Kapitel 4 - Källkritik

Question 1

Vad är källor?

Answer 1

• Tryckta källor: tidningar, böcker etc
• Elektroniska källor: internet
• Muntliga källor: intervjuer, gruppsamtal etc (Skilj på minnet av en tex. en intervju och inspelade/antecknade)
• Privata källor: dagböcker, anteckningar
• Kvarlevor: skelett, hårstrån etc (tex. för DNA-analys)

Question 2

Varför spelar kunskapen man redan har inom ett område någon roll, när man kritiskt granskar en källa relaterat till området?

Answer 2

För att kunna hitta värdefull information på nätet måste man kritiskt kunna förhålla sig till den informationen, och har med mer kunskap om ämnet i fråga ökar möjligheten att göra det.

Question 3

Vad är skillnaden mellan tillförlitlighet och sanning?

Answer 3

Tillförlitlighet är alltså hur rimligt det är att tro på källan. Även om en källa, som till exempel en grupp av experter som oberoende av varandra ger samma uttalande, är tillförlitlig, kan källan ändå ge oss en falskhet. Likaså kan en otillförlitlig källa, tex en tre-åring, ge oss en sanning.

Question 4

Vad är källkritik?

Answer 4

Ett kritiskt förhållningssätt till informationskällor och inhämtad information.

Question 5

Vad är skillnaden mellan ett spår och en berättelse?

Answer 5

Ett spår av en händelse är till exempel utspilld mjölk på golvet, och en berättelse är en berättelse av händelsen, till exempel Lisas berättelse om hur hon spillde mjölken på golvet.

Dessa två saker bör behandlas olika som informationskällor.

Question 6

Kan någon vara både ett spår och en berättelse?

Answer 6

Ja, till exempel en dagbok - då innehållet i dagboken är en berättelse, men den fysiska boken är ett spår.
Men - den kan studeras ur flera perspektiv beroende på om man ska se den som en berättelse eller ett spår.

Question 7

Hur bör tillförlitligheten hos berättelser bedömas?

Answer 7

• Partiskhet: Utifrån huruvida de är partiska eller inte (vilket vi inte behöver ta ställning till gällande till exempel ett spår).
• Berättelser kan förändras

Question 8

Vad är källans tendens?

Answer 8

Bedömningen av en källas partiskhet. När man har en berättad källa bör man fråga sig vad källans syfte är, vad författarens motiv är och vilken relation författaren har till det som skrivs/inte skrivs om.

Question 9

Vilka exempel finns på partiska källor?

Answer 9

Tex. en skriven självbiografi i fråga om författarens egna förehavanden, och om man knackar på hemma hos föräldrar och frågar hur ofta unga barn borstar tänderna (föräldrarna kommer kanske vilja få det att se bättre ut).

Man bör tillskriva partiska källors utsagor en lägre tillförlitlighet.

Question 10

Vad är menas med en primärkälla, en sekundärkälla osv?

Answer 10

En primärkälla är att föredra, och ju fler led som gått desto mer otillförlitlig är en källa. Rykten osv hamnar ofta långt ifrån verkligheten - tänk “viskleken”

Question 11

Vad menas med direkthet/indirekthet?

Answer 11

1. Källan är DIREKT om det är en primärkälla, vilket är bra
2. Källan är DIREKT i den meningen att personen ännu inte återgivit sin berättelse för någon annan, eller om den inte har påverkats mycket av mötet med andra människor.
3. Källan är INDIREKT om den är påverkad av normer och liknande.

Question 12

Vad menas med att en källa är “ojämkad”?

Answer 12

Om källan är direkt, och alltså inte har påverkats av andra människor, normer eller liknande, då är den källan “ojämkad”

Question 13

Hur löser man problem som partiskhet och brist på direkthet?

Answer 13

Man använder flera, av varandra oberoende källor. Desto fler oberoende källor, desto mer tillförlitligt är det.

Question 14

Varför är tidsaspekten viktig vid källkritiska bedömningar?

Answer 14

• Glömska
• Tendens att frisera minnen, tex så att de passar en själv
• Minnen av detaljer osv försvinner/förändras

En källa är bättre ju mer närliggande i tid den är till vad den handlar om.

Question 15

När frångås regeln att en källa är bättre ju närmre i tid den är?

Answer 15

Tex. om två artiklar hävdar ge formella bevis för något (tex. matematiskt eller filosofiskt) - och då har det äldre beviset rimligen fått utstå fler försök och prövats fler gånger.

Question 16

Vad är omöjligt i de allra flesta vetenskapliga situationer - och vad blir det då ofta en fråga om?

Answer 16

Att beskriva något fullständigt, vilket är anledningen till att det alltid blir en fråga om urval och avgränsningar.

Question 17

Vad är det viktigt att tänka på gällande urval vid bedömning av en källa?

Answer 17

Om urvalet som gjorts är rimligt i förhållande till inriktningen, avgränsningar och perspektiv - eller om urvalet är skevt.

Question 18

När har man skäl att tvivla på tillförlitligheten hos en källa i fråga om urval?

Answer 18

• Om fakta som är relevant inte har tagits med, då bör rimligheten hos urvalet ifrågasättas
• Partiskthet, då en partiskt källa riskerar att göra urval där viss fakta undanhålls för att bättre passa källans vilja/intresse.

Question 19

Vilka faktorer är viktiga vid en källkritisk bedömning?

