Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Klinisk medicin 2 > Kärl, hjärta och torax > Flashcards

Kärl, hjärta och torax Flashcards

1
Q

Hur lång tid måste man ha haft symtom för att det ska räknas som en akut ischemi?

A

< 2 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden i symtom mellan emboli och trombos som ger akut ischemi?

A 
Emboli:
• Plötsliga symtomdebut
• Embolikälla: FF, hjärtinfarkt
• Tecken på kronisk ischemi saknas
• Andra benet har puls
• Grav ischemi
Trombos:
• Lång symtomutveckling
• Ingen embolikälla
• Kronisk ischemi
• Avsaknad av puls i andra benet
• Inte så grav ischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I vilken kroppsdel sitter oftast emboli resp. trombos?

I vilket kroppsdel sker största andelen problematik?

A

Båda sker oftast vid a. iliaca communis.

Benen är problemområden där 70% resp. 80% av alla embolier resp. tromboser sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn en minnesramsa för akut ischemi.

A

5P:

Pulselessness
Pallor
Pain
Paresthesia
Paralysis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka symtom förekommer vid marginellt hotad extremitet (akut ischemigrad)?

A

Sensibilitet: nedsatt i tår eller ua.
Motorik: ua
Doppler arteriell: ua
Doppler venös: ua

Akut ischemigrad IIa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka symtom förekommer vid omedelbart hotad extremitet (akut ischemigrad)?

A

Sensibilitet: nedsatt i mer än bara tår samt smärta
Motorik: mild-måttligt påverkad
Doppler arteriell: ej hörbar
Doppler nevös: hörbar

Akut ischemigrad IIb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka symtom förekommer vid

irreversibelt skadad extremitet (akut ischemigrad)?

A

Sensibilitet: utbredd anestesi
Motorik: paralys, rigor
Doppler arteriell: ej hörbar
Doppler venös: ej hörbar

Akut ischemigrad III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken typ av sensorik ryker först vid akut ischemi?

A

Lätt beröring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

I vilken del av extremiteten (benet) är motoriken mest drabbad vid ischemi?

A

Tårna. Be patienten spreta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka tillstånd kan ge ett falskt högt ABI och hur?

A

Diabetes mellitus, uremi. Dessa tillstånd ger stela kärl och detta resulterar i falskt höga tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ett normalt ABI?

A

> 1.0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid vilken ABI har man en signifikant arteriell insufficiens?

A

< 0.5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur går ett pole test till och vilken typ av patienter kan detta användas för?

A

Pole test går ut på att man höjer benet mot en måttstock medan man lyssnar med doppler och markerar vid vilken höjd ljudet försvinner. Nivån där ljudet försvinner mäts från och med höger förmak i cm, vilket kan räknas om till mmHg genom att 13.6 cm vattentryck (hydrostatiskt tryck på höjden av 13.6 cm) = 10 mmHg.

Passar för de patienter vars kärl är stela (diabetiker!), men pole test kan ej nyttjas för tryck över 60 mmHg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur handläggs akut ischemi av grad I?

A

Viabel extremitet. Ej omedelbar behov av intervention. Observation med omprövning av klassen vid försämring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur handläggs akut ischemi IIa?

A

Marginellt hotad extremitet. Möjlig att rädda med snabb behandling. Akut angiografi som ger möjligheter till kartläggning vid ev. kirurgi samt möjligheter att trombolysera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur handläggs akut ischemi IIb?

A

Omedelbart hotad extremitet. Möjlig att rädda med omedelbar revaskularisering, men finns ingen tid för ytterligare diagnostik. Åtgärden: akut revaskularisering, öppen eller endovaskulär, med embolektomi eller by-pass.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur handläggs akut ischemi III?

A

Irreversibelt skadad extremitet. Mycket sällsynt, det enda man kan göra här är att amputera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv hur reperfusionssyndrom uppstår.

A

Återintroduktion till ett tidigare blodfattigt kärl kan leda till massiv oxidativ stress och oxidativ skada. Detta sker genom 1) endotelceller som börjar producera massor av NO då blodflödet i artären ökar vilket skapar superoxid, en ROS. 2) återintroduktion av immunologiska celler som kommer med sina inflammatoriska mediatorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur reglerar endotelceller kärltonus?

A

Ökat flöde i artär: ökad produktion av NO, en vasodilator.

Minskat flöde i artär: ökad produktion av vasokonstriktiva ämnen, t.ex. endotelin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är PTA för sorts ingrepp?

A

Perkutan Transluminal Angioplastik.

