Kapitel 12: ALLMÄN EKOLOGI Flashcards
Vilka skillnader finns det mellan abiotiska och biotiska faktorer?
Abiotiska faktorer är miljöfaktorer som beror på icke-levande ting. De kan handla om kemiska och fysiska omständigheter som påvkerar hur ett ekosystem är utformat. Biotiska faktorer är motsatsen, nämligen levande faktorer som kan påverka organismer.
Ge exempel på abiotiska faktorer
Temperatur, solljus, vattentillgång, mineraltillgång i jorden, erosion (nötning och skulptering av berggrund och brudtäcke), vind, evaporation (avdunstning. Särskilt sådan som sker från en fri vattenyta), transpiration (avgivande av vattenånga från en växt), nederbörd, infiltration (vattnets nedträngande i marken) och perkolation (markvattnets nedåtriktade rörelse från den omättade zonen till den mättade).
Ge exempel på biotiska faktorer
Begränsade resurser (arterna konkurrerar varandra i jakt på resurser som exempelvis sötvatten och föda), bakterier i marken, antal potentiella partners (populationens storlek) och parasiter.
Vad är en optimumkurva?
En optimumkurva uttrycker hur en organism mår i förhållande till en given faktor i miljön, exempelvis temperatur. Vissa arter är känsligare än andra. Om organismen befinner sig långt ner på kurvan, är den utsatt för stress och är känsligare för till exempel sjukdomar.
Hur kan djur hantera förändringar i miljön?
De kan antingen anpassa sig, flytta eller dö ut.
Vilket samband finns det mellan nisch och habitat?
Habitat är den miljö en art lever i och bör uppfylla kraven nischen ställer på omgivningen. Flera organismer inom samma område kan med fördel dra nytta av samma habitat. Ekologisk nisch är en arts specifika beteende och levnadssätt som grundar sig i medfödda förutsättningar.
Varför kan två arter med samma nisch inte leva i samma habitat?
Två arter med samma nisch kan aldrig leva i samma habitat eftersom den starkare arten inom tid skulle konkurrera ut den svagare.
Vad är en population?
Alla individer av samma art inom ett område.
Vad är populationsekologi?
Studier av populationers dynamik och hur deras storlek beror på miljöfaktorer.
Redogör för olika faktorer som får en population att växa respektive begränsas.
Resurser, boplats, föda, revirområden, könsmogna partners, hot och sjukdomar samt miljöförändringar.
Vad är en tillväxtkurva?
En tillväxtkurva visar en populations storlek över tid och ger en indikation på hur snabbt tillväxten sker. En tillväxtkurva kan antingen vara S- eller J-formad.
Den S-formade kurva visar en population vars storlek växer men så småningom stannar av när antalet hamnar i höjd med miljöns bärförmåga. Det inträffar när det råder balans mellan de krafter som får en population att öka respektive minska.
Den J-formade kurvan motsvarar en population som växer mycket snabbt och överskriver miljöns bärförmåga. Detta leder till att populationen sedan ”kraschar” och att många individer dör.
Ge exempel på några täthetsberoende och täthetsoberoende faktorer
Täthetsberoende faktorer är faktorer som påverkar populationens storlek först när antalet individer överstiger en viss nivå, exempelvis konkurrens om föda, vatten och revir.
Täthetsoberoende faktorer är faktorer vars inverkan är oberoende av populationens storlek, exempelvis temperatur, nederbörd och ekovandaler/invasiva arter.
Vad är ett organismsamhälle?
Organismsamhälle är beteckningen på alla arter som lever tillsammans i en viss miljö. Många organismsamhällen har ett säsongsberoende uppträdande.
Vad är skillnaden mellan inomartskonkurrens och mellanartskonkurrens?
Inomartskonkurrens uppstår när individer inom samma art konkurrerar om exmepelvis resurser eller partners. Det kan till exempel uppstå konkurrens mellan hanar inom samma flock eller mellan blomplantor i samma rabatt.
Mellanartskonkurrans uppstår mellan olika arter. Exempelvis konkurrerar granen ut tallen på mellanfuktiga platser, vilket leder till att tallen hellre växer på de platser där granen inte trivs.
Vilka olika strategier använder organismer för att få energi? Vilka påverkas?
Växtätande organismer får vanligtvis energi genom betning, vilket skadar värden (växten) men dödar den oftast inte. (+/-)
Köttändande organismer får energi genom predation, dvs dödar och äter ett annat djur. (+/-)
När organismer utnyttjar en annan art kallas detta för parasitism. (+/-) Endoparasiter kallas de parasiter som tar sig in i kroppen, exempelvis binnikemask och springmask. De som istället sitter utanpå kroppen, som fästingar och löss, kallas ektoparasiter.
När två arter deltar i ett samarbete där båda parter gynnas, kallas detta mutualism. Detta sker exempelvis mellan svampar och träd (mykorrhiza). (+/+)
I vissa fall kan en art leva på en annan utan att värden tar skada. Detta kallas då kommensalism och kan ses hos exempelvis vattenbuffeln och kohägern. (+/0)
Vad är symbios?
När arter samlever och är beroende av varandra, oavsett om detta är skadligt eller inte kallas det för symbios. Definitionen inkluderar parasitism, mutualism och kommensalism.
Hur flödar energi genom ekosystem? Vilka olika sätt kan man visa detta på?
Ursprungligen kommer all energi från solen. Autotroferna förvandlar ljusenergin till kemiskt lagrad energi i form av kolhydrater som sedan överförs till heterotroferna när de äter autotroferna.
Ge ett exempel på en näringskedja.
Alg -> sötvattensmärla -> löja -> abborre -> gädda -> fiskgjuse
Vad är en toppkonsument? Ge ett exempel på en sådan.
En toppkonsument är den sista konsumenten i en näringskedja, dvs den som inte konsumeras själv.
Vad är en nyckelart och varför är dessa särskilt viktiga?
En nyckelart kan inte ersättas av en alternativ art och kan därför rubba en hel näringskedja med sin frånvaro. Nyckelarter förekommer vanligen i samma näringskedja som en eller flera specialister, dvs djur som bara äter en eller ett fåtal arter.
Varför är näringskedjor inte särskilt långa?
Vid övergång från växtätare till köttätare försvinner ungefär 90% av den ursprungliga energin. Av den anledningen brukar näringskedjor sällan bestå av mer än 4 länkar. I vattenmiljöer är energiförlusten mellan leden något mindre än på land.
Producent
Organism, som vanligtvis genomför fotosyntes, som från organiskt material producerar organiskt material. Växter tar upp solenergi och omvandlar den till kemiskt energi lagrad i kolhydrater.
Biomassa
Den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem.
Konsument
Organism som måste leva på andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial.
Generalist
Organism som kan överleva på att konsumera flera olika arter.
Specialist
Organism som endast äter en eller ett fåtal olika arter.
Primärproduktion
Den biomassa som bildas av fotosyntetiserande organismer. Organismerna kallas primärproducenter.
Beskriv syrets kretslopp
Syre bildas genom fotosyntesen och finns i luft, vatten och i jordskorpan. Syret försvinner i samband med cellandning.
Beskriv kolets betydelse
Kol är absolut nödvändigt för alla levande organismer eftersom de organiska ämnen som bygger upp cellerna alltid har kol som en viktig beståndsdel.
Beskriv kolets snabba kretslopp
Växter tar upp koldioxid och genomför fotosyntes. Djur äter växterna och omvandlar kolhydraterna till koldioxid.
Beskriv kolets långsamma kretslopp
Kol i döda organismer ansamlas i stora mängder och bildar under högt tryck ämnen som torv, humusämnen, stenkol och olja.
Beskriv kvävets betydelse
Kväve är absolut nödvändigt för alla levande organismer eftersom det ingår i aminosyror, proteiner, DNA och RNA. Kvävet utgör ca 79% av alla gasmolekyler i luften. Att omvandla kväve från luften till andra former är problematiskt. Det är endast kvävefixerande bakterier som exempelvis blågröna bakterier som kan bygga i kvävet direkt.
Beskriv kvävets kretslopp
Ibland kan organiska kemiska reaktioner göra kvävet tillgängligt för levande organismer. Under vissa förhållanden, som exempelvis åskväder, kan kvävgasen i luften reagera med syre till kväveoxider, som därefter bildar salpetersyra och nitratjoner.
Växter kan även få kväve genom att leva i symbios med kvävefixerande bakterier som ärtväxter och alar, eller genom att ta upp kväveföreningar som nitrat och/eller ammoniumjoner från marken. Djuren får i sig kväve genom att äta växterna.
