Kap 1. An introduction to lifespan development Flashcards
Beskriv i korthet vad utvecklingspsykologi (life-span development) innebär.
Undersöker tillväxtmönster, förändring och stabilitet i människan genom hela livet.
Beskriv de huvudsakliga fokusområdena som utvecklingspsykologer studerar. (s.7)
• Fysisk utveckling: Hur utvecklingen av hjärnan, nervsystemet, muskler samt grundläggande
fysiologiska behov påverkar utveckling.
• Kognitiv utveckling: Hur kognitiva processer som inlärning, minne och problemlösning
utvecklas.
• Personlighet- och socialutveckling: De bestående karaktärsdragen som skiljer människor åt,
och hur sociala interaktioner och relationer utvecklas och förändras.
Redogör för de fyra grundläggande frågor som utvecklingspsykologin vill få svar på. (s.10)
- Sker utveckling kontinuerligt eller stegvis? (Continuous/Discontinuous).
- Kritiska perioder (vissa miljö-stimuli nödvändiga för normal utveckling) eller Känsliga perioder (extra känslig mot vissa stimuli men konsekvenser av uteblivna stimuli kan korrigeras).
- Livslång (tillväxt och förändring genom hela livet oberoende av särskilda perioder) eller periodvis fokus (spädbarnsåldern och tonåren särskilt viktiga perioder).
- Relativ påverkan från arv kontra miljö.
Redogör för fyra grundantaganden för att studera utvecklingspsykologi.
- Skall vara vetenskapligt baserat
- Utveckling sker under hela livet
- Varje period i livet ger möjlighet till utveckling, både positiv och negativ
- Både arv och miljö påverkar
Vilka faktorer kan påverka vår utveckling?
- Individualistiskt eller kollektivistiskt samhälle (varierar mellan kulturer)
- Socioekonomisk status
- Etnicitet
- Kön
- Historisk påverkan (olika generationer, kohort)
- Ålder
- Icke-normativ livshändelse (personliga livshändelser som en olycka, flytt osv..)
Redogör för Freuds fem steg i psykosexuell utveckling? (s.15)
- Orala fasen (0-1,5år): Utforskar med munnen.
- Anala fasen (1,5-3år): Kontrollerande av avföring och urin.
- Falliska fasen (3-6år): Upptäckt av sitt egna biologiska kön, könsorgan. Oedipal conflict.
- Latensperiod (6-12 år): Inget särskilt sexuellt intresse.
- Genitala fasen (12-vuxen): Pubertet, nyfunnet sexuellt intresse och skapande av sexuella relationer.
Otillräcklig eller överflöd av belöning i faserna kan leda till olika, fixeringar, t.ex. rökning
och ätstörning sägs vara en fixering från den orala fasen.
Redogör för Eriksons åtta steg i psykosocial utveckling. (s.15)
- Trust vs. mistrust stage (0-1,5år)
- Autonomy vs. shame and doubt stage (1,5-3 år)
- Initiative vs. guilt stage (3-6 år)
- Industry vs. Inferiority stage (5-6 år till tonåren)
- Identity vs. role confusion stage (13-21)
- intimacy vs isolation (21-40 år)
- Generativity vs. stagnation (medelåldern)
- Ego integrity vs. despair (sent vuxenliv)
Redogör för det behavioristiska perspektivet.
• Behavioristiska perspektivet (Skinner/Watson/Pavlov)
Anser att utveckling är ett resultat av kontinuerlig till olika stimuli i en miljö. Baserat på observerbara händelser.
• Klassisk betingning (Pavlov, Watson): lära sig att svara på ett visst sätt på viss neutral stimulus.
• Operant betingning (Skinner): inlärning där ett medvetet, viljemässigt beteende förstärks
eller försvagas beroende på konsekvenser:
- Förstärkning/belöning (positiv och negativ): att ge stimulus som ökar sannolikhet att betendet upprepas, t.ex. att ge godis till en hund, eller beröm till barn för önskat beteende. När ett beteende inte blir belönat minskar sannolikheten att det upprepas.
