Kognition Flashcards

1
Q

Hur kan man kortfattat beskriva begreppet “Kognition”?

A

Kognition kan kortfattat förklaras som en samlingsterm för de mentala
processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information.
Med andra ord: det som finns i huvudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka olika typer av kognition finns?

A
● Tänka
● Komma ihåg
● Lärandet
● Dagdrömma
● Läsa, Tala, Lyssna
● Problemlösa, resonera, planera, besluta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv konceptet Experiential/Fast thinking:

A

Mentalt tillstånd där vi uppfattar, agerar och reagerar på händelser i vår omgivning intuitivt
och utan ansträngning.
Kräver viss nivå av expertis / erfarenhet.
Exempel: Köra bil, konversera, läsa en bok, spela datorspel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv konceptet Reflective cognition / slow thinking :

A

Inkluderar mental ansträngning, uppmärksamhet, beslutsfattande och bedömning. Denna
typ av kognition leder till nya ideér och kreativitet. Exempel inlärning, formge (designing) och
skriva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kännetecknar “sensoriskt minne”?

A

Det sensoriska minnet är som en första passage för informationen från våra sinnen.
Det får plats mycket information i det sensoriska registret men informationen växlar ständigt.
Det är frågan om ett korttidsverkande minne som endast kan hålla kvar informationen upp till en
sekund.
Här sållas den mesta informationen bort och resten passerar vidare till
korttidsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka sinnen samverkar inom det sensoriska minnet?

A

● Hörsel
● Syn
● Känsel
● Lukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kännetecknar “Korttidsmine/Arbetsminne”?

A

I arbetsminnet finns den information som du koncentrerar dig på för stunden.
Är mycket litet och begränsat jämfört med långtidsminnet.
Begränsad mängd information du kan koncentrera dig på åt gången.
Arbetsminnets funktion kan beskrivas som
en mental arbetsyta för att bearbeta information, reflektera över något eller för koncentrerad
problemlösning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

(Korttidsminne) Hur många bitar information kan korttidsminnet innehålla samtidigt?

A

7 (+/- 2) bitar information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

(Korttidsminne) Hur lång duration har korttidsminnet?

A

Ca 30 sekunder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

(Korttidsminne) Vad är korttidsminnets främsta funktion?

A

Att hantera den nuvarande situationen. Den har en “exekutiv funktion”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
(Korttidsminne) 
Man brukar beskriva korttidsminnet som:
- “Visuellt skissblock”
- “Fonologiskt skissblock”
Förklara vad dessa innebär:
A

Visuellt och fonologiskt skissblock handlar om det vi ser och det vi hör,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kännetecknar “Långtidsminne”?

A

Består av tre olika delar:
Sensoriska minnet, korttidsminnet/arbetsminnet, långtidsminnet.
Sensory input → filtreras där oviktigt slängs → meningsfull info går till korttidsminnet → filtreras ytterligare → som
tas till långtidsminnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sker “Långtidsminne”?

A

Sker genom upprepning. Genom att repetera ger det oss möjlighet att rama in det i
långtidsminnet. Är semantiskt kodat, alltså är det lättare att komma ihåg. Kan ha med ex.
lukt eller ljud att göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

För vem fungerar “igenkänning” bäst?

A

Igenkänning funkar bäst för nybörjare eller de som inte utför det lika ofta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

För vem fungerar “återgivning” bäst?

A

Återgivning funkar bäst för experter, då de vet vad de ska göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär “igenkänning”?

A

Igenkänning: Presenterar alternativ användaren själv får välja.
Exempel: när man känner igen “gömda” menyer vid användning

17
Q

Vad innebär “återgivning/recall”?

A

Exempel: Kortkommandon. Effektivt om man kommer ihåg det och att man lärt sig.
Fungerar oftast bättre för erfarna användare.
T.ex: CTRL + Z

18
Q

Vilka “interna kognitiva ramverk” finns?

A
  • Mentala Modeller
  • Gulfs of execution and evaluation
  • Människan som en informationsprocessande maskin
19
Q

(Korttidsminne) Vad innebär “Chunking” och kan du ge exempel på detta?

A

Dela upp informationen i mindre delar för att lättare komma ihåg.
Kommer ihåg 4 “chunks” av information.
Tex dela upp ett telefonnummer i mindre bitar:
+46187602354 VS +46 18 760 2354

20
Q

(Korttidsminne) Vad innebär “Syntax”?

