Kapitel 9 - Kunskap

Question 1

Vilka sorts kunskaper finns det?

Answer 1

• Teoretisk/propositionell kunskap
• Praktisk kunskap
• Bekantskapskunskap

Question 2

Vad är teoretisk kunskap?

Answer 2

Man VET ATT något påstående (någon proposition) gäller, tex att solen är ett brinnande gasklot.

Question 3

Vad är praktisk kunskap?

Answer 3

Man VET HUR man gör något, tex att cykla. Man kanske inte teoretiskt kan beskriva hur man gör det, men man kan göra det.

Question 4

Vad är bekantskapskunskap?

Answer 4

Man har kunskap om tex. en plats eller en person. Tex. en person som varit i Paris, skulle se om något förändrats i staden sedan senast hen var där, och skulle kanske veta hur hen skulle gå för att komma till en viss restaurang. Det handlar alltså inte om att hen har någon teoretisk kunskap om när förändringen ska ha skett eller någon praktisk kunskap.

Question 5

När började diskussionen om vad vi kan och inte kan?

Answer 5

Det diskuterades redan av de gamla grekerna, där antika skeptiker argumenterade för att vi saknar kunskap om vår omvärld, för att våra sinnen kan bedra oss.

Question 6

Vad tänkte Descartes?

Answer 6

Han tvivlade på det mesta, och pekade på möjligheten om att allting bara var en dröm, men kom tillslut fram till att allt tänkande förutsätter en tänkare, och eftersom han tänker så kan han aldrig tvivla på att han finns. “Jag tänker, alltså finns jag”.

Question 7

Varför sägs det lite skämtsamt att Descartes satte Sverige på världskartan?

Answer 7

Eftersom han dog av lugninflammation på slottet i Stockholm, där han arbetade med att undervisa drottning Kristina (år 1650).

Question 8

Vad var egentligen Descartes tvivel?

Answer 8

Han var inte en verklig skeptiker, utan hans tvivel var bara provisoriskt - alltså han använder tvivlet som en metod för att komma fram till något som han kunde veta helt säkert, som all annan kunskap sedan kunde vila på.

Question 9

Vad kallas det kanske mest kända skeptiska argumentet och vad är det inspirerat från?

Answer 9

Det kallas för “argumentet med hjärnor i näringslösning” och det är inspirerat från Descartes.

Question 10

Hur lyder Platons kunskapsbegrepp?

Answer 10

“För att veta något måste man tro något som är sant, och man måste dessutom ha goda skäl att tro detta”

Question 11

Hur lyder Platons kunskapsanalys?

Answer 11

i) Det är sant att P,
ii) S tror att P, och
iii) S har goda skäl att tro att P.

Question 12

Vad är de s.k. “Gettierexemplerna” för något?

Answer 12

Två motexempel som Gettier publicerade, där han visade att de tre villkoren i Platons kunskapsanalys inte är tillräckliga för kunskap.

Question 13

Beskriv ett känt s.k. “Gettierexempel”.

Answer 13

Man står vid en äng, där man ser något vitt som man är övertygad om är ett får, alltså - man tror man ser ett får på en äng, MEN det är egentligen en vit hund som står på ängen, som ser ut som ett får. Dock står det av en slump ett vitt får längre bort på ängen, dolt bakom en häck. Då har man en sann trosföreställning som dessutom är rättfärdigad, eftersom man tycker ju sig se ett får. Alltså - de tre villkoren för Platons kunskapsanalys är uppfyllda - men känns det då som att man VET att det står ett får på änge, när det som gör så att man tror det är för att man ser en hund?

Question 14

Varför behövs det andra villkoret i Platons kunskapsanalys?

Answer 14

För att utesluta att någon vet något, om det man tror man vet inte stämmer

Question 15

Varför behövs det första villkoret i Platons kunskapsanalys?

Answer 15

För att utesluta att man vet något, om man inte tror på det. Man behöver inte vara bombsäker på det, utan det räcker med att man tror man vet det.

Question 16

Varför behövs det tredje villkoret i Platons kunskapsanalys?

Answer 16

Att goda skäl är ett nödvändigt villkor för kunskap - för att utesluta att kunskap skulle kunna uppkomma i situationer där man egentligen inte har en tillräckligt god grund för att veta något, men ändå råkar ha rätt i sin trosföreställning av någon anledning (tex. tror sig ha läst något någonstans någongång VS har läst många vetenskapliga artiklar och hört flertal forskare säga något)

Question 17

Hur lyder Nozicks analys?

Answer 17

1. Det är sant att P,
2. S tror att P,
3. Om P inte vore sant, skulle S inte tro att P, och
4. Om P vore sant, skulle S tro att P.

Question 18

Vad är det som löser de s.k. Gettierexemplerna?

Answer 18

Nozicks analys - den räddar stora delar av vår vardagliga kunskap.

Question 19

Vad innebär uttrycket “närmast till hands”?

Answer 19

Förstås enklast av ett känt exempel: Att en känguru skulle ramla omkull om den inte hade en svans, är “närmast till hands” om de inte tex skulle ges kryckor. De skulle troligtvis inte ges kryckor, så därför är det “närmast till hands” att de skulle ramla omkull.

Question 20

Vilka teorier teorier finns om sanningars existens?

Answer 20

• Realism
• Konstruktivism
• Nihilism

Question 21

Vad är realism?

Answer 21

Realister hävdar att det finns sanningar, och att de är oberoende av oss människor - alltså oavsett om en människa betraktar den.

Question 22

Vilka styrkor har realismen?

Answer 22

• Den verkar intuitivt. De flesta av oss tror att det finns en omvärld som existerar oberoende av oss, och då är det även naturligt att tänka sig att det finns sanningar om den omvärlden.
• Den ger oss en rimlig förklaring till hur vi människor kan uppleva gemensamma saker
• Den ger en bra grund för vetenskaperna att vila på

Question 23

Vilka problem anser vissa att det finns med realismen?

Answer 23

• Om man inte är realist har man en mer ödmjuk inställning
• Den leder oss vilse
• Svårt att nå konsensus (en gemensam uppfattning)

Question 24

Vad är konstruktivism?

Answer 24

Konstruktivister tror att det finns sanningar, men att de sanningarna beror på oss och att vi skapar dem - tex. om det är sant att någons gröt innehåller russin, så är det för att någon har lagt russinet där.

Question 25

Vad är problemet med konstruktivism?

Answer 25

Att eftersom människor en gång i tiden trott att jorden var platt, skulle det ju varit sant att jorden var platt - och det har den ju aldrig varit.

Question 26

Vad är nihilism?

Answer 26

Nihilister anser att det inte finns några sanningar.
Man måste inte vara nihilist gällande allt, utan vissa är nihilister enbart inom ett eller flera områden, tex bara nihilist inom moral (att det inte finns några sanningar inom moral)

Question 27

Vad är en styrka inom nihilismen?

Answer 27

Den är teoretisk enkel, medan andra teorier måste förklara sådana saker som hur sanningar relaterar till områden - sådana svar kräver inte nihilismen.

Question 28

Vad är problematiskt med nihilismen?

Answer 28

Hur vi ska definiera kunskap och vetenskaplig kunskap om det inte finns någon sanning.

Question 29

Vad är ett fakta/faktum?

Answer 29

Ett vanligt svar är att ett faktum är föreliggandet av ett visst sakförhållande, och ett sakförhållande är ett sätt på vilken världen är beskaffat, alltså på ett sätt vilket något är.

Question 30

Vad finns det för teorier gällande vad en sanning är (förutsatt att sanningar finns)?

Answer 30

• Korrespondensteorin

- Deflationismen

Question 31

Vad innebär korrespondensteorin?

Answer 31

Den mest accepterade sanningsteorin.

Den går ut på att ett påstående är sant om, och endast om, den stämmer överens (korresponderar) med verkligheten, och annars är det falskt.

Question 32

Vad är problemet med korrespondensteorin, och hur kan det lösas?

Answer 32

Det verkar svårt att ge en rimlig definition av vad denna korrespondens egentligen är.

Ett försök att hantera detta problem är att anta att korrespondens ska ersättas med identitet, alltså - ett påstående är sant om, och endast om, det är identiskt med ett föreliggande faktum.

Question 33

Vad är deflationismen?

Answer 33

Man vill förklara bort sanning (kan man lite förenklat beskriva). Deflationisterna menar att sanning är överflödigt, och att tillägget att något är sant inte bidrar till någon annan mening än att helt enkelt uttrycka satsen.

Alltså - tal om sanning tillför inte något särskilt, enligt deflationisterna.

Question 34

Vilka tre alternativ finns för den som ska rättfärdiga sitt påstående, och vilket alternativ är bäst?

Answer 34

a) Man fortsätter rättfärdiga i all oändlighet (vilket ger en oändlig regress)
b) Man argumenterar i cirkel
c) Man slutar rättfärdiga vid någon punkt (och hoppas att den andra håller med ändå)

Ingen av dessa alternativ är särskilt lockande, alltså är detta ett trilemma - vilket brukar kallas för “Agrippas triemma”.

Question 35

Vad är “Agrippas trilemma” och vad innebär det?

Answer 35

Det referar till den antika filosofen som presenterade trilemmat över de tre alternativen som finns för den som rättfärdigar ett påstående.

Question 36

Vilka teorier finns för att rättfärdigande och slutligen kunskap kan nås?

Answer 36

• Koherentism

- Fundamentism

Question 37

Vad innebär “koherentism”?

Answer 37

Refererar till det andra alternativet i Agrippas trilemma, att ev. “stora cirklar” som inkluderar alla våra trosföreställningar och där alla påståenden stödjer varandra skulle fungera. Teorin om att rättfärdigande och slutligen kunskap nås på detta sätt brukar kallas för “koherentism”

Question 38

Vad innebär “fundamentism”?

Answer 38

Refererar till det tredje, och sista, alternativet i Agrippas trilemma. Att rättfärdigande och slutligen kunskap nås genom att nöja sig med ett påstående som man själv (och förhoppningsvis även den man talar med) tycker är självklart, alltså som den tycker är självrättfärdigande eller självbevisande (som till exempel Descartes “jag tänker”). Teorin om att rättfärdigande och slutligen kunskap nås på detta sätt brukar kallas för “fundamentism”.

Question 39

Vilka positioner finns i hur vi når kunskap?

Answer 39

• Empirism
• Rationalism

Dock kan vissa rationalister endast vara rationalist gällande vissa områden, och empirister vara empirist endast gällande vissa områden.

Question 40

Vad är “empirism”?

Answer 40

Förespråkare för empirism fokuserar på sinneserfarenhet, och menar att vi endast förvärvar kunskap genom våra sinneserfarenheter.

Question 41

Vad är “rationalism”?

Answer 41

Förespråkare för rationalism fokuserar på förnuft, och menar att vi har viss kunskap och vissa begrepp (eller begreppsstrukturer) medfödda, eller att vi kan förvärva viss kunskap genom att använda oss av intuitioner.

Question 42

Vad innebär “rättfärdigande genom bästa förklaringen”?

Answer 42

Att det bästa rättfärdigandet för något ibland kan vara att det helt enkelt ger den bästa förklaringen till något. Ibland rättfärdigas någots existens genom observation (tex. att cancer existerar p.g.a. att vi ser en cancercell), men vissa saker kan vi kanske inte se (tex elektroner) och då rättfärdigas istället antagandet genom att deras existens utgör del i den bästa förklaringen.

Question 43

Vad menas med att rättfärdigande är något annat än sanning?

Answer 43

Om något rättfärdigas genom den bästa förklaringen bör vi ha ansträngt oss för att hitta alternativa förklaringar. Viktigt att påpeka är då att något som kan vara rättfärdigat nu i framtiden inte kommer att vara det, ifall man hittar en bättre förklaring.

Question 44

Vad är perception?

Answer 44

Beteckningen på användandet av våra fem sinnen:

• syn
• hörsel
• lukt
• smak
• känsel

Question 45

Vilka objekt är inblandade när vi upplever något?

Answer 45

• ett subjekt, som upplever

- ett objekt, det som upplevs av subjektet

Question 46

Vilka olika beståndsdelar finns vid perception?

Answer 46

1. Upplevelseobjektet (tex. hunden som uppfattas
2. Perceptionen (tex. att man uppfattar hunden genom synen
3. Sinneserfarenhet (tex. att man får en upplevelse av att se en hund)

Question 47

Varför är det problematiskt att använda perception som källa till rättfärdigande och kunskap om omvärlden?

Answer 47

P.g.a problemen med perception - alltså att vi tex. kan se i syne, hallucinera osv. Vi behöver därför utveckla bra och fungerande teorier om vad perception är, och hur den kan ligga till grund för kunskap.

Question 48

Beskriv hur en länk mellan objekt och upplevelse skulle kunna se ut.

Answer 48

Det måste vara objektet som orsakar upplevelsen för att man ska kunna sägas uppfatta något, tex. att en person ser en tennisboll framför sig, för att det är en tennisboll framför (och inte för att han tex. hallucinerar att det är en tennisboll framför)

Question 49

Vilka teorier finns om vad perception är för något?

Answer 49

• Sinnesdatateorin

- Den intentionala teorin

Question 50

Vad är sinnesdata för något?

Answer 50

Någon typ av mentala objekt som vi kan uppleva, som inte är ute i världen - utan i våra medvetanden.

Question 51

Vad innebär sinnesdatateorin?

Answer 51

Förespråkare för teorin menar att vi inte på något direkt sätt uppfattar ting i omvärlden, vi uppfattar dem ev. inte alls. Om vi uppfattar tex. en snusdosa, så menar de att vi inte uppfattar själva snusdosan, utan att vi upplever en viss sinnesdata som har egenskapen att uppfattas som en snusdosa.

Question 52

Vilka fördelar har sinnesdatateorin?

Answer 52

Att det inte finns några missuppfattningar - sinnesdata finns där om, och endast om, en motsvarande upplevelse finns.

Question 53

Vilka nackdelar har sinnesdatateorin?

Answer 53

Om vi tycker oss se en snusdosa kommer vi ju ha upplevelsen av en snusdosa, oavsett om det är en snusdosa eller en tennisboll framför oss.

Question 54

Vilka positioner finns för förespråkare av sinnesdatateorin gällande relationen mellan sinnesdata och omvärlden?

Answer 54

• Fenomenalism - de menar att det är tveksamt om det finns någon oberoende omvärld bortom vår sinnesdata. Sinnesdatan är med och utgör de föremål vi upplever (Det liknar konstruktivismen)
• (En form av) Realism - de skiljer på sinnesdata och fysiska ting, sinnesdata speglar/representerar ting i den fysiska världen

Question 55

Vad innebär “den intentionala teorin” och vad brukar invändas mot den?

Answer 55

Utgår från att vissa mentala tillstånd (tex önskningar och trosföreställningar) har vad som brukar kallas för “intentionalt innehåll”.

Förespråkare av teorin menar att perception liknar trosföreställningar och att man tror något, oavsett om det är så eller inte. Alltså - att tro och uppleva är ganska likt (som även är en invändning mot teorin)

Question 56

Hur relaterar observation till perception?

Answer 56

Det beror på vad man har för teori om perception, tex. om man kan observera något som faktiskt inte är sant - tex. att man har en upplevelse av att ett hus brinner, fast det faktiskt inte gör det.

Question 57

Vad hade filosofen David Hume för invändning mot slutsatser vi drar av vår perception, tex. att en person har krossat en vas när vi ser en trasig vas ligga på golvet?

Answer 57

Att vi ju inte kan se själva orsakandet. Det enda vi ser är en händelse som följer en annan, men vi drar sedan själva slutsatsen att den ena händelsen orsakar den andra.

Question 58

Vad påverkar vår observation och vårt tänkande?

Answer 58

• Vilka begrepp vi behärskar
• Vilken terminologi vi är bekväma med (brukar använda)
• Förutfattade meningar.

Question 59

På vilket sätt påverkar våra förutfattade meningar vår observation?

Answer 59

Tex. kan vi när vi läser en bok komma ihåg hur en komplicerad sak fungerar, men vi kommer knappast ihåg de fem första orden i förorden. Detta för att vi har den förutfattade meningen: att läsa boken går ut på att lära sig de viktigaste delarna i boken och förstå dem, och därför klarar vi bättre att förklara den komplicerade saken än de fem första orden i förordet.

Question 60

På vilket sätt påverkar teorier vår observation på ett sätt som vi inte är medvetna om?

Answer 60

Vi observerar sambandet mellan rökning och cancer för att vi har teorin om att rökning orsakar cancer, och därför observerar vi det. Däremot har vi inga teorier om att rökning orsakar blont hår, och därför gör vi inga observationer som kan bekräfta eller förneka sambandet mellan rökning och blont hår, trots att de observationerna är enklare att se. Detta handlar om att vår uppmärksamhet ibland är selektiv - vi tenderar att se det vi vill se eller förväntar oss att se.

Question 61

Vad innebär selektiv uppmärksamhet?

Answer 61

Att vi tenderar att se det vi vill se eller förväntar oss att se.

Question 62

Varför är det viktigt att inta olika perspektiv inom vetenskap och vardagsliv?

Answer 62

Det handlar om kritiskt tänkande - eftersom man ofta redan har “bestämt sig” för en tolkning av vad man ser.