills dess varan når slutdestination om säljaren kände till eller borde känt till detta. Alltså måste köparen meddela säljaren att det kommer att dröja längre innan varan blir undersökt. Om inte säljaren meddelas, eller han borde kändt till vidareförsändelsen, så gäller att undersökning ska ske så snart som möjligt
1:32 Reklamation
Meddelandet till säljaren kan vara neutralt, d.v.s. köparen behöver inte ange vilken påföljd han vill göra gällande när han reklamerar varan. Det viktiga är att det görs direkt. Vill köparen kräva viss prestation så måste han meddela det inom skälig tid därefter, se 35 § och 39 § (s.k särskild reklamation). Preskription inträder efter två år om inte undantaget i 33 § är tillämpligt. Om det gått så lång tid som två år ska köparen bevisa att felet är ursprungligt.
