Kap 4 (formation) Flashcards
Joiners / loners
Starkt relaterat till personlighetsdraget extraversion. Personer med höga nivåer av extraversion tenderar att i större utsträckning söka sig till människor, och är ofta sociala, utåtriktade och aktiva, de föredrar andras sällskap. Introverter, vilka är de med låga nivåer av extraversion tenderar att beskrivas med motsatta adjektiv. Extroverter är oftare joiners och introverter oftare loners. Dessutom kan de vara så att grupper i högre utsträckning söker efter extroverter istället för introverter
Personality-group fit
Beroende på vilka personlighetsegenskaper en person besitter, och hur starka de är, kommer man dras till olika typer av grupper. På samma sätt kommer olika grupper att acceptera och välkomna olika typer av individer. Ju bättre fit det är mellan en individs personlighetsdrag och gruppens syfte och organisering, desto mer sannolikt är det att individen kommer att söka sig till gruppen.
Attachment style
Hur en individ orienterar sig till och “approachar” förhållanden med andra människor, som börjar när barnet är mycket litet. Bowlbys teori. Andra teorier menar att liknande typer av “attachment styles” finns gällande grupper också. När denna teorin testades så såg man att personer med säker anknytningsstil bidrog med både instrumentella och relations-aktiviteter i gruppen, de med mer osäkra anknytningar bidrog mindre till de instrumentella aktiviteterna och de med undvikande anknytning bidrog mindre till båda typer.
Experience sampling
En forskningsmetod där försökspersoner får spela in sina tankar, känslor och beteende när det händer, istället för att återberätta senare.
Need for affiliation
Ett slags “state of tension” som motiverar individen att ansluta sig till andra människor, samt också ofta innefattar ett behov att få dessa människors gillande. Man kan ha olika nivåer av denna “egenskap”, och ju mer man har desto mer bryr man sig om andras gillande/ogillande. De som har högre need for affiliation tenderar också att undvika att ansluta sig till en grupp om de tror att gruppen kommer att avvisa dem, i högre grad än de med låg need for affiliation.
Need for intimacy
Ett “state of tension” som motiverar individen att uppsöka varma, positiva relationer med andra. Skillnaden mellan detta och need for affiliation är att vid need for intimacy så är man inte rädd för att bli avvisad, utan man är mer fokuserad på att hitta relationer som ger vänskap, kamratskap, ömsesidighet och gemensam hjälp. Personer med hög need for intimacy tenderar att må bättre när de är m
Need for Power
Ett “state of tension” som motiverar individen att söka upp relationer där de kan vara i kontroll, både över de andra i relationen och över miljön runtomkring. De har en upphöjd vilja att behålla och förbättra deras förmåga att kontrollera andra människor. Dessa människor söker sig till grupper för att det ger dem möjlighet att utöva inflytande på andra, och inte att för att de vill skapa band med andra människor. De vill leda grupperna de ansluter sig till, och tenderar att dras till större grupper istället för t.ex dyader eller triader.
FIRO
Står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation och är en teori av William Schutz om gruppformation och utveckling som understryker kompabilitet mellan tre grundläggande sociala motiv: inklusion, kontroll och affektion. Han menade att dessa tre kategorier definierar hur en person behandlar andra, samt hur de vill att andra ska behandla den. Inklusion (need for affiliation) handlar om individens behov att ansluta sig till andra, samt behovet att bli accepterad av de andra. Affektion (need for intimacy) handlar om behovet att tycka om andra samt behovet att bli omtyckt. Kontroll (need for control) handlar om behovet att dominera andra samt hur stor viljan är att låta andra vara dominanta. I FIRO-B skalan (B står för beteende) kan man mäta individers behov inom de olika kategorierna. Denna teori utgår ifråmn att personer asnluter sig till och stannar i grupper för att grupperna möter en eller flera av dessa basala behov.
Belief about groups (BAG)
Människors uppfattning och attityder till grupper kan förhindra dem från att ta del av dem. BAG-skalan mäter människors preferenser till att delta i grupper, förväntningar om hur hårt folk jobbar i grupper och prediktioner om hur mycket positiva/negativa effekter grupper kan ha på reslutat. Preferenser att vilja jobba i grupp är också relaterad till kollektivism, hur mycket man litar på andra, och erfarenheter man har av att jobba i grupp i utbildningssyfte.
Collaborative circle
En relativt liten grupp “peers” som jobbar tillsammans över en längre period, utbyter idéer för commentary och kritik, och utvecklar en delad uppfattning om vad deras metoder och mål bör vara. (t.ex “the impressionists,” se boken).
Social movement
En avsiktlig, oavbruten och organiserad grupp individer som söker förändring, eller vill förhindra en förändring i ett socialt system. Dessa rörelser upprätthålls av individer som delar en gemensam syn på problem, eller är medlemmar av identifierbara sociala kategorier/grupper, istället för av t.ex företag, politiska organisationer eller regeringar.
Social comparison
Processen av att jämföra ens egna personliga kvalitéer och resultat, inklusive övertygelser, kunskaper, förmågor, erfarenheter och prestationer, med andra.
Myntades av Leon Festinger, som menade att vi ofta förlitar oss på andra för att få information om oss själva och miljön runt oss. När vi befinner oss i förvirrande, svårtolkade omständigheter så triggas ofta obekväma psykologiska reaktioner igång, och då vänder vi oss till andra för att få bort denna förvirring, och uppnå kognitiv klarhet. Men vi använder oss även av social comparison för att t.ex utvärdera oss själva, sätta personliga mål, eller hjälpa andra människor.
Social support
En känsla av tillhörighet, emotionell support, att få råd, vägledning, assistans/hjälp och perspektiv av en grupp, när man genomgår stress, dagliga problem och större livskriser.
Downward social comparison
att välja människor som har det sämre, som sitt mål för social comparison (istället för individer som är lika eller har det bättre än oss själva). Ger oss en känsla av lättnad att vi i alla fall inte har det lika dåligt ställt (inom det relevanta området) som personen i fråga.
Upward social comparison
att välja människor som är bättre eller som får bättre resultat än sig själv som sitt mål får social comparison. Kan ge oss inspiration och en känsla av att “går det för dem så kan det gå för mig”. Men det kan också leda till negativa känslor och avskräckt het.