Ett endovaskulärt ingrepp med ballongvidgning för att vidga förträngda artärer. Ingreppet utförs under lokalanestesi i samband med angiografi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är compartmentsyndrom? Vilka symtom hör till syndromet?

A

Compartmentsyndrom innebär att vävnad i en sluten fascia svullnar upp och stryper blodtillförsel. Compartmentsyndrom kan ske vid reperfusion.

  • Smärta (86%)
  • Svullen/spänd muskelloge (70%
  • Palpöm muskelloge (55%)
  • Påverkad motorik och påverkad sensibilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur handläggs ett akut och svårt compartmentsyndrom?

A

Fasciotomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Orsaker till kronisk benartärsjukdom?

A

Arterioskleros

Icke-arterioskleros:
• Mb Bürger
• Coarctatio aortae
• Hjärtsvikt
• Vaskuliter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ange graderna av kronisk extremitetsischemi.

A 
Grad 0 - asymptomatisk
Grad 1 - mild claudicatio
Grad 2 - moderat claudiatio
Grad 3 - grav claudicatio
Grad 4 - ischemisk vilovärk
Grad 5 - mindre vävnadsförlust
Grad 6 - gangrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur skiljer man smärtsymtom vid claudicatio från smärtsymtom vid kritisk ischemi?

A

Claudicatio: smärtan förbättras efter några minuter i vila.

Kritisk ischemi: smärta även vid vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ett normalintervall för ABI?

A

0.9-1.1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur många procent av de med kronisk artärsjukdom lever efter 5 resp. 10 år?

A

45% resp. 10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur definieras kritisk ischemi kliniskt?

A

• vilovärk med morfinkrävande smärtor som varat i minst 4 veckor…

OCH/ELLER

• ischemiska fot/bensår…

OCH/ELLER

• gangrän…

SAMT ett ankeltryck < 50 mmHg ELLER ett ABI < 0.5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad ingår i den basala utredningen av kronisk benartärsjukdom?

A
  • Inspektion
  • Pulspalpation
  • Bukpalpation
  • Auskultation
  • Mätning av ABI
  • Grov motorik och sensorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka differentialdiagnoser finns till kronisk benartärsjukdom?

A
  • Venös claudicatio
  • Nervrotskompression
  • Spinal stenos
  • Artros
  • Kroniskt kompartmentsyndrom
  • Icke-ischemiska ben/fotsår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur kan man reducera riskfaktorer till kronisk benartärsjukdom?

A
  • Rökstopp
  • Trombocythämning
  • Statiner
  • Behandling av högt BT
  • Behandla dåligt kontrollerad diabetes
  • Gångträning vid claudicatio
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka utredningar görs inför elektiv kirurgi för kronisk benartärsjukdom?

A
  • UL duplex
  • MRA, magnetisk resonansangiografi
  • DTA, datortomografisk angiografi
  • Konventionell angiografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur behandlas claudicatio intermittens?

A
  • Riskfaktorreduktion
  • Fysisk träning, helst övervakad
  • Invasiv åtgärd bara i vissa fall, men speciellt vid suprainguinala förändringar.
34
Q

Beskriv de olika alternativen att behandla kronisk benartärsjukdom kirurgiskt.

A
  • PTA, perkutan transluminal angioplastik
  • PTA med stent
  • Subintimal angioplastik (SAP)
  • Bypass med 1) egen ven (autolog ven) antingen in situ eller reverserad, 2) med syntetiskt graft: PTFE (polytetra-fluor-etylen) eller polyester.
  • Trombendartärektomi (TEA)
35
Q

Hur många procent av de med diabetessår kommer amputeras?

A

15-25%

36
Q

Hur många procent av amputationer hos diabetiker kan förebyggas?

A

85%

37
Q

Var börjar sår hos diabetikerna som kommer behöva amputeras?

A

På foten

38
Q

Hur många procent av de diabetiker som fått amputation kommer 1) leva efter 2 år eller 2) vara döda efter två år?

A

1) 40% lever och har full mobilitet efter 2 år.

2) 30% är döda efter två år.

39
Q

Hur ser eftervården ut vid invasiv behandling av kronisk benartärsjukdom?

A
  • Trombocytblockad
  • Rökstopp
  • Klinisk kontroll av ABI efter 1 månad, 1 år.
  • Duplexkontroll av vengraft efter 1, 3, 6 och 12 månader.
40
Q

Vilka komplikationer kan uppstå efter rekonstruktiv åtgärd vid kronisk benartärsjukdom?

A
  • Ocklusion
  • Infektion
  • Pseudoaneurysm
41
Q

vilka orsaker kan finnas till ocklusion efter invasiv åtgärd vid kronisk benartärsjukdom, och med vilket tidsperspektiv visar sig de olika orsakerna?