A

Viktigt att få informationsbitarna rätt. Inte meningsfullt. Tex behöver bokstäverna i ett ord bara ha rätt antal bokstäver inte vara i rätt ordning.
Exempel: JHTEO NNLO (rätt enligt syntax, fel enligt semantik)

21
Q

(Korttidsminne) Vad innebär “Semantik”?

A
Förståelsehorisont, har någon slags mening för oss. Jämför 
JHTEO NNLO (syntax) vs ELTON JOHN (semantik).
22
Q

Beskriv det interna kognitiva ramverket “Mentala Modeller”:

A
  • En designer har en uppfattning om hur något fungerar medan en användare kanske
    har en helt annan.
  • Alla användare skapar mentala modeller av system och hur de tror att de fungerar.
  • Baseras på erfarenhet, av användandet av systemet
  • Desto mer en användare använder ett
    system desto mer utvecklas deras mentala modell.
23
Q

Beskriv en “dålig mental modell”:

A

Kan beskrivas som feluppfattningar av hur något fungerar.
Exempelvis:
Man trycker en extra gång på hissknappen för att försäkra
sig om att hissen faktiskt kommer, trots att detta inte har någon effekt alls.

24
Q

Hur kan man hjälpa användare utveckla en bra mental modell av interaktiva system?

A

Man kan öka systemets transparens, genom:
● Enkla och tydliga sätt att interagera med systemet.
● Enkla och tydliga instruktioner.
● Online support/guider
● Intuitiva interface

25
Q

Hur hjälper en bra mental modell?

A

Om användare hade bättre mentala modeller av interaktiva system, skulle de vara i en bättre
position att genomföra sina uppgifter mer effektivt eller om systemet drabbas av något typ av
driftfel.

26
Q

Beskriv det interna kognitiva ramverket “Gulfs of execution and evaluation”:

A

(Klyfta mellan utförande och utvärdering)
- Gapet som existerar mellan användare och interface (användargränssnitt)
- Execution: Avstånd mellan användaren → Fysiska systemet
- Evaluation: Avstånd mellan fysiska systemet → användaren
Designers måste ta i beaktande om hur de ska “bygga en bro” över the gulfs för att minska
den kognitiva ansträngningen som krävs för att utföra en uppgift.

27
Q

Beskriv det interna kognitiva ramverket “Människan som en informationsprocessande maskin”:

A

Människan: Input(sinnena) –> Människans informationsprocess –> Output(handling)

Jämfört med Datorn:

Datorn: Input (t.ex. tangentbord, mus) –> Processor (CPU) –> Output (t.ex. bild på skärmen)

28
Q

Beskriv “Distribuerad kognition”:

A
  • Handlar om det kognitiva fenomenet emellan individer, artefakter (saker/ting konstruerat av
    människor), interna och externa representationer.
  • Involverar beskrivning av ett system som innefattar interaktioner mellan personer, artefakterna dom använder och miljön de arbetar i.
29
Q

Ge ett exempel på “Distribuerad kognition”:

A

Ett exempel på ett kognitivt system är cockpit:en i ett flygplan. Huvudmålet är att flyga
planet, det innefattar:
● Piloten, kaptenen och flygtrafikledaren interagerar med varandra.
● Piloten och kaptenen interagerar med instrumenten i cockpit.
● Piloten och kaptenen interagerar med miljön som flygplanet flyger i. (luften,
startbanan etc.)

30
Q

Beskriv “Extern kognition”:

A

Extern kognition handlar om att förklara den kognitiva processen när vi interagerar med olika
externa representationer.
Exempelvis böcker, multimedia, tidningar, hemsidor, kartor, diagram, anteckningar och skisser.

Vi avlastar vår kognition med ett externt verktyg
exempelvis miniräknare

31
Q

Beskriv “Embodied Interaction(Fenomenologi)”:

A

Handlar om att förstå interaktionen i termer av praktiska förbindelser med den sociala och
den fysiska omgivningen.
Fenomenologi: intresserar sig för hur vi upplever saker.
Vi påverkar världen utan att göra aktiva val utan bara genom att existera ändrar vi världen.
Ex
vi kan råka trampa på insekter utan att vi vill.

32
Q

Vad har vår kunskap om minne för konsekvenser för MDI?

A

Syntax eller semantik?

• Skapa förutsättningar för chunking - inte ha för långa informationslängder

• Designern/experten kan inte lita till sin intuition
–> Därför måsta man göra användarundersökningar för den målgrupp man har

• Återgivning eller igenkänning?
–> Menysystem (igenkänning) och kortkommandon (återgivning) är exempel