Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Studier i medieteknik > Kapitel 11 - Vetenskaplig Metod > Flashcards

Kapitel 11 - Vetenskaplig Metod Flashcards

1
Q

Vilka två olika perspektiv kan intas i förhållande till vetenskapsmetoder?

A
  • Deskriptivt

- Normativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär det deskriptiva perspektivet?

A

Det beskrivande, deskriptiva perspektivet handlar om HUR forskning faktiskt BEDRIVS - alltså om att beskriva tillvägagångssätten som används inom vetenskapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär det normativa perspektivet?

A

Handlar om hur man BÖR gå tillväga för att BEDRIVA god forskning - vilka metoder som leder till god vetenskap, vilka metoder som är tillförlitliga och ger oss goda skäl att tro på resultatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka fyra olika faser brukar skiljas på i en studie?

A
  • Planeringsfasen
  • Datainsamlingsfasen
  • Databearbetningsfasen
  • Slutsatsfasen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör man i planeringsfasen?

A

Formulerar studiens syfte och frågeställning, och vilken hypotes man avser att pröva.

Planerar och utformar själva undersökningen och datainsamlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör man i datainsamlingsfasen?

A

Samlar in data, och man bör sträva efter att datainsamlingen ska ha så hög tillförlitlighet (den är exakt, och om man upprepar den ska ska man få samma data igen) som möjligt och så hög giltighet (att den faktiskt mäter det den är avsedd att mäta) som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör man i databearbetningsfasen?

A

Man bearbetar den insamlade datan genom analys eller syntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör man i slutsatsfasen?

A

Drar slutsatsen utifrån den bearbetade datan. Man vill då komma fram till om datan ger stöd för eller emot hypotesen, och om man kan har skäl att anse teorin falsifierad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka två saker bör man skilja mellan när man diskuterar metod i vetenskap?

A
  • Metodteori

- Metodlära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är metodteori?

A

Allmänna regler för hur vetenskapliga undersökningar bör genomföras på ett generellt plan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är metodlära?

A

Hur dessa allmänna regler sedan ska omsättas inom olika specialvetenskaper. Metodläran är alltså en tillämpning av metodteorin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är grundläggande gällande metoder inom vetenskapen?

A

Att man ska använda sig av rimliga metoder, och att den valda metoden sedan teoretiskt ska presenteras och motiveras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka två olika vetenskapliga undersökningar brukar man skilja mellan?

A
  • Kvantitativa
  • Kvalitativa

Ibland behöver man dock studera data om både kvantiteter och kvaliteter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är kvantitativ forskning/metod/undersökning?

A

Undersökningar av sådant som är mätbart, alltså kvatifierbart. Datan som samlas in är mätbara och räkningsbara - alltså går att representera i siffror, och användandet av statistik inom forskningen är således vanlig.

Ofta besvaras frågor om hur många och hur mycket det är av någonting.

Målet med kvantitativ forskning är ofta att förklara eller förutsäga skeenden/händelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kvalitativ forskning/metod/undersökning?

A

Handlar inte om kvantifierbara (räkningsbara) saker, utan om hur något är, vilka egenskaper något har osv.

Kvalitativa undersökningar används tex. inom humanvetenskaperna där man vill studera människors uppfattningar och upplevelser om omvärlden.

Tolkning av datan är central, till skillnad från den kvantitativa forskningen.

Kvalitativ forskning går ut på att söka förståelse, och inte primärt förklara eller förutsäga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför kritiseras terminologin kvantitativ/kvalitativ METOD?

A

För att tillvägagångssätten dem emellan rimligen inte skiljer sig (hur datan samlas in), eftersom man med metod brukar mena tillvägagångssätt. Det enda som skiljer i tillvägagångssätt är att man arbetar med information om kvantiteter, alltså siffror, i kvantitativ forskning - och att man i kvalitativ forskning arbetar med information om kvaliteter, alltså egenskaper som inte är numeriska.

Alltså - det är således DATAN som är kvantitativ/kvalitativ, och inte METODEN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är viktigt att påpeka gällande distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning?

A

Att det är omöjligt att dra den skarpa gräns som distinktionen tycks förutsätta, och att man oftast behöver inslag av både kvantitativ och kvalitativ information i en undersökning - därför bör de istället ses som två ändar av ett spektrum, än en distinktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är datainsamlingen i grund och botten ett sätt för?

