Kapitel 9: ÖVERSIKT AV DE LEVANDE ORGANISMERNA Flashcards
Vad är systematik?
Systematik är vetenskapen om hur jordens levande organismer är indelade. Den ordnar organismer efter yttre och inre likheter, som visar på graden av släktskap.
Vad har vi för system idag och varför?
Långt bak i tiden insåg människan att antalet arter var stort och att det av praktiska skäl kunde vara bra att dela in djur och växter i olika grupper.
Idag ordnar vi arter efter olika nivåer:
Domän: T.ex. eukaryota (arkéer, eukaryoter och bakterier är de 3 domänen) Rike: T.ex. djurriket Fylum (stam): T.ex. ryggsträngsdjur Klass: T.ex. däggdjur Ordning: T.ex. rovdjur Familj: T.ex. hunddjur Släkte: T.ex. hundar och vargar Art: T.ex. varg
Förklara vad som menas med gemensamt ursprung och jämförande anatomi.
Alla arter inom gruppen ska ha ett gemensamt ursprung och alla arter som har ett gemensamt ursprung ska vara med i gruppen. Gemensamt ursprung innebär att alla arter härstammar från en och samma historisk art, men genom mutation, utveckling och evolution utvecklats till en egen underart.
Jämförande anatomi kallas den jämförande studie av organismen anatomi där dess ändamålsenlighet diskuteras. Det kan exempelvis handla om tarmkanalen eller andningsorganens uppbyggnad.
Vilka kriterier måste uppfyllas för att en organism ska kunna räknas som ett djur?
Alla djur måste vara heteotrofer, ha celler utan cellvägg samt vara flercelliga för att kunna räknas som djur. Utöver dessa tre krav finns en del kriterier som de flesta djur uppfyller. Vanligtvis har djur en avgränsad kroppsform och en begränsad livslängd. De rör sig med hjälp av muskler, reagerar på omgivningen och har komplicerade beteenden tack vare nervsystem och sinnesorgan.
Vilka är de stora djurgrupperna? Ge minst 2 exempel från varje grupp.
De stora djurgrupperna är:
Svampdjur: (Tvättsvamp och kalksvamp)
- Saknar organ och filtrerar biologiskt material från vatten som får “strömma” genom kroppen.
Nässeldjur: (Maneter och koralldjur)
- Radiärsymmetriska
- Enkelt uppbyggda
Kammaneter: (Amerikansk kammanet)
- Simmar mha flimmerhår
Plattmaskar: (Virvelmaskar och binnikemask)
- Tarmen har samma öppning för att ta in föda och släppa ut restprodukter
Nematoder (rundmaskar): (Springmask)
- Parasiterar
- Har tarm från mun till analöppning
Leddjur: (Insekter, spindeldjur och kräftdjur)
- Kroppen och benen är ledade
Ringmaskar: (Daggmaskar och iglar)
- Kroppen är uppdelad i segment som i viss mån fungerar som självständiga enheter
Mollusker: (Musslor och bläckfiskar)
- Saknar exoskelett och består till stor del av mjukvävnad som skyddas av någon form av skal
Tagghudingar: (Sjöborre och sjögurka)
- Yttre skelett av kalkplattor som oftast är täckt av taggar
Ryggsträngsdjur: (Manteldjur, lansettfiskar och ryggradsdjur)
- Har någon gån en ryggsträng
Redogör för indelningen av leddjuren. Ge minst ett exempel från varje undergrupp.
Insekter: Insekter är den största djurgruppen av dem alla, hela 75% av alla kända djurarter är insekter. En insekt har en kropp som är uppdelad i huvud, mellankropp och bakkropp. På mellankroppen finns 6 ben och för det mesta 2 vingar.
Spindlar: Spindeldjur har oftast 8 ben, mundelar som i vissa fall har utvecklats till klor och kameraögon/punktögon. Till spindeldjuren räknas även kvalster och skorpioner.
Kräftdjur: De flesta kräftdjur lever i vatten. Vanligtvis har kräftdjuren två par antenner, ögon som liknar insekternas fasettögon och fler än fyra par ben. Till kräftdjur räknas exempelvis hummer, krabbor, räkor och havstulpaner men även landlevande gråsuggor.
Redogör för däggdjurens indelning. Ge minst ett exempel från varje undergrupp.
