Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Klinisk medicin II > Anestesi > Flashcards

Anestesi Flashcards

1
Q

3 syften med pre-operativ bedömning. Vilka?

A
  1. Skapa sig en bild över patientens hälsotillstånd för att optimera perioperativ handläggning; förberedelser, val av anestesi och smärtlindring.
  2. Informera patienten om det perioperativa omhändertagandet.
  3. Skingra patientens oro kring ingreppet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Patient med BMI 33, i övrigt frisk. Vilken ASA-klass?

A

II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Patient med terminal njursvikt (regelbunden dialys), hypertoni. Vilken ASA-klass?

A

III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn för vardera organ nedan, 3 sjukdomar/värden/uppgifter som är viktiga att kontrollera preoperativt.

Hjärta
Lungor
Njurar

A

Hjärta: svikt, klaffel, ICD, angina, arytmi

Lungor: KOL, astma, rökare, skolios

Njurar: krea (GFR), miktion, uremi, kaliumvärde, vätskebalans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Inför op behöver vi fundera över patientens ordinarie mediciner. Vad gäller generellt för LM nedan?

Beta-blockad
Metformin
ACE/ARB
Insulin

A

Beta-blockad: behåll

Metformin: sätt ut

ACE/ARB: sätt ut

Insulin: anpassa dosen och ge glukos under fastetiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pre-op kontroller. Vilka görs?

A

Kontrollera fasta

ID

Korrekt op-anmälan

Ev sidomarkering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på olika premedicineringar.

A

Laddningsdos post-op smärtlindring: paracetamol, NSAID, opioid

Antiemetika: ondasteron/kortison

Axiolytika: midazolam

Specifika förberedande LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 4 inhalationsanestetikum

A

Desfluran, Isofluran, Sevofluran, Lustgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn 3 intravenösa narkospreparat

A

Propofol, Tiopenthal, Ketalar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn 5 analgetikum (inte de klena sorterna)

A

Morfin, Fentanyl, Remifentail, Alfentanil, Klonidin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn 2 icke-depolariserande muskelrelaxantia

A

Rocuronium (Esmeron)

Atracurium (Tracrium)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn en depolariserande muskelrelax

A

Succinylkolin (Celocurin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn några väsentliga skillnader mellan depol/icke-depol muskelrelaxantia.

A

ID kan reverseras med Neostigmin

D ger fascikulationer -> Kalium-utsvämning -> arytmi

D ger ofta snabbare intubationsförhållanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur bedömer du graden av analgesi?

A

Blodtryck och puls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur bedömer du graden av narkos vid inhalationsanestesi?

A

MAC-värde. Vanligen mellan 1,2-1,4. Pupillstorlek. Autonoma funktioner, tårar, svett. Andningsmönster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur bedömer du grad av neuromuskulär blockad?

A

TOF. TOF > 90% = extubera utan risk för aspiration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv turordningen från preoxygenering till extubation

A

Preoxygenering till EtO2 > 80%

Ev parasympatikolys med atropin/glykopyrron (Robinul)

Bolus analgesi, invänta effekt.

IV induktion med narkos.

Bedöm anestesidjup, pröva maskventilation.

Ge muskelrelaxantia, invänta effekt. Ventilera under tiden.

Intubera. Ventilera via tuben. Kontrollera läget.

Sätt KAD, v-sond, fler PVK vb.

Under ingrepp: variera anestesidjup efter kirurgisk stimulering. Ex mer muskelrelax.

Vid op-slut, kontrollera TOF. Reversera om < 90%.

Dra sond, sug i svalg.

Vid spontanandning, svalgreflex, lyder uppmaning: extubera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad vill vi monitorera under anestesin?

A

Puls, BT var 5e minut

Andning

Sat (pox alt artärnål)

EKG

Kapnografi (EtCO2)

Gassammansättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några utökade monitoreringar (ej standard men som behövs ibland).