Answer 19

• Äkthet (eller om fusk/förfalskningar/överdrifter osv har skett, medvetet eller omedvetet)
• Urval och avgränsningar (om de urval och avgränsningar som gjorts är rimliga)
• Tidsapekten (om källan är närliggande i tid till det den handlar om)
• Direkhet (om källan är en primärkälla, sekundärkalla etc och om källan är ojämkad)
• Partiskhet (källans tendens)
• Spår eller berättelse (om källan är ett spår eller en berättelse, då källan behöver bedömas olika beroende på vilket den är)
• Avsändarens kompetens (om det är en expert på området eller liknande, men auktoritetsargument ska dock inte tillåtas väga alltför tungt)
• Relation till tidigare kunskap (om informationen strider mot redan accepterad kunskap bör man vara extra kritisk)
• Relevans (relaterat till - men bör skiljas från urval, är källan/informationen relevant för vår tes/frågeställning?)

Question 20

Vad är viktigt att tänka på gällande äktheten hos en källa?

Answer 20

• Fusk och förfalskningar
• Friseringar och överdrifter
• Överslätningar osv

Question 21

Vad är viktigt att tänka på med information från sin källa i relation till tidigare kunskap?

Answer 21

Om informationen är kontroversiell eller obestridd i förhållande till övrig kunskap som finns inom området. Det finns nya rön som har stridit direkt med sådant som man tidigare trott (till exempel Semmelweis idé om sjukdomspartiklar), men man bör ändå vara extra kritisk till information som tycks strida mot annan redan accepterad information.

Question 22

Vad är viktigt att tänka på gällande en källas relevans?

Answer 22

Om källan handlar om det vi vill ha en källa om, och om den är relevant för vår tes/frågeställning. Även fast en källa får höga poäng gällande direkthet, partiskhet osv kan ändå en källa med låga poäng vara bättre, ifall informationen från källan med höga poäng inte är lika relevant i just det fallet vi studerar.

Question 23

Vad heter en vanligt föreslagen “regel” inom källkritik och vad innebär den?

Answer 23

Samtidighetsregeln, och enligt den är mer samtida källa mer pålitlig än en mindre samtida, ceteris paribus

Question 24

Vad är problemet med att formulera källkritiken som en uppsättning “regler”?

Answer 24

Eftersom de har många undantag, och inte alltid ska följas - en regel som inte ska följas är förstås en problematisk regel. De tenderar då att bli för vaga och oprecisa för att egentligen kunna fungera som metodregler. Därför kan det vara lämpligt att kalla dessa “regler” för bedömningsgrunder istället. Tex. den s.k. samtidighetsregeln finns det en del problem med.

Question 25

Vad är problemet med samtidighetsregeln, och när bör den inte följas?

Answer 25

“Regeln” till trots kan en rapport som är mindre samtida än en vittnesutsaga vara ett bättre källmateriel.

När någon gjort ett misstag, som tex otrohet, är chansen stor att de direkt efteråt vill försöka dölja det, och då är det bättre att fråga efter en längre tid än direkt efter.

Även vid vittnesutsagor, som tex samantha som precis börjat lära sig italienska som har svårt att ge en detaljerad beskrivning av ett rån som skett, men som efter två år har lärt sig mer italienska , och kan då tex identifiera rånarnas dialekter osv som hon lade märke till vid händelsen, men som hon inte då kunde skilja på p.g.a att hon inte kunde språket tillräckligt.

Question 26

Vad är “peer review” och vad innebär det?

Answer 26

Även kallat refereegranskning. Det innebär att experter inom ett vetenskapsområde granskar en text innan publikation, vilket görs på tex. vetenskapliga tidskrifter.

Question 27

Vad finns det för tidskrifter?

Answer 27

Slutna tidskrifter, som kräver prenumeration, som ofta innehas av universitetsbibliotek som studenter och personal kan komma åt.

Öppna tidskrifter, s.k. “open access-tidskrifter”, som alla på det öppna internet kan nå.

Dock finns det tidskrifter som utger sig för att vara vetenskapliga tidskrifter, men som inte har fackgranskning.

Question 28

Vad bör man tänka på vid användning av internetkällor?

Answer 28

• Att det är oerhört stor skillnad på olika internetkällor, och att det därför är svårt att säga något generellt om internet som källa.
• Det finns enormt mycket irrelevant information att sålla bort
• Det finns extremt mycket inkorrekt information (pga partiskhet, skillnad i avsändarnas legitimitet och auktoritet)
• Nästan vem som helst kan sprida information på internet om nästan vad som helst, och långt ifrån alla är lämpliga att lyssna på
• Stora delar av internet är inte fackgranskat
• Internet är föränderligt på ett sätt som inte tryckta källor är

Question 29

Vilket sorts material är med större sannolikhet fackgranskat?

Answer 29

De flesta vetenskapliga tidskrifterna, encyklopedier och vetenskapliga böcker är fackgranskade. Långt ifrån alla böcker är fackgranskade, men GENERELLT är tryckt material med större sannolikhet fackgranskat än material på nätet.

Question 30

Vad är “wayback machine”?

Answer 30

Ett verktyg som är ett arkiv över internet, som sparar webbsidor för senare referens - i olika upplagor från olika datum.

Question 31

Vad är skillnaden mellan tryckt material och internetkällor gällande föränderligheten, och vad är därför viktigt att ange när man använder en internetkälla?

Answer 31

En bok som är utgiven kan inte förändras och man kan alltid gå till originalverket och studera vad som sägs. En internet sida dock kan helt förändras från en dag till en annan.

Därför är det viktigt att ange när (datum) informationen från en viss sida har hämtats, och att man sparar den specifika URLen samt den fullständiga informationen man samlat in för att kunna gå tillbaka och se.