A

Att skaffa rimliga premisser och argument för sina slutsatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför är datainsamling inte helt oproblematiskt?

A

Det är inte bara att samla in datan - vilken data man får beror på vilka metoder för datainsamling man väljer, vilka frågor som ställs osv. Datainsamling beror på kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden och teorier, och de olika metoderna har sina olika styrkor och lämpar sig väl till olika typer av studier. -

Valet av datainsamlingsmetod hänger samman med syfte, frågeställningar och grundläggande teori i studien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är experiment en form av och när är ett sådant vanligt att använda?

A

En form av datainsamling där man som forskare har stor kontroll över vad som sker, och är vanligt när man studerar hur en viss variabel påverkas av en annan variabel.

Variabeln som påverkar (den oberoende variabeln) vill man ofta kunna modifiera för att se hur den (som påverkas) beroende variabeln påverkas av detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kallas den variabel som blir påverkad?

A

Den beroende variabeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas den variabel som påverkar den beroende variabeln?

A

Den oberoende variableln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär det att man använder en kontrollgrupp (som det brukar kallas)?

A

När man använder en grupp som inte påverkas och en grupp som påverkas, tex om man studerar hur ett visst läkemedel påverkar människor, och man då ger ett placebo-piller till den ena gruppen, för att sedan jämföra grupperna åt.

I sådana experiment vill man då att det enda som skiljer grupperna åt ska vara den variabel (medicinen) man testar, och man brukar då försöka eliminera övriga skillnader hos grupperna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är en av de viktigaste sakerna att tänka på när man gör experiment?

A

Vara uppmärksam på om det är några andra relevanta faktorer än den beroende och den oberoende variabeln som skiljer sig åt mellan grupperna, tex. att de i den ena gruppen alla är mer fysiskt aktiva än i den andra gruppen, vilket då kan påverka resultatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka typer av observation brukar man skilja mellan?

A
  • Deltagande:
    Observation där man som forskare själv är delaktig eller deltagande (tex. vara med och spela när man observerar en fotbollsmatch)
  • Icke-deltagande:
    Observation där man som forskare inte är delaktig eller deltagande (tex. att man sitter på läktaren vid en fotbollsmatch)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka problem finns det vid deltagande och icke-deltagande observation?

A

Deltagande:

  • Det egna deltagandet kan påverka observationen
  • Ens observation kan påverkas negativt p.g.a. närheten man har till det som observeras

Icke-deltagande:

  • Man kan missa saker som man kunde ha observerat om man varit närmre/deltagande
  • Försöket att inte delta kan påverka skeendet (tex. om det är ett litet fotbollslag som aldrig brukar ha åskådare, skulle de påverkas av att ha någon som sitter och observerar, vilket skulle påverka resultatet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kallas dem som svarar på enkäter?

A

Respondenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är en vanlig metod för att samla in data om tex. folks uppfattningar och åsikter?

A

Enkäter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka styrkor och svagheter finns hos enkäter, och hur kan man lösa ev. problem?

A

+ Man kan få in stora mängder data, eftersom enkäter ofta skickas till väldigt många
+ Enkäterna ser alltid likadana ut, vilket gör att alla alltid svarar på samma frågor
+ Datainsamlingen kan göras effektiv (de finns många bra verktyg för att tex. besvara enkäter digitalt, de kan maskinellt läsas in osv)

  • Respondenterna måste förstå frågorna på just det sätt man eftersträvar (vilket inte är enkelt, då frågor kan missuppfattas osv)

Man kan försöka lösa problemet med missuppfattning av frågor genom att ha med enkätställaren på plats när enkäterna fylls i för att förklara frågorna, men detta kan också påverka undersökningen negativt - hur skiljer sig förklaringen mellan olika grupper osv)

30
Q

Hur kan en enkät utformas, och vad finns det för styrkor/svagheter med dess utformning?

A

En enkät kan innehålla frågor med både fasta svaralternativ och icke fasta svarsalternativ.

