Kap 3 (inclusion, identity) Flashcards

1
Q

Need to belong -

A

Ett behov som socialpsykologer har argumenterat för är evolutionärt hos oss människor. Detta tror de eftersom att vi, trots att vi klarar oss själva i dagens samhälle, verkar ha en osynlig drivkraft som får oss att skapa och bibehålla positiva relationer och en stark rädsla för att bli övergivna.

Kortvarig social isolation har ofta kopplats till positiva saker som ökad kreativitet och förmåga att tänka klart utan att distraheras av andra. Långvarig social isolation förknippas dock med saker som depression, sömnstörningar, paranoia, minnesluckor etc etc.

Ensamhet är inte det nödvändigtvis likställt med att vara ensam. Boken hävdar att ensamhet är en psykologisk reaktion på en upplevd brist av personliga och sociala relationer och att detta är något som kan upplevas trots att man är omringad av människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Emotional loneliness -

A

Problemet är en brist av långsiktiga, meningsfulla, intima relationer med andra personer. denna typ av ensamhet kan uppkomma efter skilsmässor, uppbrott från en romantisk partner eller misslyckanden i att hitta kärlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Social loneliness

A

Sker när man känner sig avskärmad från sitt sociala nätverk av vänner, bekanta och gruppmedlemmar. Kan uppkomma hos exempelvis barn som inte accepteras av jämnåriga, människor som flyttar till en ny stad, och människor som är nyanställda på stora företag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ostracism

A

innebär att exkludera en eller fler individer i en grupp genom att minska eller eiminera kontakt med personen, vanligtvis genom att ignorera, “shunning” eller explicit förvis dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tend-and-befriend response

A

Ett alternativ som man kan välja istället för flykt/kamp Karaktäriseras av ökat omhändertagande, beskyddande och stöttande av andra gruppmedlemmar samt att initiera och stärka relationer med andra människor i ett försök att få behålla sin position inom gruppen.
Människor som antar detta tillvägagångssätt tenderar att vara mer känsliga för sociala signaler och mer villiga att arbeta hårt för sin position samt att spegla de runt dems handlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

The head instinct

A

Iden om att människor instinktivt dras till varandra.
Det har argumenteras för att människor obeveklig dras till den mänskliga hjorden, denna ide finns kvar än i dag men dock i en liten annan form, man lägger numera fokus både på biologiska och interpersonella mekanismer som bidrar till det.
Man hävdar att det finns ett evolutionärt värde bakom varför vi människor har valt att leva tillsammans snarare än ensamma och att detta även kan förklara hur vi har utvecklat det komplexa sociala samspelet som vi faktiskt har idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sociometer theory

A

Hävdar att ens självkänsla är en psykologisk måttstock på hur människor upplever att de relationellt värderas av andra människor. Självkänsla är enligt dem alltså inte ett mått på ens egna känsla av ens värde utan snarare en indikation på i vilken utsträckning man accepteras i grupper. Således menar man att anledningen till att de flesta människorna har en hög självkänsla inte är för att de tänker högt om sig själva utan snarare så är det ett resultat av att de ser till så att de alltid inkluderas i sociala grupper genom att ex. vara försiktiga och lyhörda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Individualism

A

grundar sig i självständigheten och unikheten på varje individ, antar att människor är självständiga och därmed fria att tänka och agera så som de föredrar snarare än att böja sig för gruppens krav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kollektivism

A

Erkänner att mänskliga grupper inte enbart är en summa av dess självständiga individer utan istället en komplex uppsättning av individer som på olika vis är beroende av varandra och som konstant anpassar sig till varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exchange relationship

A

En ömsesidig beroenderelation som betonar utbytet av värdefulla erfarenheter och belöningar mellan medlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Communal relationship

A

En ömsesidig beroenderelation som betonar att bemöta behoven och intressena av andra snarare än att maximera ens egna personliga vinningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Norm of reciprocity

A

En social standard som uppmuntrar individer att ge tillbaka de som de får av andra (om någon hjälper en så ska man hjälpa den)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Equality norm

A

En social standard som uppmuntrar distributing av belöningar och resurser till medlemmar av en grupp jämlikt mellan alla dess medlemmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Equity norm

A

En social standard som uppmuntrar distributing av belöningar och resurser till medlemmar av en grupp i relation till den mängd arbete de har lagt in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Personliga identiteten

A

Innehåller alla de unika kvaliteter, egenskaper, uppfattningar, förmågor etc som skiljer personer från varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sociala identiteten (det kollektiva självet)

A

Innehåller alla de kvaliteter som har sitt ursprung i kopplingar till andra människor och grupper.

17
Q

Optimal distinctiveness theory

A

Argumenterar för att de flesta människor har minst tre fundamentala behov:
Behovet att passa in i gruppen
Behovet att känna en koppling till nära och kära
Behovet av självständighet och att sticka ut
Menar att människor är lyckligast när de uppnår optimal distinctiveness, dvs deras unika personlighetsdrag uppmärksammas och uppskattas, de har emotionella bonde till de närmast dem och de känner att de har likheter med andra gruppmedlemmar.

Att vara en del av en grupp kan hjälpa en att uppnå optimal distinctiveness eftersom att deltagande i gruppen kan hjälpa till att skilja en från mängden men samtidigt så kan man hitta likasinnade inom gruppen att skapa emotionella kopplingar till och känna samhörighet, således får både individualister och kollektivister ut något av att tillhöra grupper.

18
Q

Social identity theory

A

En teoretisk analys av grupprocesser och intergroup relationer som antar att grupper har inflytande över sina medlemmars självkoncept och självkänsla, speciellt när individer kategoriserar sig själv som gruppmedlemmar och identifierar sig med gruppen.

19
Q

Social identification

A

Att acceptera gruppen som en förlängning av en själv och därmed basera ens själv-definition på gruppens kvaliteter och egenskaper.

När social identifikation ökar så tenderar människor att tro att deras medlemskap i gruppen är mer personligt signifikant och vidare blir deras koppling till gruppen mer affektivt färgad och de talar mer varmt om gruppen. Deras självbeskrivningar blir också allt mer opersonliga och de inkluderar mer egenskaper som är gemensamma för gruppen, ens känsla för självet ändras alltså när gruppen är inkluderat i självet

En persons identification med en grupp kan bli så stark att de ser på sig själva som gruppmedlemmar i första hand och individer i andra. Mer typiskt dock är att självet skiftar från “jag” till “vi” när något i situationen ökar the salience av ens medlemskap.

20
Q

Kollektiv självkänsla

A

Individers generella uppskattning av den portion av deras självkoncept som är baserat på deras relationer med andra och medlemskap i sociala grupper.

21
Q

Ingroup-outgroup bias

A

Tendensen att se på den egna gruppen mer positivt

En negativ effekt av denna bias är att när individer höjer sin egna grupp så kan de ibland nedvärdera de som tillhör andra grupper. Processer som genererar en social identitet kan därmed också skapa konflikter mellan grupper.

22
Q

Stereotype threat

A

Den ångestframkallande uppfattningen att andras perception och utvärdering kommer att påverkas av deras negativa stereotyper om ens grupp, vilket kan i vissa fall, påverka ens förmåga att prestera till ens fulla förmåga