A

CVP via CVK

Temp

Invasivt BT

ICP

HMV

TEE

Timurin

20
Q

Beskriv anestesiformen vid urakut sectio

A

Generell anestesi, RSI-sövning, intubation, v-sond

21
Q

Beskriv anestesiformen vid handkirurgi

A

Generell anestesi med larynxmask eller regional plexusblockad.

22
Q

Beskriv anestesiformen vid ljumskbråck

A

Generell anestesi, iv alt gas med larynxmask. Nervblockad för post-op analgesi eller spinalanestesi.

23
Q

Hur bedömer du luftvägen preoperativt?

A

Gapförmåga, Mallampati, nackstelhet, skägg, thyreomentalt avstånd, halsomfång, strålning mot hals/nacke, aspirationsrisk.

24
Q

Beskriv orsaker, symptom, prevention och behandling av laryngospasm.

A

Orsaker: intox, allergi, intubering, sug i svalg med mera

Symptom: dyspné, stridor

Prevention: minska stimulli under excitationsstadie, passera excitationen skonsamt, söv inte förkyld patient, lokalanestesi i larynx (på tuben)

Behandling: hyperextendera nacke, övertrycksventilera med 100% syrgas, fördjupa/minska anestesidjupet. Om allvarligare: succinylkolin + atropin

25
Q

Beskriv orsaker, symptom, och behandling av bronkospasm.

A

Orsaker: aspiration, astma, kirurgisk stimulering, slem/blod i luftvägen, anafylaxi.

Symptom: så som vid allergisk reaktion; ronki, förlängt exspirium, minskade tidaler, ökat luftvägstryck

Behandling: avbryt utlösande moment, fördjupa anestesin och öka syrgastillförsel, tillför bronkvidgare i nebulisator/iv; B-agonister, kortison. Vid stopp: adrenalin 0,1 mg i upprepade doser,

26
Q

Nämna några indikationer för vaken intubering.

A

Förväntat/känd svår luftväg, epiglottit,

27
Q

När intuberar man?

A

När patienter sövs eller på annat sätt blir oförmögna att skydda sina luftvägar och/eller andas. Trauma, hjärtstopp osv.

28
Q

RSI. När? Varför? Hur?

A

När: hög aspirationsrisk (akut buk, ileus, urakut sectio, trauma), ej fastande, gravida > v. 18, reflux, diabetes, njursvikt med mera.

Varför: för att minimera risken för aspiration.

Hur: LM ges i snabb följd utan att invänta effekterna. Man ventilerar inte mellan medvetslöshet och intubation. Ventrikeln töms med sond.

29
Q

V-sond. När? Varför? Hur?

A

När: vid förhöjd aspirationsrisk

Varför: tömma ventrikeln, dekomprimera ventrikeln vid bukkirurgi, post-op nutrition, tell tale vid risk för nedsvalt blod.

Hur: antingen nasalt eller po. Verifiera läget genom aspiration eller auskultation.

30
Q

Post-op övervak. Hur? Varför? Hur länge?

A

Hur: kontroller på post-op/IVA

RLS
Sat, AF, luftväg, blodgaser
Puls, BT, blödning, CVP
Diures (KAD, timurin, blåstömning), smärta, illamående)
Specifika kontroller

Varför:

Hur länge: hänger väl på ingreppet

31
Q

Smärtlindring. Dosering (Paracetamol, Morfin), risker, biverkningar.

A

Skatta med VAS.

Paracetamol
Max 1 g x 4.
Ej vid dekomp leversvikt eller etyl++

NSAID
Ej vid blödning, lever-njur-hjärtsvikt eller ASA-känslig astma

Morfin
PCA eller intermittent
Ej vid skallskada (högt ICP), njursvikt
Intermittent: 1-5 mg IV 
PCA: 2 mg var 15:e minut
Obs stor interindividuell variation
Ketobemidon/Oxykodon vid biverk/njursvikt

Klonidin
Alfa-2-agonist. Sympatikusdämpande, sederande, smärtstillande. Sänker BT.

32
Q

Nämn några lokalbedövningar.

A

Medellångverkande: Lidokain (Xylocain)

Långverkande: Bupivakain (Marcain), Ropvakain

33
Q

Risker, symptom, och intoxbehandling vid bruk av lokalbedövning.

A

Risker: LAST

Symptom: darrning, yrsel, dåsighet (CNS-symptom), nystagmus, tremor. Senare tonisk-klonisk kramp, CNS-depression.

KV-symptom: bradykardi, BT-fall, vasodil, sänkt kontraktilitet

Oftast CNS-symptom innan kardiovaskulära. Dock snabbt förlopp vid intravasal injektion. Adrenalintillsatser hjälper upptäcka tidig LAST.

Behandling:
Lätta fall: syrgas, liten dos benzo (alt tiopental, propofol) iv vid kramp

Svåra fall: ventilera med ren syrgas, intubera. IV lipidemulsion (Intralipid).

Cirkulationspåverkan: inotropa LM, vätska, antiarytmika (Amiodarone), defibriliera vid VF.

34
Q

Nämn några skillnader mellan EDA SPA

A 
EDA:
Stort utrymme
Kvarliggande kateter
Anslag 15-30 minuter
Liten motorblockad
Anläggs torakalt eller lumbalt
SPA:
Litet utrymme
Engångsinjektion
Anslag 5 minuter
Oftast motorblockad
Anläggs L2/L3, L3/L4, L4/L5
35
Q

Nämn risker, indikationer, KI för EDA/SPA

A

Risker
Vanliga: Hypotoni, vagal reaktion, urinretention
Ovanliga: PDPH, abscess, EDH, neurologisk påverkan, LAST, total spinal

Indikationer
Op i nedre kroppshalvan
Postoperativ analgesi
Förlossningsanalgesi
Kombinationsanestesi i nedre kroppshalvan
KI:
Patienten motsätter sig bedövningen
PK  < 1,4 eller iö derangerad koagulation
Lokal infektion vid stickstället
Tidigare EDA/SPA-komplikation
36
Q

Patient som väger 70 kg har ett dagligt vätskebehov á?

A

2100 ml

37
Q

I vilken takt korrigeras en stabil patients befintliga vätskedeficit?

A

2/3 över 4 timmar + 1/3 över 20 timmar

38
Q

I vilken takt korrigeras en instabil patients befintliga vätskedeficit?

A

1/2 över 8 timmar + 1/2 över 16 timmar

39
Q

Pågående vätskeförluster ersätts generellt med vad och enligt vilken formel?

A

Ringer-Acetat. 1-5 ml/kg/timme

40
Q

Blodvolym skattas enligt?

A

Kroppsvikt x 70 alt x 60 för män resp kvinnor. Barn: 80-90

41
Q

Acceptabel blödning räknas ut enligt?

A

Acceptabel blödning = Blodvolym ((Pre-Op Hb - Acceptabelt Hb) / Pre-Op Hb)

42
Q

Blodförluster utöver en acceptabel blödning ersätts med e-konc enligt?

A

Andel e-konc = Acceptabelt Hb / 188

43
Q

Nämn några risker vid blodtransfusion.

A

Smittoöverföring: HIV, Hepatit B/C, etc

TRALI: Ak i givarplasma reagerar med mottagarens leukocyter

TACO: översubstitution som ger hypervolemi –> lungödem och överdistention i kardiomyocyterna

Citrattoxicitet: citrat i e-konc binder kalcium –> hypokalcemi –> kontraktilitet sänks

44
Q

Vilka tester bör utföras innan man ger blod?

A

BAS-test och MG-test

45
Q

En person med blodgrupp B kan få plasma från vilka donatorer?

A

B, AB

Klinisk medicin II (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions