Kapitel 10 - Vetenskap

Question 1

Vilka två positioner är vanliga att inta om man skiljer mellan “vanlig kunskap” och “vetenskaplig kunskap”?

Answer 1

• Objektivistiskt synsätt

- Relativistiskt synsätt

Question 2

Vad är vetenskap enligt det objektivistiska synsättet?

Answer 2

• Vetenskaplig kunskap är ännu starkare än “vanlig kunskap”
• Stärka kraven på rättfärdigande eller lägga till något villkor om att trosföreställningen ska ha nåtts genom tillämpning av vetenskapliga metoder (alltså speciellt starka krav på vad som räknas som starka skäl att tro på något).
• Det krävs sanning för att ha vetenskaplig kunskap.
• Om det tex. skulle visa sig att antibiotika inte dödar bakterier, skulle det enligt detta synsätt innebära att vi faktiskt inte hade vetenskaplig kunskap om detta.

Question 3

Vad talar för och emot det objektivistiska synsättet?

Answer 3

För: det verkar rimligt att kunskap skulle innefatta sanning, och att falska saker inte kan vara vetenskaplig kunskap.

Emot: Osäkerheten om vad som faktiskt är vetenskaplig kunskap.

Question 4

Vad är kunskap enligt det relativistiska synsättet?

Answer 4

• Man hävdar att vetenskaplig kunskap är svagare än “vanlig kunskap”
• Genom att släppa på sanningsvillkoret beträffande vetenskaplig kunskap
• Ev. genom att man också stärker rättfärdigandevillkoret
• Vad vetenskaplig kunskap är att anta att det bestäms av det vetenskapliga samhället, alltså att det helt enkelt är det som vetenskapssamfundet håller för korrekt - oavsett om det är sant eller inte.

Question 5

Vad talar emot det relativistiska synsättet?

Answer 5

• Det var isåfall vetenskaplig kunskap att solen var ett avsvalnande vätskeklot förr (vilket ju aldrig har varit sant, trots att vetenskapsmän förr var överens om detta)
• Sådant som vetenskapssamfundet ännu inte är överens om? Vad är det isåfall?
• Det kan uppstå en språklig förvirring

Question 6

Vad är lösningen på att hantera konflikten mellan det objektivistiska synsättet och det relativistiska synsättet?

Answer 6

Att skilja mellan vetenskapliga rön och vetenskaplig kunskap.

Detta är i grunden att hålla med om det objektivistiska synsättet, med skillnaden att hantera de problem som uppkommer. Detta påminner också om ett viktigt karaktärsdrag hos vetenskapen: att det vi idag tror är rätt, kanske är fel.

Question 7

Vad är en central del för vetenskapen?

Answer 7

Ge förklaringar av olika fenomen

Ge förutsägelser, alltså att “skåda in i framtiden”

Question 8

Vad är gemensamt för olika ideér om hur förklaringar går till?

Answer 8

Att någon ska förklaras - “explanandum”, och detta ska förklaras av något annat - “explanans”.

Question 9

Vilka teorier om hur förklaringar går till finns?

Answer 9

• Den “nomologisk-deduktiva” modellen
• Funktionsförklaringar
• Ändamålsförklaringar

Question 10

Vad innebär “den nomologisk-deduktiva modellen”?

Answer 10

Går ut på att härleda något från en generell lag med vissa initialvillkor.

Premiss 1: Lag eller generellt påstående
Premiss 2: Initialvillkor
Slutsats: Det som ska förklaras

Question 11

Ge ett exempel på en förklaring enligt den nomologisk-deduktiva modellen.

Answer 11

Premiss 1: Vatten som kokar bubblar alltid (Lag)
Premiss 2: Vattnet framför oss kokar (Initialvillkor)
Slutsats: Vattnet framför oss bubblar

Question 12

Vad sägs av förespråkare för den nomologisk-deduktiva modellen?

Answer 12

“Det förra förklarar det senare”. Tex: förklaringen till att vattnet kokar är att det följer logiskt av en giltig lag tillsammans med initialvillkoret.

Question 13

Vad innebär funktionsförklaringar?

Answer 13

Vanliga inom medicin, biologi och samhällsvetenskap.

En funktionsförklaring görs genom att hänvisa till en funktion i ett komplext system - tex. att människor har lungor för att kunna ta upp syre.

Question 14

Vad innebär ändamålsförklaringar?

Answer 14

Den mest kontroversiella typen av förklaringar - många menar att de inte är giltiga och att de ej bör användas.

Vanligast gällande mänsklig beteende.

En förklaring som förklarar något fenomen med det ändåmål det antas att det har.

Question 15

Nämn en känd nomologisk-deduktiv förklaring.

Answer 15

Einsteins teori om solförmörkelse, vilket mycket riktigt skedde och gjorde honom världsberömd.

Question 16

Hur är förutsägelser relaterade till förklaringar?

Answer 16

För att göra förutsägelser använder man sig av vetenskapliga teorier, och de finns av samma sorter som förklaringar: tex. kan man göra en nomologisk-deduktiv förutsägelse - alltså om en lag säger att om A gäller så sker B, och vi vet att A är fallet - då vet vi att B kommer ske.

Exempel: Om vi vet att tunga föremål som släpps kommer falla till marken, och vi vet att en tung sten släpps från luften - då kan vi förutsäga att den kommer hamna på marken.

Question 17

Vad är “demarkationskriterium”?

Answer 17

Ett kriterium för vad som är vetenskap till skillnad från annat.

Question 18

Vad karaktäriserar vetenskapliga teorier, enligt Karl Popper?

Answer 18

Han menade att vetenskapliga teorier inte karaktäriseras av att de är möjliga att BEKRÄFTA, utan av att de är möjliga att MOTBEVISA (alltså att falsifiera)

Question 19

Vad menade Popper att man inom vetenskap bör göra, och vad innebär Poppers falsifikationism?

Answer 19

Popper menade att man inom vetenskapen bör göra djärva hypoteser och sedan försöka falsifiera dessa. De teorier som blir falsifierade måste kastas eller modifieras, eftersom vi inte kan fortsätta att tro på något som är bevisat falskt. De teorier som vi misslyckas att falsifiera, trots att vi gör vårt bästa för att falsifiera dem, blir korroborerade - och en teori som blivit korroborerad kan vi tro på tills vidare (tills den kanske i framtiden motbevisas).

Question 20

Vad menade Popper att vi bör göra för att ta reda på om en teori är vetenskaplig?

Answer 20

Fråga oss vad eller vilken observation som skulle kunna få oss att ge upp teorin.

Question 21

Vad betyder “korroborerade”?

Answer 21

En teori som är korroborerad är en teori som vi misslyckat att motbevisa (falsifiera), och som vi bör tro på tillsvidare. Den är dock inte immun mot falsifikation, så den skulle kunna falsifieras i framtiden.

Question 22

Vad menade Popper med “djärva hypoteser”?

Answer 22

Att ju lättare det är att falsifiera en teori - desto djärvare är den. Tex. “alla hundar är rumsrena” är djärvare än “det finns rumsrena hundar”, som inte är djärv alls. Den djärvare teorin säger också mer - den har mer innehåll än mindre djärva, vilket förklarar varför den också är mer intressant, ceteris paribus, och är att föredra.

Question 23

Vad definierar Popper som “innehåll” för teorier?

Answer 23

Mängden av alla konsekvenser som är härledbara (uppkommer) av teorin.

Question 24

Vilka typer av teorier ger den ultimata överensstämmelsen med verkligheten?

Answer 24

Teorier som är helt och hållet sanna, då alla teorier som inte är sanna är falska - eftersom varje påstående, enligt lagen om det uteslutna tredje, antingen är sant eller falskt.

Question 25

Vad betyder “versimilitud”?

Answer 25

Från italienskans vero = sann och simile = lik.

En term som Popper använde för att kunna tala om att vissa teorier ligger närmre sanningen än andra.

Question 26

Hur bedöms en teoris “versimilitud” och vad var Poppers förhoppning gällande detta?

Answer 26

Ju mer sant innehåll och ju mindre falskt innehåll = desto högre versimilitud.

Poppers förhoppning var att även vissa falska teorier skulle ha högre versimilitud än andra.

Question 27

Vad är problemet med att jämföra falska teoriers versimilitud?

Answer 27

Att de flesta falska teorier har oändligt många både sanna och falska konsekvenser, vilket gör att man måste jämföra oändliga mängder för att kunna säga vilken teori som har störst mängd sant/falskt innehåll.

Question 28

Vad är ett paradigm?

Answer 28

Grundläggande värderingar och metafysiska uppfattningar formar tillsammans ett paradigm, och all normal forskning sker inom ramarna för något paradigm.

Question 29

Vad innebär paradigmskifte?

Answer 29

Man ifrågasätter någon teori i paradigmet i sista hand, som till exempel rörelselagarna. Först när det samlats in tillräckligt många problem som vetenskapssamfundet misslyckats med att lösa inom paradigmet börjar man ifrågasätta det - då kommer uppgiften att hitta ett nytt paradigm. När samfundet enats kring ett nytt paradigm har ett paradigmskifte skett.

Question 30

Hur kritiserade Kuhn Poppers falsifikationism och vad innebär Kuhns paradigm?

Answer 30

Likhet med typexempel, och att det är vår psykologi som beror på om vi väljer att falsifiera en teori - och inte bara på logik. Vi är alltså aldrig tvingade att ge upp våra teorier.

Question 31

Varför är det viktigt att söka ett sätt att skilja vetenskap från annat, och ta en sådan skillnad på allvar?

Answer 31

För att vetenskapen ger oss starkt rättfärdigande, och för att vår uppfattning om omvärlden har en enorm betydelse på våra liv.

Question 32

Vad bör man inom vetenskapen sträva efter?

Answer 32

Att göra så god vetenskap som möjligt.

Question 33

Vad räknas som “dålig vetenskap”?

Answer 33

• Verksamheter som inte följer “god vetenskaplig praxis”
• Forskning som innefattar slarv med metod
• Forskning som bryter mot forskningsetiska principer
• Forskning som innehåller vetenskapsteoretiska konstigheter

Question 34

Vad är “icke-vetenskap”?

Answer 34

Aktiviteter som fotboll, snickeri, barnkalas etc - och således även ting som fotboll, hammare, sugrör osv. Sådana saker utgör sig heller inte för att vara vetenskap.

Question 35

Vad är “pseudovetenskap”?

Answer 35

Det som skiljer pseudovetenskap från icke-vetenskap är att pseudovetenskap försöker likna vetenskap/utger sig för att vara vetenskap eller behandlar samma frågor/försöker utgöra ett alternativ till den allmänt accepterade vetenskapen.

Question 36

Vad är det som brukar kallas för “confirmation bias”?

Answer 36

En tendens att se det som stämmer överens med vad man redan tror på, samt att frånse annat. En benägenhet att tro på det man vill tro på.

Question 37

Nämn några typer av pseudovetenskap.

Answer 37

Astrologi,

Question 38

Varför tror folk på pseudovetenskap?

Answer 38

Benägenheten att tro det man vill tro, i kombination med att pseudovetenskapliga teorier ofta hävdar det människor vill tro - tex att bota olika sjukdomar eller en enkel väg till total insikt.

Question 39

Vilka typiska tecken antyder att något är pseudovetenskapligt?

Answer 39

• De tenderar att vara icke-falsifierbara
• De medvetet använder mångtydighet och vaghet i sin teori, så att teorins förutsägelser passar in på i princip vad som helst.
• Inom astrologi förekommer ofta sådana mångtydiga och oprecisa uttryck, och ofta hävdas att saker “kanske” eller “kan” hända oss, som händer nästan alla.