Kap 8. Social and personality development in the preschool years 2-6 Flashcards
Vilket av Eriksons psykosociala stadier innefattar förskoleåldern (3-6 år)
- Initiative vs. guilt stage (3-6 år)
- Konflikt mellan barnets vilja för självständighet och tryggheten från föräldrar. Om inte barnets vilja blir bekräftat och uppmuntrat resulterar det i att barnet utvecklar skam över sin personlighet och ett sämre självförtroende.
Hur formas förskolebarns identitet/självuppfattning?
I förskoleåldern så är denna ofta överoptimistisk.
Identiteten av självet formas genom en rad olika faktorer:
- Kulturen i området där barnet växer upp, beroende på om det området är mer individualistiskt eller kollektivistiskt. I det individualistiska väst, så är vår personliga identitet ofta viktigare än vår gruppidentitet, till skillnad mot öst.
- Familjen påverkar också barnets bildning av identitet. Om familjen, t.ex. har en viss status i samhället så förväntas barnet även anamma denna gruppidentitet.
- Etnisk tillhörighet
- Individuella personegenskaper och karaktärsdrag
Hur utvecklas vänskapsrelationer i förskoleåldern?
Utvecklas med åldern i takt med att barnet själv utvecklas och börjar värdera andra egenskaper än tidigare, så som förtroende, stöd och delat intresse.
Beskriv de fem olika “lekstilarna” hos barn.
• Functional play: Simpel, repetitiv lek
• Parallell play: Två barn leker olika lekar bredvid
varandra
- Associative play: Två barn jobbar mot ett gemensamt mål, men löser olika uppgifter
- Onlooker play: Ett barn observerar andra barn leka utan att själv delta med annat än ev. kommentarer.
- Cooperative play: Alla barn deltar i samma lek
Beskriv de fyra uppfostringsstilarna hos föräldrar.
- Auktoritär: Strikt, stel och kontrollerande. Inget rum för kompromissande eller ifrågasättande. Använder ofta belöning och bestraffning i form av mutor och hot.
- Auktoritativ: Principfast, konsekvent men samtidigt resonabel och förklarande. Betonar samarbete mellan vuxna och barn. Av alla föräldrastilar har denna visat ge bäst resultat.
- Tillåtande (eftergiven): Låter barnen bestämma. Allt beteende tolereras, även det negativa. Bygger på värme och närhet till barnen, men resulterar ofta i s.k ”curlade” barn.
- Likgiltig (oinvolverad): Minimalt engagerade i barnens liv, ser det som en börda. Interagerar ofta endast med barnen om det gör situationen bättre för de själva.
Föräldrarnas stil på uppfostran har en stor påverkan, men barnen uppfostras även av andra sociala interaktioner med människor i deras liv; kompisar, syskon och lärare.
Vad menas med moralisk utveckling?
Förändrad känsla av vad som är rätt och fel, vilket resulterar i en förändring i barnets beteende.
Beskriv Piagets tre stadier av moralisk utveckling och kritiken mot dem.
- Heteronom moral (4-7 år): Regler ses som bestående och oföränderliga. Barnet förstår ofta inte intentioner av andras agerande, och har därför svårare att förlåta genom sympati.
- Begynnande samarbete (7-10 år): Börjar tar regler mer på allvar, och även inkorporera de reglerna i andra sociala situationer som lek.
- Autonoma arbetsstadiet (10+ år): Inser att regler kan manipuleras och förändras om alla deltagare i leken tillåter det.
Kritik: Det har bevisats att barn går igenom dessa tre stadier av utveckling, men att de
ofta sker tidigare än åldersspannen i teorin.
Hur sker barns moraliska utveckling genom social inlärning?
Moralisk utveckling sker genom utvald imitation av vuxna och andra modeller som bedöms uppvisa ”moraliskt önskvärt beteende”, och förstärkning från dessa modeller. De vuxna som anses vara mest kompetenta och högpresterande, samt de som bemöter barnet med värme och uppmärksamhet anses vara de bästa modellerna för barnet.
Hur sker barn moraliska utveckling enligt en genetisk förklaringsmodell?
Genetik ligger bakom framträdande av vissa aspekter av moraliskt beteende, t.ex. om barnet kommer bli generöst eller uppvisa ett mer själviskt beteende. Genetiken interagerar även med miljön, som har en stor påverkan på om den ärvda egenskapen
uppmuntras och får framträda.
Vad är skillnaden mellan empati och sympati?
Det som är den avgörande skillnaden mellan empati och sympati är förmågan att hålla en annan persons upplevelse skild från sin egen. Där empati ger dig möjlighet att förstå hur en annan person tänker och känner, gör sympati att du tänker och känner samma sak. Det är när du låter dig själv påverkas i den grad att du också genomlever samma sak som den andre som du upplever sympati.
Människans förmåga att känna empati är otroligt grundläggande för sociala interaktioner, och något som visar sig redan vid födsel och fortsätter utvecklas i takt med den kognitiva och den emotionella utveckling.
- Spädbarn börjar gråta när andra gråter
- 2-3 åringar delar med sig av gåvor och leksaker till andra barn