Frågor med fasta svarsalternativ:
+ enkelt att jämföra de olika svaren
+ man kan göra analyser på dem direkt - utan att behöva arbeta så mycket initialt med datan man har innan man gör analysen
- det kan vara svårt att bedöma om svaret är vad personen faktiskt menar, då en sådan enkät kan styra tankarna hos respondenten (tex. en skala från 1-5 hur mycket man gillar sin partner - betyder 1 då att man hatar sin partner eller att man kanske inte har en partner, eller hur har respondenten tänkt?)
- man kan bli tvungen att analysera datan ännu mer när man ska ta ställning till vad undersökningen faktiskt visar (p.g.a. det som precis nämnts)

Enkäter utan svarsalternativ:
+ respondenterna kan ge mer nyanserade svar
- inte lika enkla att göra statistiska analyser av

31
Q

Vad är viktigt att tänka på när man utformar enkäter?

A
  • Att utföra en mindre testenkät för att se hur respondenterna tolkar frågorna, alltså en sorts “pilotundersökning”.
  • Att redogöra för svarsfrekvensen, alltså hur stor andel av dem som fått enkäten som har svarat, där de som inte svarat utgör studiens “bortfall”
32
Q

Hur ska bortfall i en enkät tolkas?

A

Ofta brukar man göra en bortfallsanalys, och anledningarna till bortfallen kan bland annat vara:

  • handlar det om något specifikt, som tex akvariefiskar, kan det vara så att de som inte svarar inte bryr sig om fiskar, men att de som svarar kanske själva har fiskar och då har en oproportionerligt positiv inställning till det.
  • handlar det om tex privatekonomi, som ju rör alla, så beror bortfallet nog inte på ointresse och då är bortfallet av mindre betydelse för studiens utfall
  • handlar det om tilltro till undersökningar tex, är det rimligt att tänka sig att de som inte svarat utgörs av personer som inte har stor tilltro till undersökningar, och i det fallet kan bortfallet sägas vara särskilt intressant
33
Q

Hur fungerar undersökningar i form av intervjuer?

A
  • Mer tidskrävande än enkäter
  • Liknar enkäter, fast de är muntliga
  • Intervjuer är en vanlig form av datainsamling inom kvalitativ forskning
  • Vid intervjuer ställs inte alltid exakt samma frågor till respondenterna, vilket man måste tänka på
34
Q

Vilka sorters intervjuer finns det?

A
  • strukturerade intervjuer
  • semistrukturerade intervjuer
  • ostrukturerade intervjuer
35
Q

Vad innebär strukturerade intervjuer?

A

Liknar enkäter. Uppmuntrar till korta och koncisa svar, eftersom intervjun har formen av en utfrågning. En fördel är att man får relativt enhetliga data, vilket gör jämförelse lättare.

36
Q

Vad innebär semistrukturerade intervjuer?

A

Man har ett antal förbestämda frågor, men anpassar ordningen till den enskilda intervjusituationen - och man brukar låta respondentens svar vara längre och mer fria.

37
Q

Vad innebär ostrukturerade intervjuer?

A

Intervjuaren har ett antal tematiska frågor som samtalet kretsar kring, och respondenten uppmanas utveckla sina tankar, och intervjuaren låter ofta följdfrågor uppkomma.

38
Q

Vad är ett viktigt skäl för att använda intervjuer istället för enkäter?

A

För att man får möjligheten att gå djupare än man normalt kan vid enkäter + att det finns möjlighet för interaktion = ställa följfrågor etc.

39
Q

Vad är ett problem som ofta diskuteras angående intervjuer?

A

Att det finns en möjlighet att intervjuaren påverkar respondenten, vilket bör tas i beaktning vid tolkning av svaren.

40
Q

Vilken metod brukas oftast användas vid kvantitativ respektive kvalitativ forskning?

A

Forskning av:
Kvalitativ karaktär = intervjuer
Kvantitativ karaktär = enkäter

41
Q

Vad används text ofta som?

A

Som bakgrund eller förstudie till den egna studien, eller som primärdata - alltså den datan som studien handlar om.

42
Q

Vilka sorts texter kan utgöra primärdata, till exempel?

A
  • Statistik från Statistiska CentralByrån
  • Rättsvetare som studerar lagen
  • Litteraturvetaren studerar Strindbergs verk
  • Mediavetaren studerar DN:s rapportering av riksdagsvalet
43
Q

Varför används “operationaliseringar”?

A

Dem kan man använda för att undersöka något som är svårt att observera, om man tex. har en teori gällande människors inställning till något (som vi ju inte bara kan utläsa genom att titta på dem). Då kan man använda operationaliseringar för att undersöka det.

44
Q

Vad är “operationaliseringar”?

A

Operationalisering är ett verktyg som kan användas för att göra teoretiska begrepp/egenskaper mätbara, som vi annars inte kan avläsa via observation, tex. om det finns något samband mellan intelligens och fiolspelande. Man ställer upp kriterier, som man ska kunna observera om de uppfylls, och om de uppfylls har vi något observerbart som talar för att något icke observerbart stämmer. (De blir falsifierbara)

45
Q

Ge exempel på operationaliseringar.

A

Tex. att vi i vår studie definierar ödmjukhet med kriterier som tex “sällan bråkar och skänker pengar till välgörenhet” = ödmjukhet är operationaliserat. Att vara vaken = “ha öppna ögon” - då har vi operationaliserat att öppna ögon innebär vakenhet.

46
Q

Varför använder man sig av “triangulering”?

A
  • För att inta fler perspektiv
  • Används för att stärka validiteten/reliabiliteten
  • För att kontrollera resultatet man fått fram i sin första metod, med en annan metod
  • Underlättar tolkningen av resultatet
  • Ökar sannolikheten för att de slutsatser vi drar stämmer
47
Q

Vad är “triangulering”?

A

En sorts metodkombination, alltså att man blandar metoder, till exempel att man använder sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Tex. att man först gör en observation, och sedan gör en intervju för att stärka resultatet av observationen.

48
Q

På vilket sätt kan insamlad data bearbetas?

A

Exempel på hur data kan bearbetas:

  • Enkäter: svaren måste tex. grupperas, sorteras och summeras i en graf/figur eller liknande
  • Filmade intervjuer: måste tex. textas för att kunna citeras i rapporten eller liknande
49
Q

Varför måste insamlad data bearbetas?

A

För att vi ska kunna förstå/förklara/förutsäga och presentera datan på ett rimligt sätt för läsarna, och för att bedöma vad datan innebär, hitta orsakssamband etc - och för att rådata inte duger för vetenskapliga rapporter och artiklar.

För att data ska kunna användas för att ge oss kunskap så måste vi göra någonting med den.

50
Q

Hur presenteras sedan bearbetad data?

A
  • Statistik

- Hermeneutik

51
Q

Vilka typer av statistik finns det?

A
  • Nominaldata (lägsta nivån)
  • Ordinaldata
  • Intervalldata
  • Kvotdata (högsta nivån)
52
Q

Vad är “nominaldata”?

A

Ingen ordning eller värdering av datan kan ske, utan man kan endast besvara frågor som “Vilken är den vanligaste favoritfärgen bland dessa personer” och liknande, vilket kallas att räkna ut typvärdet

53
Q

Vad är “ordinaldata”?

A

Om vi vid ett maratonlopp skriver namnet på löpare + vilken plats de kom i loppet kan vi ORDNA datan efter vilken plats de kom fram i mål. I detta fall kan vi dock inte ordna datan på något annat sätt, eftersom inga tider eller liknande har antecknats, och vi vet därför inte hur mycket snabbare 1:an var än 2:an osv.

En högre nivå än nominaldata, vilket innebär att vi kan härleda nominaldata ur ordinaldata, men inte tvärtom. Tex. skulle man kunna byta ut vilken placering löparna fick med endast att de hade kommit i mål - och då kunnat ge en nominaldata för hur många av löparna som kommit i mål.

54
Q

Vad är “intervalldata”?

A

Högre nivå än “ordinaldata” - här har det tex även antecknats vilket tid löparna kom i mål, så att vi från den datan kan utläsa skillnaden mellan löparna, tex att 2:an var 1 min snabbare än 3:an. Dock kan vi inte veta genomsnittlig tid eller liknande, då den datan inte har antecknats.

55
Q

Vad är “kvotdata”?

A

Den högsta nivån på statistik - och kvotdata hade vi fått om vi dessutom hade antecknat varje löpares tid från start till slut osv. Med kvotdata hade vi haft all data från nominaldata till intervalldata.

56
Q

Vilka typer av “centralmått” finns det?

A
  • Typvärde, alltså det värde som förekommer flest gånger i datamängden
  • Median (måttet som ligger i mitten)
  • Aritmetiskt medelvärde - alltså medelvärdet, som vi lärde oss i Matte B (tex. arbetsplatsens snittlön)
57
Q

Vad är “spridningsmått”?

A

Skillnaden mellan det största värdet och det minsta värdet (tex. hur stor skillnaden är mellan den som tjänar mest och den som tjänar minst på en arbetsplats)

58
Q

Vad är “korrelation”?

A

Mått på samband mellan två faktorer.

Tex. kan vi se om det finns ett samband mellan ålder och lön. Finns det ett samband mellan att vara äldre och ha en hög lön - då är korrelationen positiv.

59
Q

Vad är det som avgör hur långt vi kan gå i våra analyser av statistik?

A

Vilka data som samlats in - har vi endast samlat in data på nominalnivå kan vi inte göra samma beräkningar av samband osv tex.

Därför är det viktigt att från början planera så att man får rätt datamängd för de forskningsfrågor man har.

60
Q

Vad är “kausalitet”?

A

Orsakssamband.

Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan.

61
Q

Hur bör man göra urvalet för att undersöka hela populationen?

A

Slumpmässigt urval som är tillräckligt stort.

62
Q

Vad är “stratifierade urval”?

A

När man först delar in populationen i undergrupper, för att sedan slumpmässigt välja representanter från varje undergrupp.

63
Q

Varför bör man vara försiktig med att dra slutsatser baserade på stickprovsundersökningar?

A

För att risken ändå finns för att slumpen ger ett skevt urval som inte är representativt för populationen.

64
Q

Vad är “hermeneutik”?

A

Läran om tolkning el. tolkningsteori för att förstå andra människor utan att behöva “läsa deras tankar”.
Representerar den kvalitativa forskningen. Hermeneutik handlar om att tolka, förstå och förmedla och kan användas för att förmedla upplevelser av olika fenomen. Hermeneutik är lämplig att använda då syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges stort utrymme att själva välja vad de vill tala eller skriva om.

65
Q

Vad gjordes för distinktion angående hermeneutik redan på 1800-talet?

A

Att vi FÖRKLARAR naturen, medan vi FÖRSTÅR själslivet.

66
Q

Vad betyder “hermeneutik”?

A

Läran om tolkning, eller tolkningsteori

67
Q

Hur kan den hermeneutiska kunskapen beskrivas?

A

Kunskap om vilken betydelse som har uttryckts, vad som har sagts eller avslöjats. Om det som uttryckts är sant eller hållbart är alltså av mindre relevans. Det som snarare är relevant är om tolkningen stämmer överens med det som författaren/talaren menade, och hur tolkningen kan eller bör rättfärdigas.

68
Q

Vad innebär det som ofta benämns som “föreståelsehorisont”?

A

Idén att våra medvetna och omedvetna attityder, uppfattningar och värderingar påverkar hur vi förstår föremålet för en hermeneutisk undersökning

69
Q

Vilka metoder finns för slutsatsdragande?

A
  • Deduktion
  • Induktion
  • Abduktion
70
Q

Vad innebär “deduktion”?

A

Denna slutledning är logiskt giltig, och är giltig att inom vetenskapen använda i jakt på kunskap.

Går efter Popper Falsifikationism.

Slutsatsen är sann om premissen är sann.

71
Q

Vad innebär “induktion”?

A

Exemplet: “Jag ser en vit svan” (svan 1)
- ‘’ - (svan 2) osv fram till (svan 1000)

Denna slutledning är inte logiskt giltig, för chansen finns ändå att nästa svan SKULLE kunna vara svart.

Denna typ av slutledning gör vi omedvetet varje dag. Till exempel förväntar vi oss att bilen ska svänga till höger om vi rattar till höger - baserat på våra tidigare erfarenheter tror vi att bilen ska svänga till höger.

Vi kan ju ha fel denna gång - men vi är ändå hyfsat säkra på att vi även denna gång har rätt, och att bilen kommer svänga till höger.

Hume såg därför problemet med att rättfärdiga induktionen som metod för att nå kunskap.

Att sluta mig från “Induktiva slutledningar har ju funkat hittills” till “Nästa induktiva slutledning kommer leda mig rätt” - det är att göra en induktiv slutledning - och ett sådant induktivt argument är “question begging”.

72
Q

Vad är “abduktion”?

A

Abduktion är inte en säker källa till kunskap.

Abduktion handlar om att hitta och sluta sig till en teori givet en viss mängd data som på bästa möjliga sätt förklarar dessa data.

Studier i medieteknik (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions