Kapitel 12: LIVET I VATTENMILJÖER Flashcards
Hur är en sjö uppbyggd/indelad? Ge exempel på djur som lever i respektive del.
Strandzonen (litoralen) sträcker sig så lång tut från stranden som ljuset når sjöns botten. Inom strandzonen finns ett flertal olika växtbälten såsom landstranden, vassväxter, flytbladsväxter, långskottsväxter samt rosett- och kortskottsväxter.
Det fria vattnet (pelagialen) kallas sjöns fria vattenmassa från ytan ner till kompensationsnivån, dvs den djupnivå där solljuset blivit så svagt att fotosyntesen bara precis går jämnt upp med cellandningen.
Sjöns djupområde, där ljuset inte räcker till för fotosyntes, kallas djupbottenområde (profundalen). Här lever bara nedbrytare, inga producenter. Syrehalten i bottenvattnet kan ibland vara så lågt att det krävs hemoglobin för att effektivt ta tillvara på det lilla syre som finns.
Hur förändras en svensk sjö med årstiderna?
På våren värmer solen hela vattenmassan till samma temperatur (och densitet), vilket leder till en omblandning som kallas vårcirkulation. När sjön har god tillgång till mineralnäringsämnen bildas stora samlingar av grönplankton som kallas algblommning.
När en sjöns ytvatten värms upp på sommaren bildas en skiktning mot kallare vatten en bit ner i sjön. Detta kallas för sommarstagnation. Det områden där vattnets temperatur plötsligt blir kallare kallas för språngskikt.
På hösten kyls vattnet ner och hela vattenmassan får samma temperatur (och densitet). Detta skapar cirkulation i vattnet och kallas för höstcirkulation.
På vintern täcks de flesta sjöar av is. Isen gör att det inte sker något utbyte av syre mellan vatten och luft, vilket kan leda till syrebrist. Visserligen går cellandningen långsamt på grund av det kalla vattnet, vilket gör att nedbrytare och fiskar förbrukar mindre syre än under resten av året.
Ange de olika typer av sjöar som finns i Sverige och vad som skiljer dem åt.
I Sverige finns huvudsakligen tre typer av sjöar: Näringsfattiga (oligotrofa) brunvattensjöar, näringsfattiga (oligotrofa) klarvattensjöar och näringsrika (eutrofa) sjöar.
En näringsfattig brunvattensjö, som ofta kallas skogstjärn eller göl, är vanligtvis liten och belägen i ett skogsområde respektive ute på en myrmark. Vattnet är ofta brunt eftersom humusämnen från omgivande skogsmake förts in i sjön. Den biologiska mångfalden är livet och bottenvegetationen är mycket sparsam. Näringsfattiga brunvattensjöar har naturligt lågt pH och bör, om sjön är frisk, ha ett relativt litet siktdjup.
En näringsfattig klarvattensjö är till skillnad från brunvattensjön ofta stor och är belägen i fjäll- och skogsområden. Ofta är de djupa och har stor volym, vilket gör risken för syrebrist på vintern låg. I opåverkade sjöar är pH-värdet nära 7. Dessa sjöar drabbas lätt av försurning eftersom de inte innehåller så mycket lösa ämnen som kan neutralisera det sura nedfallet. Om sjön drabbas av övergödning minskar siktdjupet på grund av större mängd plankton.
Näringsrika sjöar, som ofta kallas slättsjöar eller fågelsjöar, har ofta stor biologisk mångfald och högt pH. I jordbruksområden läcker en hel del växtnäringsämnen från åkrarna till sjön och därför bereder vass och andra kraftiga växter ofta ut sig över stora områden. Den stora växtligheten ökar risken för syrebrist eftersom många organismer ska dela på en begränsad mängd syre. Näringsrika sjöar har låg risk för försurning tack vare höga halter av buffrande ämnen som kan naturalisera surt nedfall. Om sjön blir övergödd kan vassen bereda ut sig ytterligare och förvandla sjön till en myrmark.
Hur ser ett hav ut?
Haven, som räknas som oceaner, utgör ca 70% av jordens yta. Oceanerna är ofta mycket djupa, vilket innebär att solljuset sällan når särskilt långt ner. Långt från land är ytvattnet fattigt på mineralnäringsämnen.
Vilka organismer återfinns i olika delar av havet?
Organismer i det fria vattnet omfattar främst större organismer och plankton. Gemensamt för dessa organismer är att de kan simmar dit de vill, även om vattenströmmarna rör sig i motsatt riktning.
Organismer på djupa bottnar, som vissa djur och mikroorganismer, måste leva på material som ursprungligen producerats i områdens med fotosyntes och sedan rörts sig nedåt. Undantaget är områden där kontinentalplattorna möts. Här strömmar bl.a. svavelföreningar upp ur havsbotten i s.k. ”black smokes”.
Organismer på strandklippor liksom organismer vid flacka stränder, på grus, sand eller lera sitter ofta fördelade i olika bälten/zoner.
På vilket sätt är Östersjön ett unikt hav? Vad händer med organismerna som lever där?
Östersjöns vatten är bräckt. Salthalten passar inga arters egentligen optimum, vilket innebära alla samtliga arter lever under någon form av stress. Detta gör dem extra känsliga för andra störningar. I Östersjön bildar övergödning döda bottnar, vilket är ett problem.
Hur uppkommer våtmarker?
Våtmarker kan bildas av grundvatten, nederbörd, tillrinnande ytvatten, källor eller utgöras av övresvämningsmarker längs sjöar och åar. Våtmarker som får vatten från den omgivande fastmarken kallas kärr medan våtmarker som får vatten enbart från nederbörd kallas mossar.
Många våtmarker har bildats genom att grunda sjöar vuxit igen.
Varför är våtmarker viktiga?
Våtmarker är viktiga för fiskars reproduktion och fåglars rastning under flyttning. Dessutom kan våtmarker förvandla kväveföreningar till kvävgas innan det kväverika vattnet når havet och orsakar övergödning. Vidare kan våtmarker producera torv som kan användas för energiutvinning.
Vad är pollenanalys?
I myrmarker kan man undersöka vilka växters pollen som finns i olika torvlager och kan på så sätt dra slutsatser om historiska naturförhållanden.
Vilka organismer kan man hitta i kärr och varför?
Örter och orkidéer (i de Gotländska kärren).
Vilka organismer kan man hitta i mossar och varför?
..
Kontinentalsockel
En del av havsbotten som tillhör en kontinentalplatta och sträcker sig ut från havets strandlinje ut mot djup på i genomsnitt 130 meter innan kontinentalbranten tar vid.
Kontinentalbrant
En relativt smal, lutande brant.
Djuphavsslätt
Bottenform som utgör större delen av havsbotten.
Döda bottnar
Syrebrist gör att nästan inga organismer kan leva på havsbotten