- Straff (positiv och negativ): att införa oönskad/obehaglig stimulus som svar på beteende minskar sannolikhet att beteendet upprepas.
Redogör för Social-cognitive learning theory (Bandura)
• Lärande sker genom observation av en annan persons (model) beteende.
• Observatören måste uppmärksamma och minnas modellens beteende
• Observatören måste kunna upprepa beteendet korrekt
• För att detta ska ske krävs ständig motivation
• Bobo doll experiment: Barn som observerat en vuxen ”misshandla” en uppblåsbar docka
uppvisade inte bara ökat aggressivt beteende, men även en större tendens till andra
former av våld och aggressivt vokabulär jämfört med barn som ej observerat den vuxna.
Redogör för det Kognitiva perspektivet (Piaget)
Fokuserar på utvecklingen av de kognitiva processerna så som tänkande, minne och problemlösning. Innan antog man att barn inte besatt kognitiva förmågor, Piaget kunde demonstrera att hela deras kognition fungerade på ett helt annorlunda sätt än hos vuxna.
Stadier av kognitiv utveckling
• Sensorimotor stage (0-2 år): Förmåga att bilda scheman kring objekt för utveckla objektpermanens, kunskapen om att ett objekt inte försvinner bara för att det är dolt.
• Preoperational stage (2-7 år): Förmåga att tänka på något symboliskt; ett objekt eller ett ord kan symbolisera något annat än vad det egentligen är. Tänkandet är fortfarande egocentriskt i detta stadie.
• Concrete operational stage (7-11 år): Detta stadie ansågs vara en stor milstolpe för kognition, enligt Piaget. Barn utvecklar logiskt tänkande, och kan nu internalisera problemlösning istället för att behöva fysiskt testa allting. Konservation, förmågan att förstå att antal, vikt och volym är konstanta trots att dess skepnad förändras.
• Formal operational stage (11 år - vuxenlivet): Här utvecklas förmågan att kunna tänka i
abstrakta koncept och teorier, använda deduktivt resonemang och systematisk planering.
Piaget lade en stor vikt vid scheman som byggstenar för utvecklingen av kunskap.
• Assimilation är när barnet använder sina existerande scheman för att hantera en ny situation.
• Om det existerande schemat klarar av att hantera situationen, så kallas detta equilibration. Man kan se detta stadie som en balansvåg mellan den existerande kunskapen och förmågan att kunna hantera nya situationer. Denna strävan efter balans är enligt Piaget den grundläggande drivkraften för utveckling.
• Räcker inte det existerande schemat till, så måste det förändras och utvecklas i en process som kallas för accomodation.
Kritik: Ignorerar sociala och kulturella faktorer. Fått mycket kritik av psykologer som anser att utveckling är kontinuerlig, inte stegvis.
Redogör för det Humanistiska perspektivet (Rogers/Maslow)
• Humanistiska perspektivet (Rogers/Maslow)
Fokuserar på den unika individens fria vilja och motivation till att utvecklas och nå sin fulla
potential. Mänskligt beteende kan endast förstås genom studier av människor, och inte djur.
• Rogers ansåg att människors utveckling sker genom en strävan efter att bli älskade och respekterade, något vi är beroende av andra människor för. Vår egna självbild och värde är en reflektion av hur andra människor ser oss.
• Maslow ansåg att människor hade en hierarkisk behovstrappa som driver utveckling, där det
högsta målet är self-actualization; ett stadie där människan nått sin fulla potential, något som är subjektivt och individuellt för varje människa.
Kritik: Det humanistiska perspektivet utgår från ett subjektiv och inte från ett vetenskapligt perspektiv, och har därför inte fått stor framgång inom utvecklingspsykologi utan används mer inom terapi, motivation och arbetsplatser.
Redogör för det Kontextuella perspektivet (Bronfenbrenner/Vygotsky)
Utgår från perspektivet att utveckling sker på flera olika fronter samtidigt, och undersöker därför
sambanden och relationerna mellan en individs utveckling och sociala och kulturella kontext.
• Bioekologiska perspektivet (Bronfenbrenner)
Fem system av miljön påverkar en individs utveckling samtidigt, och utveckling kan inte undersökas utan att hänsyn till hur dessa fem system påverkar en individ.
• Microsystem: Den vardagliga miljön direkt omkring individen bestående av hemmet, föräldrar, vänner och lärare. Individen interagerar aktivt med detta system, och formar det.
• Mesosystem: Den direkta länken mellan aspekterna av mikrosystemet, som t.ex. länken mellan en lärare och individen, eller mamman och barnet, och hur dessa länkar påverkar varandra.
• Exosystem: Bredare institutioner i miljön, som kommunen, skolan och regeringen. Dessa kan
påverka individens utveckling, och styr även micro- och mesosystemet.
• Macrosystem: Det kulturella inflytandet på individen, som typen av samhället vi bor i samt religiösa och politiska system. Här inkluderas även subkulturer.
• Chronosystem: Historiska händelser som påverkar utveckling av en individ, som att kvinnor fått rösträtt.
Detta perspektiv lägger betoning på hur dessa system påverkar varandra, och i sin tur individens utveckling. Stor vikt läggs även vid historisk och kulturell kontext, och då kan man prata om hur individualistiska och kollektivistiska samhällen påverkar individens utveckling.
Redogör för det Sociokulturella perspektiv (Vygotsky)
Individens utveckling är ett resultat av lek och samarbete med vuxna och andra barn, eftersom
de lär sig prioritera vad som är viktigt i det sociala samhället som de växer upp i. Lika mycket som individen blir påverkad av sin omgivning, så påverkar även individen sin omgivning själv.
Kritik: Det kontextuella perspektivet tar inte biologiska och kognitiva aspekter av utveckling i åtanke. Lägger stor vikt på individens interaktioner med den sociala världen, men ignorerar individens personliga förmåga att utvecklas på egen hand.
Redogör för det Evolutionära perspektivet (Darwin)
Söker att förklara mänskligt beteende som ett resultat av genetiska arv. Fokus på behavioral genetics; studien av hur genetiskt ärvda biologiska egenskaper påverkar beteende och psykologiska tillstånd. Starkt fokus på vetenskap.
Kritik: Fokus på genetiska och biologiska tillstånd leder till att kulturella och sociala faktorer ignoreras i utvecklingen av en individ.
Vilka studie och experimentmetoder finns inom utvecklingspsykologi?
Korrelationsstudier: Naturalistiska observationer, fallstudier och enkäter används för att undersöka vilka egenskaper och faktorer som har samband och påverkar varandra. Genom dessa studier kan man inte dra säkra slutsatser om orsak och samverkan.
Experiment: Kan ske i en realistisk miljö eller en kontrollerad (labb) miljö. Flera grupper undersöks, där en grupp fått en behandling/oberoende variabler har förändrats och en annan grupp är oförändrad. Resultaten av dessa grupper jämförs sedan för att finna eventuella beroende variabler.
Longitudinella studier: Används för att undersöka förändringar hos individer under längre tidsperioder. Resultat av en försökspersons förändringar under tid jämförs med resultat från andra försökspersoner i andra åldrar.
Tvärsnittsstudie: Undersöker en folkmängd vid en viss tidpunkt eller kort intervall, genom att andra sig av flera fall av andra i samma folkmängd samtidigt.
Etik: Viktigt att hålla sig till etiska riktlinjer för att skydda försökspersoner från fysisk och mental skada. Detta kan göras genom att undvika deception; att lura försökspersoner genom att ge felaktig information om studien.
