Katastrofmedicin Flashcards
Hur definieras en katastrof?
Särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Exempel på katastrofer i Sverige?
Diskoteksbranden i Göteborg 1998 (62 döda, 214 skadade) och bussolyckan utanför Arboga 2006 (9 döda, 42 skadade). Dessutom är det ett förändrat omvärldsläge just nu med hot om krig och konflikter, även internethaverier etc.
Vad orsakar katastrofer och vad leder de till?
Naturrelaterade och människorelaterade.
Katastrofer orsakar ett stort inflöde av patienter i tillägg till normalflödet vilket ökar belastningen på sjukvården samtidigt som kapaciteten reduceras pga brist på personal och förbrukningsvaror. Katastrofer förstör även infrastrukturer långvarigt, dvs vägar, förlorad IT/telefoni, livsmedelsbrist, dålig sanitet etc vilket sekundärt kan orsaka epidemier.
Mortalitet vid naturkatastrofer?
Antalet som skadas av naturkatastrofer har ökat senaste 20-25 åren, men antalet döda har minskat. 60 000/år dör till följd av naturkatastrofer. Jordbävningar är dödligast nu. Under senaste 20 åren har 2 biljoner drabbats av översvämningar (döda/skadade/förlorat jobb eller hem etc).
Direkta hälsoeffekter vid naturkatastrof?
Skogsbrand/vulkanutbrott - brännskador
jordskred - kvävning
jordbävning - trauma (ortopediskt/skalle/buk)
tsunami - laceration/sårinfektion/drunkning
översvämning - mildare trauma/infektion/drunkning
storm - mildare trauma
Det är inte säkert att dessa patienter kommer till sjukhus, utan de kanske dör på plats.
Förekomst och mortalitet vid människorelaterade katastrofer?
Pågår just nu ca 50 väpnade konflikter i världen (tex krig och större gängkonflikter). Uppskattningsvis dör 1:4 skadade i väpnade konflikter, 2019 dog 72 000 och 288 000 skadades.
Direkta och indirekta hälsoeffekter vid människorelaterade katastrofer?
Direkta hälsoeffekter utgörs av fysiska skador (efter detonation-/tryckvåg, skott/splitter, fallande vägg/tak, brännskador) samt psykisk stress/illabefinnande (tex psykos, PTSD).
Indirekta effekter utgörs av interna/externa flyktingar, störningar i elförsörjning/kommunikation, försvårad produktion/odling/transport/import/export, brist på livsmedel, små/inga inkomster/stagnerad ekonomi.
Vad innebär direkt och indirekt mortalitet?
Den totala mortaliteten i en väpnad konflikt delas in i förväntad mortalitet vid utgångsläget (dvs dödstalen regionalt eller före konflikten) och överdödlighet (död orsakad av konflikten utöver den vanliga mortaliteten. Överdödlighet kan sedan delas in i direkt död (mord, bombning, massaker etc., drabbar främst vuxna) och indirekt död (epidemier, matbrist, otillgänglig sjukvård etc., drabbar främst civila och barn).
5x fler dör i indirekt död än i direkt. Kraftigaste stegringen i direkt mortalitet skedde 1994 under folkmorden i Rwanda.
Vad är den internationella humanitära lagen?
Skydd för civila, sårade, krigsfångar, sjukvårdspersonal och själasörjare. Förbud att förstöra infrastrukturer för civila (el/vatten), skydd för civila objekt (bostäder/sjukhus/ambulanser/gudstjänstlokaler) och förbud mot överflödig skada/lidande för civila/soldater (tex personminor, klusterbomber, kärnvapen).
Exempel på humanitära katastrofer?
Kriget i Ukraina – i november 2022 hade 9500 ukrainska soldater dött och 30-40 000 skadats samt 5500 civila dött och 15-20 000 skadats. Har resulterat i 13 miljoner flyktingar (50% externa) och 400 sjukhus/vårdinrättningar har förstörts. Pga hyffsat välfungerande infrastruktur har de kunnat rädda allvarligt skadade människor som i andra länder hade avlidit på plats.
Kriget i Yemen – i Saada-provinsen har 2/3 mål för militära attacker varit civila med syfte att skapa skräck i civila (politiskt syfte). 80% av ambulanserna har försvunnit och de som finns kvar kan inte ta sig överallt pga förstörda vägare etc. Kriget bryter alltså mot den internationell humanitär lag.
Hur påverkar ett lands resurser deras sårbarhet vid katastrof?
Om infrastrukturen är dålig och man bygger tätt ökar antalet döda i en katastrof, vilket gör att ekonomin i ett land spelar roll för konsekvenserna av en katastrof. Tex dog 140 000 i en orkan i Myanmar 2008 medan en liknande orkan i Louisiana 2005 endast dödade 1800. Trots att Sverige har en bra ekonomi kämpar sjukvården med långa vårdköer etc.
Hur ändras sjukvårdsresurser över tid vid en katastrof?
Normalt ses lite trauma och lite elektivt men sedan händer en katastrof och traumakurvan får en snabb peak och man lägger ner allt elektivt. Sedan sjunker trauman direkt kopplade till katastrofen snabbt och de elektiva fallen påkallar uppmärksamhet (tex tarmvred, inklämt ljumskbråck) och sedan kommer ses de indirekta effekterna av katastrofen. Hjälporganisationer är på plats i efterförloppet och då är det försent med ortopediska insatser etc, de borde istället ta hand om malariaepidemin som bryter ut eller de inklämda ljumskbråcken.
Hur påverkas sjukvården av krig?
Förstörd infrastruktur och personalbrist samtidigt som ett stort inflöde av skadade gör att kroniska sjukdomar/tumörsjukdomar inte kan behandlas och dessutom kommer infektionssjukdomar som en följd av katastrofen. Trots kriget kvarstår behovet av basal akut kirurgi som bygger på sig när man fokuserar på traumakirurgin.
Hur kan konflikter leda till epidemier?
Orent vatten/sanitet kan orsaka gastroenterit, dysenteri, kolera, tyfoidfeber, hepatit A etc. Tätbefolkat/dplig skydd i flyktingläger kan orsaka luftvägsinfektioner, person-personsmitta (mässling, TBC, skabb, meningit) och vektormedierad smitta (malaria, tyfus, lassafeber, återfallsfeber, gastroenterit).
Vad ska man tänka på gällande triagering vid massolycka?
Med flera skadade samtidigt, begränsade räddningsresurser och antal vårdpersonal behöver man sortera patienter efter överlevnadschans. Triagering måste förhållas till resurserna som finns på stället där man är, man kanske inte kan ta hand om skallskador och då triagerar man dem som svarta och de läggs åt sidan. Man måste hela tiden omvärdera besluten man tar.
