Intro akutsjukvård

Question 1

Hur tar sig patienten till akusjukvården?

Answer 1

Kommer med ambulans (sjukare),

går själv till akuten (har inte haft kontakt med vårdinstans eller haft kontakt med vårdinstans såsom 1177, VC, mottagning eller nätläkare),

kommer med remiss (såsom från primärvård, nätläkare, privatläkare eller specialistmottagning).

Question 2

Vad innefattar prehospital vård?

Answer 2

Ambulansen på uppdrag från larmcentralen. Samarbetar med andra blåljusinstanser såsom räddningstjänst & polis.

Question 3

Vad är akutsjukvård?

Answer 3

innefattar vård av akuta och livshotande (eller extremitetshotande) tillstånd, med uppgift att resucitera sviktande vitala funktioner och ställa preliminär diagnos på akuta tillstånd hos instabila och stabila patienter där så är nödvändigt.

Question 4

Vad är syftet med akutsjukvård?

Answer 4

Motverka undvikbar död och funktionsnedsättning. Utövas oftast på akutmottagningen eller prehospitalt. Ansvar för att vid behov överföra patienten vidare till slutenvård.

Question 5

Vad är viktigt att tänka på för olika tillstånd som söker akm?

Answer 5

Om tillståndet ej är akut/livshotande ska patienten remitteras vidare (oftast till primärvård eller för poliklinisk internmedicinsk utredning).

Question 6

Hur arbetar man för patientsäker akutsjukvård?

Answer 6

Teamarbete och kommunikation (flack hierarki, öppen kultur, inlyssning), rätt kunskap, strukturerat handläggning av patienten, ta hjälp, högt tempo.

Question 7

Vad är exempel på systematiska säkerhetsproblem i akutsjukvård?

Answer 7

Bristande kommunikation, okunnig personal, för tidig organspecifik diagnos (fel diagnos dödar flest patienter i akutsjukvården i Sverige), icke-valida sorteringsverktyg, otillräcklig kapacitet i andra delar av sjukvårdssystemet (primärvård/slutenvård).

Question 8

Vad är triagesystem?

Answer 8

Inte validerade mot en definierad endpoint, därför svagt vetenskapligt stöd. Uppdelning av hur lång tid patienten kan vänta på läkarbedömning baserat på sökorsak och symptom/skador. Sökorsak ≠ eventuell diagnos.

Question 9

Vad är exempel på etiska avvägande som görs i akutsjukvården?

Answer 9

Prioriteringar, ingrepp i patientens autonomi (äldre, yngre, missbrukare, psykiskt sjuka), brytpunktsbedömningar.

Question 10

Hur går den differentialdiagnostiska processen till?

Answer 10

Samla information (anamnes, journal, status, undersökningar) → Processa informationen (krävs kunskap om sjukdomars presentation och undersökningars/testers validitet) → Bilda differentialdiagnoser (hypoteser) → Testa differentialdiagnoser/hypoteser (får inte beställa prover/undersökningar utan differentialdiagnoser eftersom tester är meningslösa utan en frågeställning).

Question 11

Vad är sannolikhetslära (Bayesisk teori)?

Answer 11

Ett sätt att kontinuerligt uppdatera sannolikheten för olika tillstånd –> Ökar sannolikheten för ett tillstånd minskar sannolikheten för ett annat.

Question 12

Två exempel på andra sannolikhetsteorier?

Answer 12

Ockham = Flera symptom är sannolikt orsakade av en och samma diagnos (oftast).
Hickham = Flera symptom kan vara orsakade av flera olika diagnoser (ibland).

Question 13

Vad är pretest probability i den diffdiagnostiska processen?

Answer 13

Det tillstånd som är vanligast är mest sannolikt (prevalens).

Question 14

Vad är post-test probability i den diffdiagnostiska processen?

Answer 14

Andelen patienter som testar positivt som verkligen har sjukdomen och andel patienter som testar negativt som egentligen har sjukdomen.

Question 15

Vad är viktigt att tänka på vid beaktande av vitalparametrar?

Answer 15

Inte objektiva, utan måste alltid relateras till individen (exempelvis kan sjukdomar/läkemedel påverka vitalparametrar). Avvikande vitalparametrar har olika starkt prognostiskt värde (pulsstegring har ingen prognostisk betydelse för mortalitet, medan låg/hög andningsfrekvens och medvetandesänkning har hög prognostisk betydelse för mortalitet).

OBS! Man kan inte mäta vitalparametrar hos patient med hjärtstopp.

Question 16

Vad är viktigt att beakta/frågor att ställa sig vid kroppsundersökning?

Answer 16

Vad säger statusfynden?

Vad har undersökningen för validitet, sensitivitet och specificitet?

Vilken undersökning är bäst?

Vilka tillstånd kan man utesluta och verifiera med kroppsundersökning?

OBS! Samma vetenskapliga krav ska ställas på basal klinisk undersökning och anamnes som övriga tester.

Question 17

Hur ska man tänka angående förloppet över tid vid akuta situationer?

Answer 17

Kunskap om sjukdomars/skadors förlopp och dess relation till presentation och patofysiologi → Viktigt att REPETERA undersökningar.

Exempelvis pneumoni: Den första tiden finns feber och andningspåverkan men inga auskultationsfynd eller röntgenfynd. Senare uppkommer, som resultat av inflammation, konsolidering av vävnaden vilket ger auskultationsfynd (dämpning) samt fynd på röntgen.

Question 18

Ge exempel på två olika sätt att inhämta information i olika akuta situationer?

Answer 18

ISAMPLE
ABCDE

Question 19

Vad ingår i ISAMPLE?

Answer 19

Exempel på effektiv informationsinhämtning. Prata efter eller samtidigt som undersökning. Tvinga INTE tagna patienter att prata mer än absolut nödvändigt.
1. Identity
2. Symptoms and signs
3. Allergies
4. Medications
5. Past and present medical history
6. Last meal
OBS! Last menstrual cycle är inte bra sätt att upptäcka graviditet, och behöver därmed inte tas med.
7. Events leading up to current situation, exposure

Question 20

Vad gör du innan du börjar med ditt A-E?

Answer 20

Säker situation: Är det säkert att gå fram till patienten? Hotfulla/agiterade? Giftigt/smittsamt ämne? Behov av spinal rörelsebegränsning (SRB, immobilisering av traumapatienter) eller HLR (ska initieras direkt och sedan görs ABCDE simultant)?

Question 21

Vad ingår i A?

Answer 21

Höjning av prekordiet vid inandning? Hörbara andningsljud vid auskultation framför mun/näsa? Tecken till ofri luftväg i mun/näsa? Cyanos? Svullnad?

Question 22

Vad är två principiella orsaker till A-problem?

Answer 22

Medvetandesänkning

Ofri luftväg

Question 23

Vad är viktigt vid medvetandesänkning?

Answer 23

Tappar luftvägsreflexer och kan inte hålla luftvägen öppen, ökad risk för aspiration.

Åtgärder: Positionera patienten (head tilt, chin lift, jaw thrust), stabilt sidoläge. Luftvägshjälpmedel (svalgtub, larynxmask, intubering), syrgas.

Question 24

Vad är viktigt vid ofri luftväg?

Answer 24

Svullnad eller främmande kropp.

Åtgärder: Plocka ut främmande kropp eller Heimlich. Syrgas. Stoppa INTE ned svalgtuber på patienter med svullnad eller främmande kropp utan dessa är till för den medvetandesänkta patienten.

Question 25

Vad ingår i B?

Answer 25

B (breathing): Ventilation och respiration. Bedöm andningsarbete, effort, andningsmönster, andningsfrekvens, SpO2 (gasutbyte/syrgasleverans), auskultera lungor, palpera bröstkorgen (stabilitet efter trauma), tidalvolymer.

Question 26

Vad är några principiella orsaker till B-problem?

Answer 26

Respiratoriska (ex. pneumoni, pneumothorax, hemothorax) eller icke-respiratoriska (ex. metabol acidos).

Question 27

Vilka åtgärder kan vidtas till B-problem?

Answer 27

Åtgärder: Positionera, syrgas, ventilera, inhalationer, CPAP/BiPAP, NIV, thoraxdränage.

Question 28

Vad innefattar C?

Answer 28

C (circulation): Blek/rosig? Torr/blöt (volymstatus)? Varm/kall? Räkna pulsfrekvens, mät komplexfrekvens på EKG, auskultera hjärtslag, palpera pulsar (A. carotis, A. radialis & A. femoralis), mät blodtryck (kärltonus), kapillär återfyllnad (icke-validerad subjektiv metod), palpera buk (aortaaneurysm), palpera stora rörben och bäcken. Eventuellt artär-/ven-/kapillärblodgas (mikrocirkulation, syrgasleverans till cellerna).

Question 29

När tar man lämpligt blodgas och vad ger det oss?

Answer 29

C.
Integration av respiration och cirkulation. Hypoxi? pH? Metabol/respiratorisk acidos? Kompensation? Laktat? Elektrolyter? Stick i A. femoralis (svårare i A. radialis). Påvisar inte alltid patienten är i chock. Kapillärt Hb (inom pediatrik) är oförändrat tidigt i förloppet.

Question 30

Vilka åtgärder kan göras vid C?

Answer 30

Yttre tryck, repositionering av fraktur, positionering (Trendelenburgs läge med sänkt huvudända för autotransfusion), iv. vätskebehandling, blodtransfusion, lösa obstruktiv chock, lösa arytmi.

Question 31

Vad innefattar D?

Answer 31

D (disability – medvetande & nervsystem): Bedöm medvetandegrad (reaktion på tilltal, reaktion på smärtstimuli), orientering x3, ögonöppning, pupillär ljusreflex, pupilldeviation, grov neurologisk funktion (sensorisk och motorisk), kapillärt glukos.

Question 32

Vilka åtgärder kan göras åt D?

Answer 32

Glukos, kramplösande, vid stegrat ICP höjd huvudända/pCO2/Mannitol. Tänk ”Save the Brain” (neuroprotektion) genom att upprätthålla vitala funktioner.

Question 33

Vad innefattar E?

Answer 33

E (exposure): Temperatur, yttre skador, hudförändringar/utslag, blåsfyllnad.

Question 34

Vilka åtgärder kan göras under E?

Answer 34

Åtgärder: Temperaturkorrigering, lägga om/suturera skador, avlasta urinblåsa med kateter.

Question 35

Vad är viktigt att göra efter att du gått igenom A-E?

Answer 35

Reevaluering & sammanfattning: Vad har våra åtgärder givit för effekt? Ytterligare information som framkommit?

Komplettera med 12-avlednings EKG, eventuellt ultraljud.

Formulera differentialdiagnoser: Baserat på ISAMPLE & ABCDE.

Testa differentialdiagnoser.