Kap 3 – Produktkvalitet och detaljegenskaper Flashcards
Begreppen basmått, toleransområde, toleransvidd, toleransläge, toleransgrad
∙ Basmått: Mått till vilket avmått hänföres, mått från vilket gränsmåtten beräknas. ∙ Toleransområde: Grafisk representation av toleransvidd och läge i förhållande till nollinjen.
∙ Toleransvidd: Skillnad mellan undre och övre gränsmått.
∙ Toleransläge: Toleransområdets läge i förhållande till basmåttet.
∙ Toleransgrad: Grupp av toleranser som representerar samma noggrannhetsnivå i förhållande till basmåttet.
Innebörden av olika passningskaraktärer
En passning är det samband som råder före hopsättning mellan två detaljer/delar vilka ska ihopsättas. Bestäms av skillnaden mellan dessa mått.
∙ Spel: positiv skillnad mellan måtten för hålet och axeln, axelns diameter är mindre än hålets.
∙ Grepp: negativ skillnad mellan måtten för hålet och axeln, axelns diameter är större än hålets.
∙ Passningsvariation: summan av toleransvidderna för i en passning ingående hål och axel. Olika passningskaraktärer kommer att uppkomma beroende på hur stor överlappningen är som finns mellan detaljernas toleransområden.
o Spelpassning – passning vars kombinationer axel-hål alltid ger spel (glapp). o Greppassning – passning vars kombinationer axel-hål alltid ger grepp. o Mellanpassning – passning vars kombinationer axel-hål kan ge antingen spel eller grepp beroende på hålets och axelns verkliga mått.
Principerna för måttjämkning, klassning, urvalspassning
∙ Måttjämkning innebär att toleransgränserna för ett eller flera samverkande mått på vissa villkor får överskridas. Tar i anspråk toleransutrymmen som inte utnyttjas vid andra samverkande mått. En förutsättning är alltid att funktionskraven uppfylls. ∙ Urvalspassning erhålls vid serietillverkning. Innebär inskränkt utbytbarhet, t.ex. inner och ytterring i kullager. Man mäter sig fram till en bättre tolerans än vad noggrannheten är i aktuell tillverkningsmetod. Toleransområdet delas in i ett antal lika stora deltoleransområden. Genom att kombinera rätt deltoleransområde för axel och hål kan önskad passningskaraktär erhållas.
∙ Klassning kallas uppmätningen och indelningen av detaljerna i deltoleransområdena. Kan ske dubbelsidigt eller ensidigt (antingen den ena eller båda detaljerna klassas, den andra tillverkas i grupper med olika toleransområden)
Innebörden av begreppet ytkaraktär
Ytkaraktären är en funktion av materialets sammansättning samt bearbetnings- respektive ytbehandlingsprocessen. Ytans egenskaper kan beskrivas m.h.a. ett ytkaraktärsbegrepp innefattande:
∙ Topografi – ytans avvikelse från ett tänkt idealt plan.
∙ Kemisk analys – Kemisk sammansättning vid ytan skiljer sig från längre ner i materialet.
∙ Struktur – ytans metallografiska karaktär, ytan är deformerad, uttöjda korn p.g.a. bearbetning. Annan struktur längre ner.
∙ Spänningstillstånd – vilka spänningar som existerar i ytan (böjd, skev). Bearbetningsprocesser som innebär höra temp och stora deformationer kan ge oönskade dragspänningar efter svalning.
Exempel på orsaker till mätfel som medför att komponenter kasseras p.g.a. geometriska fel
Olika mätfel som kan ge geometriska fel vid mätfel är mättemperaturens inverkan, mätkraftens inverkan, inverkan av mätobjektets egenvikt och förhållanden i ingreppet mätdon – mätobjekt. Standardiserad mättemperatur är 20 grader.
Beskrivning av ytkriterierna Ra, Rz, Rmax
Ra: Aritmetiska medelytavvikelsen, säger inte något om ytprofilens egenskaper. Oberoende av på vilken sida om medellinjen de största avvikelserna finns.
Rz: Medelavståndet mellan de 5 högsta och 5 lägsta värdena i ytprofilen. Rmax: Avståndet i vertikalförstoringens riktning mellan topplinje och bottenlinje. Lättare att beräkna och förstå, extrempunkter ger värden som inte återspeglar ytans topografi.
En ytas bärighet
Relativ bärighet är förhållandet mellan sammanlagda längden av de sträckor av en studerad yta, med medellinjen parallell linje, som faller inom den under profilkurvan belägna snittytan och motsvarande referenslängd.
En ytas förmåga att motstå tryck utan nämnvärd deformation. Alltså ser krav olika ut beroende på tillämpning/användningsområden
Skillnad mellan en ytas mikro- och makrogeometri
Mikrofel hos ytan syftar på ytfinhet, mikrogeometri på ytgeometri. Mikrofel syftar på vågigheter, makrogeometri på formgeometri.
Exempel på orsaker till ytavvikelser som gör att komponenter kasseras pga icke uppnådda toleranskrav
Ränder, repor eller andra ojämnheter som rärrör från det anvnda bearbetnings-eller formningsverktygen kan orsaka ytavvikelser.