Beskriv nitrifikationsjonernas funktion
När nedbrytare förbrukar kvävehaltiga organiska ämnen i cellandningen frigörs ammoniak. I sur miljö övergår ammoniaken till ammoniumjoner, som kan tas upp av växterna igen. Mycket av ammoniumjonerna omvandlas snabbt till nitratjoner av speciella bakterier som kallas nitrifikationsbakterier. Nitratjoner kan också tas upp av växter. Nitratjonerna har två egenskaper som gör att de inte bli tillgängliga länge i landekosystemet:
- Alla nitratsalter är lättlösliga i vatten och rinner därför lätt bort till sjöar och vattendrag med nederbörden.
- I syrefria miljöer kan denitrifikationsbakterier utnyttja nitratjonerna istället för syrgas vid cellandningen och återbilda kvävgas som sipprar ut i luften igen.
Varför har halten av kväveföreningar i ekosystemen ökat på senare år?
Halten av kväveföreningar har ökat dels på grund av att vi framställer kvävegödselmedel för jordbruket och dels för att kväveoxider bildas i motorer och vid förbränningsanläggningar.
Vilka konsekvenser kan ökade halter av kväveföreingar i ett ekosystem få?
Endast ett fåtal växter har möjlighet att anpassa sin tillväxthastighet till den ökade kvävetillgången. De som inte klarar av att anpassa sig, riskerar att konkurreras och/eller dö ut.
Beskriv fosforns funktion
Fosfor ingår i DNA, RNA och i energibäraren ATP. Fosforn behövs för att djur och växter ska kunna producera fosfolipider till cellmembranet. Fosforns kretslopp passerar aldrig luften.
Beskriv fosforns snabba kretslopp
Växterna tar upp fosfat från marken och utnyttjar det i sina celler. Djur och mikroorganismer utnyttjar växtmaterial få att fosfatet så småningom frigörs igen.
Beskriv fosforns långsamma kretslopp
Fosfat sitter hårt bundet i marken. Mycket av fosforn hålls och cirkulerar där, men en del sköljs bort och hamnar i vattenmiljöer. I naturen kompenseras det genom kemisk vittring av berggrunden. En dal av fosfatet hamnar så småningom i sediment (lager på exempelvis havsbotten, som bildas med tiden genom att material hela tiden sjunker nedåt). För att fosfatmaterialet skulle hamna i jordskorpan på land igen, skulle det krävas en ny bergskedjeutveckling.
Varför är fosfor en ändlig resurs?
Fosfatmineral bryts i gruvor och sprids på åkrar som handelsgödsel. Mycket fosfat i matrester spolar ut i havet med avloppet och förs alltså inte tillbaka till åkrarna. På sikt kan det därför tänkas bli brist på fosfor för livsmedelsproduktionen på jorden. Fosfor, i form av fosfat, går inte att ersätta.
Beskriv skillnaden mellan resistens och resilens.
Resistens: Motståndskraft. Organismers förmåga att stå emot yttre påverkan.
Resilens: Förmågan att återgå till sitt ursprungliga tillstånd efter att ha utsatts för störning.
Vad avgör om ett ekosystem är stabilt eller inte?
Ekosystem är mindre stabila om de har mycket komplicerade näringsvävar där relationerna mellan arterna är många och nödvändiga. Om nyckelarter slås ut, är ekosystemet särskilt instabilt.
Vad är ekologisk succession?
Arter avlöser varandra i ett område i samband med ekologiska störningar.
Redogör för skillnaden mellan primär- och sekundärsuccession.
Primärsuccession är ett område som aldrig tidigare haft liv, till exempel en ny ö. Sekundärsuccession är ett område som utsätts för en störning som föranleder en succession, exempelvis en skog som kalhuggs, en åker som plöjs och sedan lämnats eller ett träd som faller i en storm och lämnar en lucka i skogen.
Biosfär
Det område på och runt jorden där det finns liv, allt levande på jorden. Biosfären överlappar med atmosfären (luften), hydrosfären (vattnet) och litosfären (berggrunden). Mellan sfärerna sker hela tiden ett utbyte av materia. Tack vare deras samarbete kan liv existera.
Toleransområde
Toleransområdet motsvarar området under optimumkurvan och visar de mest extrema mängder av den angivna miljöfaktor en art kan överleva. Utanför toleransområdet dör organismen.
Mikro- och makroklimat
Makroklimat är klimat betraktat över lång tid och större områden. Mikroklimat är begränsat till luftskiktet närmast vegetations- och markytor samt i luften inom vegetationstäcket. Mikroklimat avser oftast förhållanden över relativt kort tid.
Revir
Ett område där en eller flera individer av samma art vistas som hemma och aktivt skyddar mot inkräktare av samma art.
Miljöns bärförmåga
Ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser räcker till.
