Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kirurgi > Kärlkirurgi > Flashcards

Kärlkirurgi Flashcards

1
Q

Kärlkirurgisk anamnes - viktiga aspekter? (6)

A

1) Rökning
2) Diabetes, övriga sjukdomar
3) Smärta - SOCRATES, där att hänga med foten utanför sängkant är typiskt vid sömn
4) Funktion - neurologi/motorik
5) Gångrubbning
6) Svårläkta sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad inspekterar du hos en kärlkirurgisk patient? (6)

A

1) Sår
2) Ödem
3) Färg - insufficiens = kärlbädden dilaterar –> röd/blåröd. Akut ischemi = blek
4) Kapillär återfyllnad
5) Temperatur - sidoskillnad
6) Hårväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka pulsar är viktiga att känna på hos en kärlkirurgisk patient? (6)

A

1) Bukaorta
2) Femoralis
3) Poplitea
4) Tibialis posterior
5) Dorsalis pedis
6) Radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var lyssnar man efter blåsljud vid kärlkirurgisk auskultation?

A

Buken

Ljumskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur utför du en ankeltrycksmätning?

A

1) Låt pat. vila, mäts i liggande. Endast systoliskt.
2) Armmanchett ovanför malleolerna
3) Mät med handdoppler.
4) Notera trycket då du återigen kan höra pulsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ABI? Gränsvärden?

A

Ankel-Brachial-Index. Ankel/arm. Ska normalt vara 0,9-1,2.

1) 0,8-0,9 = Måttlig a. insufficiens
2) 0,5-0,7 = betydande
3) <0,5 = grav ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Att tänka på hos diabetiker med mycket höga ABI?

A

De kan ha icke-komprimerbara kärl p.g.a. grav ateroskleros –> skicka remiss till klin fys för tåtrycksmätning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser benet ut om man lyfter det och/eller dinglar det om det föreligger ischemi?

A 
Lyfter = vitt
Dinglar = rött
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När använder man bilddiagnostik inom kärlkirurgi oftast?

A

Vid planering för åtgärd vid ischemi

Diagnos av t.ex. bukaortaaneurysm, dissektion, tarmischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Karotisdoppler - indikation?

A

Amaourosis fugax
TIA
Minor stroke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

UL - bra för?

A

Extremitetskärl

Screening för bukaortaaneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka typer av öppen kärlkirurgi finns det? (3)

A

1) Trombendartärektomi (TEA)
2) By-pass
3) Trombektomi/embolektomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad för typer av kateterbaserad terapi finns det? (3)

A

1) Perkutan transluminal angioplastik (PTA) - ballongvidgning av kärllumen med/utan stent
2) Subintimal angioplastik (SAP) - vid långa ocklusioner -> dissektion av kärlvägg mellan intima och adventitia (i median) –> nytt lumen. Funkar bäst hos de med ateroskleros där intiman lossnar väl.
3) Trombolys med angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är EVAR?

A

Endovaskulär operation (ofta ljumsken) där förs ett instrument med kärlprotes som fästs ovanför och nedanför dissektion/aneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

EVAR - kontraindikationer

A

Max 70-gradig vinkel, minst 15 mm aneurysmhalslängd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

EVAR - komplikationer?

A

1% mortalitet, 1% sen ruptur. 10-20% re-operation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Varianter på EVAR?

A

TEVAR (thorakal)
BEVAR (branched) - grenar till artäravgång
FEVAR (fenestred) - hål till artäravgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är TEA?

A

Trombendartärektomi - man plockar bort flödeshinder (oftast karotisfemoralis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kontraindikationer till öppen kirurgi?

A

Helst inte >80 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är karotisendartärektomi - CEA? Indikation?

A

Öppen op. där man drar ut intima och delar av media tillsammans med placket.

Indikation = stenos >70% & <75 åå eller stenos >50% + symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Skillnad mellan akut/kronisk dissektion?

A 
Akut = <2v
Kronisk = >2v
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Epidemiologi för dissektion?

A

Oftare män. 65 år. Typ A 5x vanligare än typ B.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Typ B dissektion - komplicerad/okomplicerad?