A

Tidiga ocklusioner: kirurgtekniska fel

Däremellan: pseudointimal hyperplasi

Sena ocklusioner: åderförkalkningsprocess

42
Q

Var utvecklas ofta ateroskelrotiska sjukdomar perifert och varför?

A

De utvecklas ofta i bifurkationer pga ogynnsammt turbulenta blodflöden som ökar skjutspänning över endotelet och därmed ökar endotelets aktivering.

43
Q

Hur kompenserar kroppen för stela plack i kärl och vad kan det leda till symtomatiskt?

A

Kroppen kompenserar genom att öka blodflödet i kollaterala kärn och genom att nybilda kärl kring placket. Detta gör att en stenos kan gå mycket långt innan symtomen hos en patient visar sig.

44
Q

Vad är Mönckebergs sjukdom?

A

Mediakalcinos. Degenerativa förändringar i median på större kärl, t.ex. underben eller underarm. Förändringarna är ofta fibros och förkalkning av median. Ses ffa hos diabetiker och njursviktare. Det är just detta tillstånd som kan göra det svårt att mäta ABI.

45
Q

Vad är fibromuskulär dysplasi?

A

Förkortas FMD. Vanligare hos yngre och medelålders kvinnor. Oklar genes där rader med koncentriska stenoser i median omges av fibrotisk vävnad. Detta ger ett pärlbandsliknande utseende på angiografier. Vanligast är FMD vid njurartärer och karotis.

46
Q

Vad är Bürgers sjukdom?

A

Trombangitis obliterans. Drabbar mindre och mer perifera artärer än de som vanligtivs drabbas vid aterosklerotiska sjukdomar. Yngre män drabbas mer frekvent, vanligare i armarna. Bürgers ger inflammation i artärväggen som även kan orsaka tromboflembiter i närliggande vener. På angiografin syns det som små rupturer i mycket distala kärl. Kliniskt ses gangränutveckling och uttalad ischemi i distala fingrar och tår trots att proximala pulsarna är ua.

47
Q

Vad är nyckeln till att diffa claudicatio från neuromuskulära orsaker eller mer allvarlig, akut ischemi?

A

Symtom som upphör vid vila.

48
Q

Vad är tecken på en ocklusion suprainguinalt?

A
  • Svag eller ingen femoralispuls
  • Blåsljud i/ovanför ljumsken
  • Claudicatio i lår- eller glutealmuskler
49
Q

Vad är tecken på en ocklusion i underbensartärer?

A

Claudicatio i foten

50
Q

Vad är tecken på en ocklusion under inguinalkanalen?

A

Claudicatio i vaden

51
Q

Vad innebär det att en rekonstruktion av ett kärl sker med “reverserad ven”?

A

Venen tas ut och vänds så att blodet kan strömma förbi venklaffarna.

52
Q

Vad innebär det att en rekonstruktion av ett kärl sker med “in situ”-metod?

A

Venen reverseras ej utan kopplas som den är men därför måste man knipsa av venklaffarna för att blodet ska kunna fortsätta strömma.

53
Q

Vad för typ av öppet ingrepp lämpar sig bäst vid infrainguinala artärocklusioner?

A

Autolog ven. Sämre resultat med PTFE eller polyestergraft.

54
Q

Vad är TEA och hur går det till?

A

Trombendarterektomi. Öppen kärlkirurgi som utförs vid isolerade stenoser. Ett litet snitt görs på kärlet, man tar ut tromben och sedan förseglar man snittet med en patch av autolog ven eller syntetiskt material.

55
Q

För vilken typ av stenos lämpar sig särskilt PTA?

A

Stenoser och kortare ocklusioner.

56
Q

Vad är speciellt med stentgraft?

A

Stenter förhindrar att ett kärl fjädrar tillbaka. Ett stentgraft är täckt med polyester eller PTFE och kan användas i dubbel mening både som stent och graft för aneurysmer eller mycket skadade kärl.

57
Q

Vad är förstahandsval av behandling vid suprainguinal artärsjukdom?

A

Endovaskulär PTA och stent.

58
Q

Mellan vika kärl sker en femorofemoral bypass och vilken patientgrupp är detta särskilt bra för?

A

a. femoralis communis. Operationen är särskilt lämpad för högriskpatienter eftersom ingreppet är ganska litet.

59
Q

för vilka patienter är det indikerat med öppen kirurgi för infrainguinala artärsjukdomar?

A

De som har kritisk ischemi, eller de som blir svårt invalidiserade av sin claudicatio.

60
Q

Beskriv en femoropopliteal bypass.

A

Bypass mellan a. femoralis superficialis och a. femoralis communis eller a. poplitea. Man kan även koppla till strukturer längre ner, t.ex. till ett underbenskärl.

Autologa v. saphena magna används som graft.

61
Q

Du har en patient med ocklusion i a. femoralis communis. Vilken typ av ingrepp vill du göra?

A

En öppen TEA av kärlet med efterföljande vidgning genom att sy på en patch på incisionsområdet.

62
Q

Vad gör man vanligtvis åt en suprainguinal artärsjukdom?

A

Endovaskulärt ingrepp.

63
Q

Hur många procent av befolkningen över 50 har kronisk extremitetsischemi? Hur ser könsfördelningen ut?

A

18% jämnt fördelad mellan könen.

64
Q

Hur definieras en kronisk extremitetsischemi?

A

Ett ABI < 0.9

65
Q

Vad är patofysiologiska orsaken till att diabetiker utvecklar gangrän?

A

Diabetesneuropati, som gör att man inte känner smärta från sår lika tidigt i förloppet.

66
Q

Vad gör man om det ej går att mäta ABI hos en diabetiker?

A

Tåtryck eller Pole test.

67
Q

När är risken som störst att få stroke efter en TIA?

A

2 veckor.

68
Q

Hur skyndsamt ska man åtgärda en karotisstenos med TIA?

A

Inom 2 veckor.

69
Q

Vad är syftet med att behandla en karotisstenos kirurgiskt?

A

Att förebygga och minska risken för framtida stroke, INTE att vidga kärlet!

70
Q

Vid vilken stenosgrad blir man aktuell för kirurgi av karotis?

A

Vid 70% stenosering, ibland även lite mindre beroende på symtom MEN de med 50% eller mindre ska ej opereras pga riskerna är större än nyttan.

71
Q

Vad är CAS hur används det idag?

A

Carotid Artery Stenting. En endovaskulär op-metod vid karotisstenos som innebär att man stentar och sätter ett filter högre upp i carotis interna för att förhindra embolisering till hjärnan under själva ingreppet. Flera kliniska studier har dock visat att CAS inte är bättre än öppen karotiskirurgi peroperativt vad gäller riosken för stroke och död.

72
Q

Hur stor är årsrisken för stroke efter en lyckad karotiskirurgi?

A

0.5-3% per år. Detta är lägre än årsrisken vid medicinsk behandling.

73
Q

Vad är komplikationsfrekvensen för karotisstenoskirurgi 30 dagar efter lyckad op?

A

2-3% inom 30 dagar efter behandling.

74
Q

Vad är skillnaden mellan emboli och trombos?

A

Trombos är det som uppstår i kärlet vid stället för förkalkning eller skada. Emboli är en trombos som vandrat iväg och satt sig på ett olämpligt ställe i något annat kärl…

75
Q

Varför ger inte en kronisk ischemi i armen lika starka symtom som de vid kronisk ischemi i ben?

A

Pga armartärerna har rikligt med kollateraler och kan mer effektivt kompensera för ischemin.

76
Q

Vilka tillstånd förutom ateroskleros kan orsaka ocklusion av artärerna i armar?

A
  • Embolisering från subklaviaaneurysm
  • Kompression av subclavia i toraxaperturen
  • Arteriter
  • Mb Bürger
  • Vasospastiska sjukdomar
77
Q

I vilka kärl sitter problemet vid armens ateroskleros?

A

A. subclavia

Truncus brachiocephalicus

78
Q

Vad är “subclavian steal syndrome”?

A

Ett tillstånd där en stenos, som sitter proximalt om avgången till a. vertebralis i a. subclavia, orsakar hypoperfusion med cerebrala ischemiska symtom. I dessa symtom ingår yrsel vid armarbete som återgår vid avslutad ansträngning.

79
Q

Hur behandlas ocklusioner i a. subclavia?

A

Endovaskulär intervention.

Ibland öppen kirurgi med TEA eller med PTA (öppen kirurgi med PTA gör att man kan undvika torakotomi).

80
Q

Vad är TOS?

A

Thoracic Outlet Syndrome (på svenska thoraxapertursyndrom). Förträngning eller kompression av nervsträngen till kärlet a. subclavia eller v.subclavia. När kärlen drabbas kallas det för vaskulär TOS.

81
Q

Vad kan kompression av a. subclavia vid TOS leda till?

A
  • Sekundär artärtrombos
  • Poststenotisk dilatation/aneurysm
  • Embolisering

Klinisk medicin 2 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions