Kärlkirurgi

Question 1

Vilka är de 5P och vad indikerar dem?

Answer 1

Pain
Pulselessness
Pallor (bleknad)
Paresthesia
Paralysis

Symptom på akut ischemi.

Question 2

Hur värderas ischemigraden?

Answer 2

Sensibilitet, motorik, arteriell resp. venös Dopplersignal.

I. Viabel
IIa. Marginellt hotad
IIb. Omedelbart hotad
III. Irreversibelt skadad

Question 3

Hur handlägger du en viabel ischemi?

Answer 3

Observation: ompröva klassificeringen om försämring, ev heparin, angiografi dagtid (ev duplex).

Question 4

Hur handlägger du marginellt hotad ischemi?

Answer 4

Akut angio. Kartläggning för ev kirurgi, möjlighet till trombolys.

Question 5

Hur handlägger du omedelbart hotad ischemi?

Answer 5

Akut revaskularisering. Embolektomi, mm.

Question 6

Hur handlägger du irreversibelt skadad extremitet?

Answer 6

Amputation.

Question 7

Hur uppkommer akut ischemi?

Answer 7

Emobli, trombos, annat (AD, trauma, iatrogent, grav hjärtsvikt).

Question 8

Hur ser symptombilden ut vid akut ischemi till följd av en emboli?

Answer 8

Ingen tidigare arteriell insuff
Möjliga embolikällor finns, ex FF, AKS
Plötslig symptomdebut (tim-dag)
Normala pulsar i övriga extremiteter
Tecken på kronisk ischemi saknas

Question 9

Hur ser symptombilden ut vid akut ischemi till följd av en trombos?

Answer 9

Tidigare claudicatio
Embolikälla saknas
Lång anamnes (dag-veckor)
Mindre grav ischemi
Inga pulsar i andra benet
Tecken på kronisk ischemi

Question 10

Nämn några orsaker till kronisk ischemi.

Answer 10

Arterioskleros
Mb Burger
Coarctatio aortae
Hjärtsvikt
Vaskuliter

Question 11

Kronisk ischemi delas oftast upp i?

Answer 11

Claudicatio

Kritisk ischemi

Question 12

Tecken på claudicatio?

Answer 12

Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträngning med symptomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).

Question 13

Tecken på kritisk ischemi?

Answer 13

Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän.

Symtomen är lokaliserade perifert eller inom områden utsatta för tryck eller trauma.

Smärtan börjar ofta i liggande ställning (nattliga besvär/vilovärk).

Question 14

Nämn några differentialdiagnoser vid benartärsjukdom.

Answer 14

Venösclaudicatio
Nervrotskompression
Spinal stenos
Arthros
Kronisktkompartmentsyndrom Icke-ischemiska ben/fotsår

Question 15

Symptom på karotisstenos?

Answer 15

Asymtomatisk stenos

TIA

Amaurosis fugax
Permanent blindhet p g a retinal infarkt

Minor stroke = icke invalidiserande stroke
Major stroke = invalidiserande stroke

Question 16

Vilken är den huvudsakliga metoden för att utreda stenosgrad?

Answer 16

Duplex.

Question 17

Indikationer för op av karotisstenos?

Answer 17

Symtomatiska patienter med stenos > 50%

Asymptomatiska patienter > 70%

Question 18

Symptom på akut tarmischemi?

Answer 18

Första fasen:
Akut påkommen diffus/central buksmärta (ofta utan utstrålning)
Ofrivillig/akut påkommen tarmtömning (initialt utan blod)
Ev illamående, kräkningar

Andra fasen:
Smärtorna minskar (peristaltiken avtar, tarmen börjar gå i nekros och den ischemiska smärtan minskar)
Illamående, kräkningar (begynnande paralytisk ileus)

Tredje fasen:
Smärtorna ökar och blir värre och mer utbredda än tidigare
Blodiga avföringar (mukosan går i nekros)
Feber, allmänpåverkan (tarmen går i nekros, perforerar)

Question 19

Symptom på kronisk tarmischemi?

Answer 19

Postprandiell smärta (ofta under längre tid)

Viktnedgång (patienten undviker mat p g a smärta, men de saknar inte aptit, vilket skiljer dem från patienter med viktnedgång p g a malignitet)

Diarréer (oftast oblodiga, beror på långsam villusatrofi). Detta är ett illavarslande symptom som föranleder halvakut handläggning p g a risk för tarmgangrän.

Question 20

Beskriv patofysiologin kring uppkomsten av ett aneurysm.

Answer 20

Successiv försvagning av tunica media pga trauma, rökning, åderförkalkning, infektion med mera. Ger en vidgning av kärlet som är mer benäget att spricka.

Question 21

Varför screenar man patienter med AAA?

Answer 21

Flera RCTer har visat en minskad mortalitet med 3% när man screenat män över 65

Question 22

Nämn några vanliga platser där aneurysm kan utvecklas, frånsett aortan.

Answer 22

Cerebrala artärer
A. poplitea
SMA
A. splenica

Question 23

Nämn några orsaker till varicer

Answer 23

Ytlig venös insuff
Djup venös insuff
Obstruktion
Perforantinsufficiens

Question 24

Vad kan varicer leda till?

Answer 24

Ödem, endotelskador, hypoxi, inflammation, venösa sår mm

Question 25

Vad är EVAR, FEVAR, BEVAR, TEVAR?

Answer 25

Endovaskulärt ingrepp med inläggning av stentgraft i aorta.

FEVAR: graft med fenestreringar för aortans avgångar
BEVAR: graft med grenar för aortans avgångar
TEVAR: thorakalaorta

Question 26

Vad är fem-fem, fem-pop, fem-dist och axillo(bi)fem?

Answer 26

Bypass från ena a. femoralis communis till den andra alt poplitea alt underbensartär. Axillo(bi)fem är bypass från a. axillaris till a.femoralis (bilateralt)

Question 27

Vad är TEA?

Answer 27

Tromboendoartärektomi. Avlägsnande av plack genom dissekera loss ett skikt i median dikt an mot adventitian.

Question 28

Vad är IBD och PTA?

Answer 28

IBD: stentgraft för grenar för aa. illiaca interna/externa

PTA: rekonstruktion av artär, oftast mha ballongvidgning.