Ordningen däggdjur kan delas in i tre familjer:
Kloakdjur: Myrpiggsvin och näbbdjur
Infraklass pungdjur: Känguru och koala
Infraklass moderkaksdjur: Människa och tiger
Vad är en svamp?
Svampar är eukaryota organismer som har en cellvägg av ämnet kitin (istället för cellulosa som hos växter). Svampcellerna sitter ofta ihop i långa trådar, hyfer, som tillsammans bildar ett nätverk som kallas mycel. Svampar är heterotrofer och lever på organiskt material i dess omgivning. Nedbrytningen av näringsämnen sker utanför svampens celler genom utsöndring av enzymer.
Hur lever svampar i naturen?
Svamparna kan antingen leva som parasiter som utnyttjar andra levande organismer, som nedbrytare som frigör mineralnäringsämnen ut dött material eller tillsammans med en partner i samarbete (oftast med lavar eller mykorrhiza)
Vilka typer av samarbete mellan svampar och andra organismer förekommer främst i Sverige?
I lavar lever svampen ihop med minst en encellig organism som utför fotosyntes, antingen grönalger och/eller blågröna bakterier.
I det andra samarbetet, mykorrhiza, samarbetar en svamp med en växt, ofta ett skogsträd. Svampen underlättar för trädet att ta upp vatten med mineralnäringsämnen och i gengäld bidrar trädet med kolhydrater som svampen inte kan tillverka själv.
Vilka funktioner fyller svampar?
Som nedbrytare i naturen frigör svampar mineralnäringsämnen ur dött material som växterna sedan kan ta upp.
Många busklavar är känsliga för förorenad luft och kan på så sätt tala om för oss huruvida luften i området är av kvalitét eller inte. Lavar är alltså bra indikationsorganismer.
Vi människor kan utnyttja svamp som föda, till jäsning och för tillverkning av ost samt medicinsk penicillin.
Vad är ”skadlig” svamp?
Det finns flera typer av skadlig svamp. Nedbrytande svampar kan förstöra mat och träkonstruktioner medan parasiterande svampar kan angripa odlade växter, husdjur och människor samt bilda rost.
Vilka är växternas två huvudgrupper?
Kärlväxter och mossor är växtrikets två huvudgrupper.
Mossor är enkelt uppbyggda, saknar ordentliga rötter och tar upp mineralnäringsämnen va bladen. Mossor förökar sig dels könligt, dels könlöst och utbildar speciella han- och honorgan. Antingen simmar spermierna i en tunn hinna vatten från hanorganet till honorganet där befruktningen sker, eller så kan spermierna föras dt med hjälp av små leddjur, s.k. hoppstjärtar. Ur den befruktade cellen växter en sporofyt, en sporkapsel. I kapseln bildas en mängd sporer som som sprids lätt och gror om de hamnar på fuktig mark. Mossor är s.k haploider, vilket innebär att hela plantan endast har en kromosom av varje typ.
Kärlväxter har en avancerad ledningväv för vatten, socker och organska ämnen som vildas vid fotosyntesen. De har tre typer av organ; rot, stam och blad och förökar sig med hjälp av antngen sporer eller frön.
Vad är skillnaden mellan en spor- och fröväxt?
En sporväxt förökar sig via sporer, som är mycket små encelliga bildningar (förökningskroppar). I Sverige finns tre huvudgrupper av kärlväxter med sporer: lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar.
En fröväxt förökar sig med hjälp av frön, som bär på anlag och ofta även ett näringsförråd (frövitan eller hjärtbladen). Fröet har goda möjligheter att gro och växa fort men är tack vare dess näringsrikhet bra föda för många djur. Det finns två typer av fröväxter: nakenfröiga (fröna bildas på utsidan av speciella blad) respektive gömfröiga (fröet bildas inom en frukt) växter.
Redogör för blommans olika delar.
Gömfröiga växter använder sig av blommor för att föröka sig, dvs är blommor deras förökningsorgan.
I ståndarna (blommans hanliga organ) bildas pollenkorn som sedan överförs till pistillens (blommans honliga organ) märke för att utvecklas till spermier och en pollenslang. Genom slangen tar sig spermierna till fruktämnet där honorganet befinner sig och utvecklas så småningom till frön. Pollen kan antingen överföras med hjälp av djur eller med vinden. Kronbladen är bäst utvecklade hos blommor som pollineras av djur.