A 
Okomplicerad = bara smärta
Komplicerad = rupturerat eller perfusionsstörning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Var brukar typ B dissikera?

A

Oftast i närheten till a. subclavia sinistra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Riskfaktorer för dissektion?

A

Rökning
Hypertoni
Ateroskleros
Bindvävssjukdomar som Marfans & Ehler Danlos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Symtom på dissektion?

A

Ryggsmärta som flyttar sig distalt.
Bleka/kallsvettiga
Bortfall av pulsar

Typ A = olika blodtryck i vä/hö arm.
Typ B = symtom om organ drabbas av ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Handläggning av dissektion?

A

1) Anamnes + status (inkl. bilaterala BT)
2) Lab för DDX (troponin, amylas, lever, hematologi) + D-dimer
3) DT-aorta

BEHANDLING

1) Syrgas + smärtlindring
2) BT >200 –> betablock i.v.

Typ A = alltid akut thoraxkirurgi. Sätter ofta in ett graft.

Typ B =

1) Komplicerad = kärlkirurgi - stentgraft, räcker ofta för att täcka primära entryt.
2) Okomplicerad = BT till <120 (försiktigt med ACEi/ang-II-hämmare) + CIVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Komplikationer till dissektion? (2 fr.a.)

A

1) Kan övergå till aortaaneurysm/kompression av äkta lumen –> visceral ischemi
2) Ruptur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Riskfaktorer för AAA?

A 
Rökning
KOL
Hyperlipedimi 
Hereditet
Ålder
Ateroskleros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Är intra/retroperitoneal blödning “bäst”

A

Retroperitoneal får då fungerar bukhinnan som en tamponad

Intraperitoneal dör patienten direkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur skapas aortaaneurysm?

A

Vad som helst som orsakar en försvagning i aortas vägg –> ond cirkel med Laplace lag.

T.ex. ateroskleros som försämrar diffusion till kärlväggen, eller ischemi i vaso vasorum i tjocka aorta ascendens p.g.a. ateroskleros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är mycotiska aneurysm?

A

Aneurysm som orsakas av bakteriell försvagning av kärlväggen:

1) Pseudomonas
2) Bacteroides fragilis
3) Salmonella
4) Svampar

33
Q

Vilken är den vanligaste typen av AAA?

A

Infrarenala

34
Q

Symtom på rupturerat AAA?

A

1) Svår, snabb smärta med ev. utstrålning i ryggen
2) Chock
3) Pulserande resistens i buken

35
Q

Storlek på AAA och rupturrisk?

A

4-5 cm = <1%/år

>6 cm = 10%/år

36
Q

Diagnostik av AAA?

A

UL - screening

DT - då man planerar åtgärd

37
Q

Screening av AAA?

A

Hos män >65 - med UL

38
Q

Kontroller av AAA (efter storlek)? När behandlar du?

A

1) <3cm = ingen uppföljning
2) 3-4 = UL om 12 månader
3) 4-5 = UL efter 6 månader
4) 5-5,5 = DT efter 3 månader
5) >5,5 (M) >5 (K) eller tillväxt > 1/år eller symtom –> BEHANDLING

39
Q

Hur behandlar du ett orupturerat AAA?

A

1) Lågt BT + kärlundersökning + riskvärdering & inläggning. UCG + spirometri
2) Krea, Hb, infektion m.m.
3) Intervention = EVAR eller öppen (unga)
4) Sekundärprevention med ASA och statiner

40
Q

Hur handlägger du ett rupturerat AAA?

A

ABCDE

1) Syrgas + infarter + lågt blodtryck (men medvetande) + smärtstillning
2) DT med narkosövervak, om medvetslös direkt till op.
3) KAD
4) Kärlstatus (palpabla pulsar)
5) Beställ 8E blod & 4E plasma
6) Intervention = EVAR (första) –> öppen

41
Q

Uppföljning efter åtgärdat AAA?

A 
Öppen = 1 månad -> 1 år 
EVAR = fortlöpande DT/UL livet ut
42
Q

Vilken artär ska du tro är ockluderad beroende på smärtlokal i benet?

A

1) Höft/rumpa = aorta/iliaca
2) Lår = iliaca/femoralis
3) Övre 2/3 av vaden = a. femoralis superficialis
4) Lägre 1/3 av vaden = poplitea
5) Foten = tibialis

43
Q

Vad är claudicatio intermittens?

A

Stenos som försämrar blodflöde vilket innebär ischemi vid ökat metabolt behov vid ansträngning

44
Q

Vid vilken ABI uppträder typiskt claudicatio?

A

Oftast 0,7 eller lägre

Tåblodtrycksmätning ska göras på diabetiker

45
Q

Hur behandlar du claudicatio?

A

I förstahand konservativt. Om ingen förbättring/hindrad från arbete/svåra besvär övervägs åtgärd.

1) Konservativ = rökstopp + gångträning + trombyl/statin/pletal (= fosfodiesterashämmare) + viktminskning
2) Endovaskulär intervention

46
Q

Definition på kronisk extremitetsischemi?

A

Symtom >2v

1) Ansträngningssmärtor och vilovärk
2) Arteriella bensår coh/eller fotsår
3) Förekomst/risk för gangrän

47
Q

Vad är popliteaentrapment?

A

Medfödda bindvävsstråk hos unga patienter som hamnar i kläm och orsakar ischemi fr.a. vid flexion

48
Q

Symtom på kronisk kritisk ischemi?

A

Inga palpabla pulsar
Vilovärk/sår som inte läker (ofta nattetid och med benet över sängkanten)
Fotsår som inte läker
Kalla och bleka fötter om de hålls ovan hjärtat
Reaktiv hyperemi - blir röd om den får hänga (kapilärdilatation)

49
Q

Diagnostik av kronisk kritisk ischemi?

A

Troligtvis föregåtts av claudicatio itnermittens
Status:
1) Långsam återfyllnad
2) Ingen hårväxt
3) ABI <0,3 eller AP <50 eller tåtryck <30
4) Symtom: vilovärk/sår/gangrän

50
Q

Behandling av kronisk kritisk ischemi?

A

Bör snabbt behandlas

1) Livsstilsåtgärder
2) Kärlkirurgi = bypass, TEA, PTA, SAP

51
Q

Etiologi till akut extremitetsischemi?

A

1) Emboli (60% av FF-embolier hamnar i nedre extremitet) - blixtsnabb debut med ensidig 5P och uttalad ischemi.
2) Trombos - förändringar i blodets flöde/kärlvägg/sammansättning. Ofta tidigare symtom på claudicatio. Långsammare debut där även andra benet är kärlsjukt. Har fler kollateraler.
3) Dissektion
4) Kompartment
5) Trauma
6) Thorax outlet syndrome - a. sublcavia kläms mellan muskler/klavikel

52
Q

Vilket kärl är oftast drabbats vid akut ischemi om trombos vs. emboli?

A 
Trombos = iliaca/femoralis 
Emboli = bifurcationer eller poplitea/ljumske
53
Q

Symtom på akut ischemi?

A 
5P + 
Pain 
Pallor 
Paralysis 
Paresthesisia 
Pulselessness
54
Q

Vad är urakut respektive icke-urakut ischemi (24h på sig)?

A

Urakut = påverkad sensorik/motorik

Ej urakut = pulslös, blek, normal sensorik/motorik

55
Q

Vad är irreversibel ischemi?

A

Ingen funktion
Fixerad cyanos (försvinner inte vid tryck)
Rigiditet

56
Q

Hur diagnosticerar du akut ischemi?

A 
Anamnes = socrates 
Status = pulsar, färg, temperatur, kapillär återfyllnad, sensibilitet, motorik 
Doppler = avsaknad är dåligt, annars kan man gå vidare med ankeltryck
57
Q

När gör du DT-angio på akut extremitetsischemi?

A

Vid icke-urakut med bevarad sensorik, motorik & doppler

58
Q

Hur behandlar du akut ischemi?

A

Vätska + smärtstillande + syrgas + LMWH (fragmin 5000 IE sc)

Kärlkirurgi =

1) Embolektomi (öppen kirurgi) vid urakut ischemi.
2) Akut på kronisk ischemi = angio för kartläggning samt lokal trombolys (= recombinant tissue plasminogen activator) –> PTA + stent
3) Irreversibel = amputation

59
Q

Viktig postoperativ komplikation att beakta? Efter akut ischemi-operation

A

Kompartmentsyndrom med postischemisk repurfusionssyndrom eftersom ett ischemiskt tillstånd >3h skadar endotelcellerna och man kan då få kraftigt vätskeläckage med volymstegring

60
Q

Vad är definitionen på varicier respektive telangiektasier?

A 
Åderbråck = >5mm 
Mindre = telangiektasier
61
Q

Djup/ytlig venös insufficiens - vanligaste patofysiologi?

A 
Ytlig = klaffdestruktion på grund av ökat tryck 
Djup = DVT som fuckat klaffarna
62
Q

Symtom på venös insufficiens? (6)

A 
Ödem
Hyperpigmentering (hemosiderininlagring) 
Tyngdkänsla 
Värk 
Bensår 
Venös Claudicatio
63
Q

Hur diagnosticerar du venös insufficiens?

A

Duplex UL på klinfys
UL-ljud (trycker på vaden och lyssnar på backflöde)
DT-flebografi (djup insufficiens)

64
Q

Behandling av djup venös insufficiens?

A

Stödstrumpor

Stent/rekonstruktiv kirurgi om recidiverande bensår/kronisk ocklusion

65
Q

Behandling ytlig venös insufficiens?

A
  1. Stödstrumpor
  2. Åderbråckskirurgi
    - Skumsklerosering (kemisk ablation)
    - Termal endovenös ablation (laser, radiofrekvens, vattenånga)
    - Hög underbindning + stripping = tar bort venen (görs knappt)
    - Lokal varicektomi - ligera små avsnitt
66
Q

Varför är SAF mer känsligt för ischemi?

A

Få kollateraler

67
Q

Symtom på akut tarmischemi?

A

1) Pain out of proportion
2) Reflektorisk avflring
3) Högt LPK, laktat & d-dimer (ej obligat)
4) Peritonit SENT OCH DÅLIGT TECKEN

68
Q

Symtom på kronisk tarmischemi

A

1) Bukangina - smärtor efter måltid (ökat krav)

2) Avmagring

69
Q

Diagnos på tarmischemi?

A

DT-angio med specifik frågeställning om ocklusion av SAF

70
Q

Behandling av tarmischemi?

A

1) ABCDE - två grova infarter, vätska i.v., syrgas
2) Smärtlindring upprepade doser
3) V-sond & KAD
4) Antibiotika i.v. (bakterievandring)
5) Embolektomi alt. tarmresektion
6) Endovaskulär behandling om kronisk sjukdom

71
Q

Ge exempel på tre skador som ger hög risk för kärltrauma och varför

A

1) Distal humerusfraktur
2) Knäledsluxation -> poplitea sträcks -> intimaskada -> trombotisering -> risk för akut ischemi
3) Aortatransektion - aorta slits av (ofta lig. arteriosum), men hålls ihop av kringliggande vävnad. Aortatransektionen fr.a. vid högenergivåld.

72
Q

När är det svårt att höra blåsljud över karotis och vad bör man komma ihåg?

A

När stenosen är mycket liten eller mycket tät.

Det strålar också blåsljud från hjärtat upp till karotiderna

73
Q

När ska man göra karotisdoppler i förhållande till symtomdebut?

A

Inom 24h (senast inom 2v) om symtom uppträtt de senaste 7 dagarna

74
Q

När opererar man karotisstenos?

A

Symtomatiska + >70% stenos + livsstill och farmaka

75
Q

Hur behandlar man de karotisstenoser som inte kommer till kirurgi?

A

Livsstilsförändringar + trombocythämmare + statiner + blodtryckssänkning

76
Q

När använder man shunt vid karotisoperation?

A

Om kontralaterala symtom när man stänger av flödet

77
Q

Varför ska man operera först efter 48h, men helst inom 2v?

A

Fler komplikationer inom 48h, men samtidigt störst risk för stroke initalt skede

78
Q

Komplikationer till karotiskirurgi?

A

Stroke/TIA - viktigast

Blödning - vanligast

Kirurgi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions