Kognitiv sjukdom Flashcards

1
Q

Kognitiv sjukdom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ange 3 st olika geneser till kognitiv sjukdom

A

Alzheimers demens (vanligaste demenssjukdomen), en traumatisk hjärnskada eller substansbrukssyndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange 2 st viktiga praktiska saker som bör värderas hos patient med kognitiv sjukdom

A

Värdera förmåga till bilkörning och vapeninnehav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kognition?

A

Kognition betecknar förmågan att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är de 7 st kognitiva domänerna som kan bli nedsatta vid kognitiv sjukdom?

A

komplex uppmärksamhet, exekutiva funktioner, inlärning och minne, språklig förmåga, perceptuell-motorisk förmåga eller social kognition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Diagnoskriterier DSMV kognitiv sjukdom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Diagnoskriterier enligt DSM V lindrig kognitiv funktionsnedsättning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur vanligt är kognitv sjukdom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka 3 kategorier kan kognitva sjukdomar (demenssjukdomar) delas upp i?

A

Primärdegenerativ sjukdom = Primärdegenerativa sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som leder till en kognitiv svikt genom att hjärnceller atrofierar. Symtomen kommer ofta smygande och försämring sker gradvis med en alltmer omfattande symptombild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Primärdegenerativa sjukdomar?

A

= Primärdegenerativa sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som leder till en kognitiv svikt genom att hjärnceller atrofierar. Symtomen kommer ofta smygande och försämring sker gradvis med en alltmer omfattande symptombild.

T.ex. Alzheimers demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ange 5 typer av demenssjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ange exempel på 4 st orsaker som kan ge kognitiv sjukdom, men som inte är en demenssjukdom i sig (sekundär kognitiv sjukdom)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Demenssjukdomar/kognitiv sjukdom kan delas in i lindrig, medelsvår, svår. Hur skiljer sig dessa?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ange minst 4 st riskfaktorer för kognitiv sjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka typiska symtom ger en kognitiv sjukdom?

A

Beror på vart den sitter! Om den är global, parietal, subkortikal, frontal eller fronotsubkortikal!

Global - Minnesstörning, koncentrationsstörning, desorientering

Parietal - Afasi/språkstörning; förstår inte vad andra säger, förlust att känna igen föremål (visuell agnosi)

Subkortikal - kroppsliga symtom t.ex. hypokinesi eller hyperreflexi

Frontal - Apati, exekutiv svikt, emotionell flackhet

Frontosubkortikalt - Mental förlångsamning, bristande uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vem ansvarar för en demensutredning?

A

Oftast via VC - ofta remiss till utredningsenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka patientgrupper bör remitteras till minnesmottagning? 3 st

A

Oklara fall, unga patienter och frontotemporaldemenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innehåller en basal utredning för kognitiv sjukdom?

A

Innehåller generell utredning för kognitiv sjukdom, att utesluta annan sjukdom och därefter specifik utredning.

I delen med att utesluta annan sjukdom EKG, labprover, DT-hjärna, LP, EEG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

MMT/MMSE? Maxpoäng? Kategorier?

A

Mini Mental Test (MMT, den benämning som användes i Sverige när det kom) / Mini Mental State Examination (MMSE) = frågeformulär med max 30 poäng (kognitiv undersökningsinstrument).

> 36p: frisk/lindrig kognitiv funktionsnedsättning
<26p: mild demens
<20p: medelsvår demens
<10p: poäng: svår demens

Inkl frågor som orientering till tid och rum, minne, språk och visuospatiala funktioner (som avser syn- och rumstolkningsförmåga).

Ffa Alzheimers som fångas upp. Ålder, utbildning, språkvanor kan påverka resultatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ange exempel på 6 st frågor som ingår i MMSE/MMT?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Klocktest?

A

Rita en klocka med visare på ett papper, känsligt för exekutiva försämringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kubavritning?

A

alltså rita tredimensionell kub på papper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

RUDAS?

A

?
= används vid bedömning av patienter med en annan kulturell bakgrund eller ett annat modersmål än svenska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad ingår i utredningen av att utesluta annan sjukdom vid misstänkt demens?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Labprover vid demensutredning?

A

Kan ge kognitiva symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

När DT-hjärna vid demensutredning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad analysera i LP vid demensutredning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför EEG vid demnesutredning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur kan du förenklat diffa mellan Alzheimers, FTD, DLB, VD och parkinsondemens kring symtom/kliniska fynd?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Ange 6 st diffdiagnoser till kognitiv sjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Generella behandlingsrutiner vid demens?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka två huvudsakliga farmakologiska behandlingar finns det vid demenssjukdom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Kolinesterashämmare?

A

?

(Donepezil, Galantamin och Rivastigmin) - Vid mild till medelsvår sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Memantin?

A

Förbättrar kognitiva funktioner vid svårare demens. Verkar genom en stabilisering av glutamataktiviteten i NMDA-receptorn. Används framförallt vid Alzheimers sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Alzheimers sjukdom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Skillnad mellan Alzheimers och vaskulär demens?

A

Gränsen mellan Alzheimers sjukdom och vaskulär demens är flytande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Gen som ger ökad risk för Alzheimers?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Patofysiologi vid Alzheimers?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Riskfaktorer Alzheimers?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

3 symtom på Alzheimers?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Utredning Alzheimers demens?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad i anamnes, MR och LP talar för Alzheimers?

A

Ökat Tau pga hyperfosforylering och ackumulering i nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Ange 3 st diffdiagnoser till Alzheimers

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

4 st huvudsakliga möjliga komponenterna i behandling mot Alzheimers?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka 2st farmakologuska lm kan erbjudas vid Alzheimers?

A
46
Q

Rivastigmin?

A

= acetylkolinesterashämmare.

47
Q

Memantin? (Ebixa)

A
48
Q

Komplikationer till Alzheimers?

A

Dör med tiden, progressiv.

49
Q

Vaskulär demens?

A

Korrekt benämning är ”Kognitiv sjukdom, vaskulär typ”. Kallas även för blodkärlsdemens.

Flytande gräns til lAlzheimers.

50
Q

Blanddemens?

A
51
Q

Vilka symtom ger följande loksalisation ffa vid vaskulär demens?
-Temporala skador
-Frontala skador
-Parietala skador

A

Symtom beror på vilken del av hjärnans blodkärl som är skadade vid vaskulär demens!

temporala skador framförallt ger minnespåverkan

frontala skador ger personlighetsförändringar

parietala skador leder till nedsatt analytisk förmåga.

52
Q

Hur vanlig är vaskulär demens?

A
53
Q

Ange 2 möjliga bakomliggande orsaker till vaskulär demens (VD)?

A

Stroke (storkärlssjuka eller småkärl, kortikalt eller lakuner)

Subkortikalt (SVD - småkärlssjuka, lakuner, vitsubstasnförändringar). Vanligast!

54
Q

Ange 6st riskfaktorer för vaskulär demens

A
55
Q

Ange 3 symtom på vaskulär demens?

A

Samt ökad risk efter stroke.

Vaskulär demens är ofta underdiagnostiserat. Troligen på grund av lågmäld och varierad symptombild.

56
Q

Vad vill du fråga i anamnesen för att öka ta reda på om det rör sig om en vaskulär demens?

A

Parietala symtom = försämrad… (?)

Parietalloberna är bland annat inblandade i känsel, öga-handkoordination, rumsuppfattning och objektigenkänning. Skador i parietalloberna medför att dessa funktioner försämras.

57
Q

NMDA-R, AMPA-R och glutamat? Hur verkar de i hjärnan normalt?

A

?

58
Q

Hur kan du skilja mellan de olika demenssjukdomarna anamnestiskt?

A

?

59
Q

Parietallobens funktioenr?

A

Parietalloberna är bland annat inblandade i känsel, öga-handkoordination, rumsuppfattning och objektigenkänning. Skador i parietalloberna medför att dessa funktioner försämras -> Koordination, känselperception (t.ex. kräver högre stimulering), kan inte känna igen förmål, ljud, personer, lukter osv (där sinnens behövs=.

Framloben - sensorik, sinnesintryck inkl somatosensorisk kortex
Bakre - Rumslig information, rumsuppfattning

Parietallobens främre och bakre delar har delvis olika funktioner. Det främre området i parietalloben bearbetar sensorisk information, alltså känselförnimmelser från kroppen. Det bakre området är framförallt specialiserat på att integrera sinnesförnimmelser från de olika sinnessystemen, främst från känsel- och synsinnet, men även i mindre grad från övriga sinnen. Den integrerade informationen används för att kontrollera och anpassa motorik och rörelser. Området längst fram i parietalloben kallas somatosensoriska cortex

60
Q

Vart sitter frontal, parietal, temporal och occpitalloberna?

A
61
Q

Ange exempel på 2st MR/DT fynd som kan tala för vaskulär demens?

A
62
Q

Ange 2 st fynd på LP som kan tala för vaskulär demens?

A

-Förhöjt Tau talar emot
-Förhöjd neurofilament/albuminkvot kan tala för

63
Q
A

Tydliga uppmärksamhetsproblem och minskad exekutiv funktion talar för vaskulär demens.

64
Q

Diagnoskriterier kognitiv sjukdom, vaskulär typ?

A
65
Q

Vad är den korrekta benämningen på vaskulär demens?

A

Kognitiv sjukdom, vaskulär typ

66
Q
A

Behandling syftar ffa på stödinsatser + minska risken för progress.

67
Q

Frontotemporal demens (FTD)?

A
68
Q

När brukar FTD debuterar?

A

Mellan 45-65 år
Beror på genetiska faktorer i 40% av fallen

69
Q

Patofysiologi FTD?

A
70
Q

Vilka 3 st proteiner kan bilda inklusionskroppar och orsaka FTD?

A
71
Q

Vilken del av hjärnan drabbas vid FTD?

A

Ffa frontotemporalt. Även basala ganglier och hjärnstammen drabbas.

72
Q

Ange 3 st symtom vid FTD

A
73
Q

Möjlig diagnostik vid FTD?

A
74
Q

Behandling vid FTD?

A
75
Q

Medianöverlevnad FTD?

A

7 år

Alla kognitiva sjukdomar –> Neurodegeneration –> Start i olika delar –> Med tiden även av basala funktioner –> Död

76
Q

Möjliga fynd i anamnes, MR/DT och LP som kan tyda på FTD?

A
77
Q
A
78
Q

Möjliga fynd i anamnes, MR/DT och LP som kan tyda på Lewykroppdemens?

A
79
Q

Möjliga fynd i anamnes, MR/DT och LP som kan tyda på vaskulär demens, strokeorsakad?

A

Kortikal ofta pga stroke, snabbare progress än den subkortikala vaskulära demensen (?)

80
Q

Möjliga fynd i anamnes, MR/DT och LP som kan tyda på vaskulär demens, subkortikal?

A
81
Q

Möjliga fynd i anamnes, MR/DT och LP som kan tyda på parkinsons sjukdom med demens?

A
82
Q

Vad är gemensamt för Parkinsons sjukdom med demens och Lewykroppsdemens (DLB)?

A

Dopaminproducerande celler dör

Bägge sjukdomarna behandlas bl.a. med kolinesterashämmare.

Man bör undvika antipsykotiska läkemedel då dessa kan förvärra patienternas symtom och det finns risk att man utlöser ett malignt neuroleptikasyndrom med potentiellt dödlig utgång.

83
Q

Hur skiljer du på Parkinsons sjukdom med demens och DLB?

A

Parkinsons sjukdom börjar i hjärnstammen och sprider sig sedan kortikalt.
Lewykroppsdemens börjar kortikalt och sprider sig till hjärnstammen.

För att skilja dessa två tillstånd åt jämför man intervallet mellan starten av de motoriska och kognitiva symtomen.
-Vid Lewykroppsdemens debuterar de motoriska och kognitiva symtomen inom loppet av 1 år.
-Vid Parkinsons sjukdom med demens har de motoriska symtomen föregått de kognitiva med minst 1 år.

84
Q

Epidemiologi av Lewykroppdemens (DLB)?

A

Ca 30% av alla demenser (vanligast efter Alzheimer och vaskulär demens).

Därefter FTD.
Vanligast i ordning: Alzheimers, vaskulär, DLB, FTD.

85
Q

Lewykroppdemens (DLB?

A

= En neurodegenerativ sjukdom, med neurodegneration av dopaminerga celler och som med tiden också utvecklar motoriska symtom. Vanligare hos män (4:1) och den tredje vanligaste demenssjukdomen. Debuterar ffa > 65 år. FFa frontalt, subkortikal degeneration.

86
Q

Vilken demenssjukdom är det som ffa kan debutera innan 65 år?

A

FTD

Resterande debuterar ffa efter

87
Q

Hur vanligt är det med Parkinsons sjukdom med demens?

A
88
Q

Parkinsons sjukdom med demens?

A
89
Q

Lewykroppdemens?

A
90
Q

Symtom och kliniska fynd DLB? 3st

A
91
Q

Symtom och kliniska fynd parkinsons sjukdom med demens? 3st

A
92
Q

Diagnostik vid DLB och parkinsons sjukdom med demens?

A
93
Q

AQT? Ange två för- och nackdelar.

A

= A quick test = ett screening test som kan göras i tillägg till MMSE för att mäta kongitiv funktion. Går snabbt att göra (5-10 min).

Om normalt ATQ –> Låg sannolikhet för demenssjukdom (hög senticutet).

Normalgräns för testerna är: 30s, 30s och 70s.

Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.

Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala.

94
Q

DaTSCAN?

A
95
Q

Behandling vid DLB?

A
96
Q

Malignt neuroleptikasyndrom?

A

?

97
Q

Definition demens enligt ICD-10?

A

Kongitv förmåga = de kogntiva domänerna

98
Q

Ange 4 st icke-kognitiva symtom vid demens

A
99
Q

Ange 6 st möjliga orsaker till demens som bör utredas/övervägas

A
100
Q

Symtom och tecken vid Alzheimers? 4 st

A

Dyspraxi = funktionsnedsättning som innebär att personen har svårt att koordinera sina muskelrörelser.

Dysgnosi = svårighet att känna igen och tolka sinnesintryck

Dysfasi = förvärvad språkstörning. svårigheter att tala, svårigheter med uttryck och att förstå talat språk.

101
Q

Dyspraxi?

A

Dyspraxi = funktionsnedsättning som innebär att personen har svårt att koordinera sina muskelrörelser.

102
Q

Dysgnosi?

A

Dysgnosi = svårighet att känna igen och tolka sinnesintryck

103
Q

Dysfasi?

A

Dysfasi = förvärvad språkstörning. svårigheter att tala, svårigheter med uttryck och att förstå talat språk.

104
Q

Symtom och tecken på FTD? 4 st

A

Kan uppkomma under 65 år.

Det kan ärftlig Alzheiemrs också

105
Q

Symtom och tecken VD? 4st

A
106
Q

Symtom och tecken DLB? 4st

A
107
Q

Vad ingår ibasutredning vid kognitiv sjukdom?

A

rover för att utesluta somatisk, behandlingsbar orsak

108
Q

När remiss till specialistenhet vid demenssjukdom? Ange 2 st exempel

A
109
Q

Vilka utredningar kan göras vid specialisturedning vid kognitiv sjukdom? Ange 4 st

A

Neuropsykologisk undersökning, LP, MR eller annan radiologisk utredning t.ex. SPECT/DASPECT

110
Q

Vad behöver vara gjort innan uppstart av kolinesterashämmare?

A
111
Q

Vad är gemensamt för “alla” neurodegenerativa sjukdomar gällande patofysiologin?

A

Alzheimer och andra primära neurodegenerativa sjukdomar har ett samband med ansamling av dysfunktionella proteiner.