Avtalsrätt Lagar Flashcards
1 Kap
Utgår ifrån löftesprincipen, huvudregel inom detta är att avtal är bindande. De går i två led, anbud som motparten sedan svara med accept (ett godkännande svar) vilket skapar ett avtal.
1:1 Viktig princip, grundläggande för Avtalsrätten.
Huvudprincipen är att avtal skall hållas, (Svek, tvång och ocker) är ett undantag. Man är bunden från när man skickat anbudet. Muntliga avtal är bindande precis lika bindande som skriftliga men fortfarande svårt att bevisa.
Vissa avtal måste vara skriftligen exempelvis köp av bostad. Detta för att kunna utgöra äganderätt. Äktenskapsförord, fastigheter osv är exempel.
Pacta sunt servanda, huvudprincipen som bygger på att avtal skall hållas.
1:2 Acceptsfrist (bestämd).
Till handa innebär att svaret ska ha kommit fram till mottagaren. Det krävs inte att mottagaren ska ha läst det för att kriteriet ska vara uppfyllt.
Att tiden räknas från en viss dag innebär att man räknar från dagen efter då brevet är dagtecknat. Om anbudsgivaren exempelvis vill ha svar inom tio dagar och daterar sitt anbud den 31 januari börjar man alltså räkna acceptfristen den 1 februari.
1:3 Legala acceptfristen (obestämd tid) Första och andra stycket.
Första stycket anger legal acceptfrist som gäller om anbudsgivaren inte har angivit en tid inom vilken han vill få svar från mottagaren. Avgörande är om svaret kommit inom skälig tid. Skälig tid är den tid som anbudsgivaren subjektivt rimligtvis kunde beräkna vara bunden av anbudet och den tid det tar att skicka anbudet och accepten, Tiden som det tar att befordra anbudet + skälig betänketid + tiden som det tar att befordra svaret tillbaka till anbudsgivaren = legala acceptfristen. Kan variera från 2 dagar till 2 veckor, beroende på storleken av arbetet.
Vid muntliga anbud gäller inte löftesprincipen. Anbudsgivaren är bara bunden av sitt anbud om han får ett omedelbart svar på sitt muntliga anbud. Man kan avtala om en acceptfrist i anslutning till det muntliga anbudet och då gäller att anbudsgivaren är bunden av anbudet under fristen enligt huvudregeln
1:4 Sen accept
För sen accept gäller som ett nytt anbud. Den som svarar är alltså bunden av sitt svar trots att den ursprungliga anbudsgivaren inte längre är bunden av sitt anbud. Angående begreppet till handa se 2 §.
Andra stycket är en reklamationsregel och är ett undantag från huvudprincipen att man inte kan bli bunden av avtal utan att vara aktiv (så kallad passivitetsbindning eller negativ avtalsverkan). Om den som avger svaret tror att han svarat inom acceptfristen och anbudsgivaren inser detta (dvs är i ond tro) har anbudsgivaren en skyldighet att meddela den som svarat att något avtal inte träffats. Annars blir anbudsgivaren bunden av sitt ursprungliga anbud som om svaret hade kommit inom rätt tid.
1:5 Avslag = Anbudet förfaller
När motparten tackat nej till anbudet är det inte längre bindande för anbudsgivaren.
Ifall A skickar anbud till B och säger att man vill ha svar inom 10 dagar och B säger redan efter 3 dagar att den inte vill gå med på detta. Då är detta anbud avslaget och B kan inte ändra sig, utan skickar ett nytt anbud som A kan svara på.
1:6 “Oren” Accept
Första stycket rör de fall då accepten avviker från anbudet, så kallad oren accept. Anbud och accept måste ha exakt samma innehåll för att bindande avtal ska ha träffats. En oren accept är ett avslag på det ursprungliga anbudet och samtidigt ett nytt bindande anbud från den som svarat.
Andra stycket är en reklamationsregel och ett undantag från huvudprincipen att man inte kan bli bunden av avtal utan att vara aktiv (så kallad passivitetsbindning eller negativ avtalsverkan). Om den som svarar tror att accepten överensstämde med anbudet (är i god tro och den ursprunglige anbudsgivaren vet om detta (är i ond tro) måste anbudsgivaren meddela motparten om läget, annars blir han bunden av avtalet trots att accepten var oren.
1:7 Återkallelse
Skickar man ett anbud är man i regel bunden av detta direkt. Men ifall man plötsligt ångrar sig måste man återkallat det man skickat iväg. Detta gör man så fort man kan, gärna samtidigt med anbudet eller innan B har kunnat läsa detta. Detta gör man för att B exempelvis kan börja tänka sig om man ska acceptera detta eller inte och kolla med leverantörer om man kan skicka denna leverans till ens företag exempelvis. När man skickar anbud har man därav ansvar att ta bort detta så snabbt som möjligt för att inte bli bindad till avtalet.
2 Kap Fullmäktig
Fullmaktsgivaren ger en Fullmakt till Fullmäktig. Sedan har vi Tredjeman (Företaget). Det är enbart Fullmaktsgivaren och Tredjeman som är bindande utav detta avtal.
2:10 Fullmakt
En anställd på expediten har fullmakt att sälja kläder i butiken. Man har därav en fullmakt. Anställda har ibland fullmakt att skriva under viktiga papper, detta genom sin fullmakt. Detta sker dock inom sin behörighet. Ex behörighet att sälja kläderna i butiken, men inte självaste butiken. Vi ska titta på om personen agerar inom fullmaktens behörighet och befogenhet.
”jag ger bojan fullmakt för min räkning att köpa en röd Volvo v70.Anna” OBS Det skriftliga inom ramen av given fullmakt är behörigheten.
2:11 Överskridande av befogenheten
Anna ber Bojan köpa en bil för hennes räkning. Hon ger bojan en fullmakt med följande lydelse.
”jag ger bojan fullmakt för min räkning att köpa en röd Volvo v70.Anna” Behörigheten är skriftlig. Medans befogenheten är muntlig. Hon säger också till honom att han får betala högst 150 000. Det är alltså muntligt och därav befogenheten.
2:25 Fullmäktigens skyldighet
Reglerar förhållandet mellan fullmäktigen och tredje man om fullmakten inte gäller och fullmäktigens skadeståndsansvar.
Om fullmäktigen handlar utanför sin behörighet eller utan fullmakt och tredje man är i god tro har fullmäktigen ett strikt ansvar att ersätta tredje mans skada. Bestämmelsen kallas falsus procurator.
Vid ställningsfullmakter kan även fullmäktigens arbetsgivare bli skadeståndsansvarig om det finns synnerliga skäl se 4 kap 1 § skadeståndslagen.
Kap 3 Om rättshandlingarnas ogiltighet.
Utgår ifrån att avtal ska hållas i grund och botten, men dessa paragrafer är undantagen i avtalsrätten. (Grovt tvång, lindrigt tvång, ocker) för att nämna några.
Kapitlet är tvingande för alla slags rättshandlingar. Här regleras dels felskrivningar och misstag dels tveksamt beteende vid avtalsslutande från någondera parten. Vid bedömningen av om ett avtal är ogiltigt eller om man ska jämka avtalet tas speciell hänsyn till en eventuell svagare part (t.ex. en konsument)
3:28 Grovt Tvång
En rättshandling är ogiltig om den som utfört den utsatts för rån tvång. Det krävs ett mycket starkt hot mot den som tvingas för att bestämmelsen ska bli tillämplig jfr BrB 8 kap 4 §. Man säger att det inte ska finnas någon verklig vilja bakom handlingen. Ett exempel är att under pistolhot tvingas skriva på ett kontrakt.
När tvånget upphört är den tvingade dock skyldig att berätta för motparten att rättshandlingen är ogiltig för att den tvingade ändå inte ska bli bunden om motparten inte vet om hur rättshandlingen kom till. Dvs. han har reklamationsskyldighet till godtroende tredje man
3:29 Lindrigt Tvång
En rättshandling är ogiltig om den som ingått den blivit tvingad till det av motparten eller om motparten inser att han blivit tvingad till det. Bestämmelsen rör så kallat lindrigt tvång som ogiltighetsgrund.
Tvånget måste ha orsakat rättshandlingen och hotet måste vara rättsstridigt. Exempelvis om man blivit utsatt för utpressning för att ingå ett avtal (jfr BrB 9 kap 4 §)
