Kap 2. Prenatal Development Flashcards
Vad är gener?
Gener består av specifika sekvenser av DNA-molekyler, och är arrangerade i specifik ordning längst med 46 kromosomer uppdelade i 23 par. Dessa par består av en kromosom från varsin förälders könscell , och innehåller den genetiska information som kommer att vägleda utvecklingen av livet. Generna avgör funktionen och tillståndet hos alla celler i kroppen.
Vad är skillnaden på monozygotiska och dizygotiska tvillingar?
En grupp celler i en äggcell kan splittras från resten och utveckla en genetiskt identisk zygot, vilket
leder till monozygotiska (enäggs) tvillingar. Om två olika äggceller blir befruktade av två spermier vid samma tillfälle så utvecklas dizygotiska tvillingar.
Hur bestämmer kromosomer vilket kön ett barn får?
Av de 23 par kromosomer så är det endast det sista, det 23:de paret som avgör barnets kön. Kvinnliga kromosomer är XX, och manliga XY. Om den befruktande spermien avger en Xkromosom så blir barnet en flicka, om den avger en Y-kromosom blir det en pojke. Spermien bestämmer könet.
Hur bestämmer gener fysiska egenskaper som ex ögonfärg?
Egenskaper som hårfärg och längd avgörs av den ärvda genotypen, en kombination av dominanta och recessiva gener, där dominanta generna leder till fenotypen, den egenskap som kan observeras. Den recessiva genen finns fortfarande kvar i organismen, men visar sig inte.
Gener som avgör egenskaper som kan variera formar par av alleler.
• Om barnet ärver gener av samma typ (två dominanta gener) så är egenskapen homozygot.
• Ärver barnet gener av två olika typer (dominant+recessiv) så är egenskapen heterozygot.
Vad är beteendegenetik?
Efter att man år 2001 kunnat kartlägga de specifika sekvenserna av gener på varje kromosom, började utveckling av beteendegenetik ta fart. Beteendegenetik studerar arvets effekt på beteende och psykologiska egenskaper och sjukdomar, samt hur dessa förändras över tiden.
• Personlighetsegenskaper som blyghet och neuroticism studeras
• Psykologiska sjukdomar som:
• ADHD (Där gener ansvariga för dopamintransporten i hjärnan misstänks ligga bakom)
• Schizofreni (Där det verkar finnas ett samband mellan specifika kromosomer som 1,5 och 6).
• Downs syndrom (en extra kromosom på det 21:a paret)
• Sickle-cell anemia (missformade röda blodkroppar, kan förekomma hos individer med Afrikanskt påbrå)
Redogör för de tre stadierna av prenatal utveckling?
• Preembryoperioden (germinal stage) 0-2 veckor: Zygoten genomgår snabb celldelning, och det befruktade ägget, nu kallat blastocyst reser från äggstocken till livmodern.
• Embryoperioden (embryonic stage) 2-8 veckor: Zygoten fäster sig i de inre väggarna av livmodern. De nya cellerna har specialiserade jobb, som att forma en skyddande sköld eller att utveckla moderkakan och navelsträngen, som gör att näring och avfall kan transporteras mellan mammans kropp och embryot.
• Fosterperioden (fetal stage) 8 veckor-födsel: Skelett, kroppsdelar och organ börjar kunna
fungera och fostret växer kontinuerligt. Hjärnans neurala nätverk är redan vid detta stadie relativt
komplext, och hormoner som androgen utsöndras för att öka tillväxt och myelin gör transporten av information mellan hjärnan och kroppen snabbare. Alla fosterutvecklingar sker annorlunda och de följer bara vissa grundläggande stadier, något som sägs vara genetiskt ärvt.
Hur kan åldern på modern eventuellt påverka ett ofött barn?
Kvinnor som föder barn efter 30 lider generellt
större risk för att föda för tidigt, och att barnet väger lite och är undernärt. Även mödrar som föder barn i tidiga tonår lider större risk för komplikationer, speciellt dödfödda barn. Tidiga graviditet medför även sociala och ekonomiska problem för modern, då hon saknar
självständighet, pengar och möjligheter att tillgodose en hälsosam miljö för barnet att växa upp.
