Kap 1 – Industriell produktion Flashcards

1
Q

Produktionssystem

A

Ett eller flera tillverkningssystem, alt innehålla övergripande administrativa funktioner. Delmängd i större system för produktframtagning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tillverkningssystem

A

Delmängd av ett produktionssystem. Huvuduppgift att tillverka, d.v.s. förädla råvaror och material med hjälp av en eller flera tillverkningsmetod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tillverkningsmetod/Förädlingsmetod:

A

Det sätt man tillverkar/förädlar råvaror och material på.
Framställningsmetod – vidare begrepp, innefattar aspekter på praktiska handhavanden.
Indelning: förädlingsprocessens princip, arbetsmaterialets beskaffenhet, målet med förädlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Produktion:

A

Förädling i ett tillverkningssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Produktionsnätverk:

A

Produktionssystem, underleverantörer och partnerföretag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Produktionsteknik:

A

Den teknik som används vid tillverkning avseende metod och tillhörande utrustning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Arbetsstycke:

A

Arbetsmaterial/ämne under förädling (detalj).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Artikel:

A

Detalj, ibland produkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Batch:

A

Antal detaljer som ska tillverkas i följd (serie).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Batchtillverkning:

A

Serietillverkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tillverkningsutrustning:

A

Verktyg, verktygssystem, kringutrustning (utrustning för hantering av
arbetsstycken, kvalitetskontroll m.m.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förädlingsprocess:

A

De moment, parallella eller sekventiella som skapar förädlingen av
arbetsstycket. Tillverkningsprocess, bearbetningsprocess.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Process:

A

En ordnad sekvens av händelser som leder till ett visst givet resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Processdata:

A

De inställningar som görs av tillverkningsutrustningen som t.ex. hastigheter, temperaturer, tider, gasflöden etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Producerbarhet:

A

Mer generell och övergripande bedömning av en produkts förutsättningar för att kunna tillverkas på ett konkurrensmässigt sätt. Hur väl låter sig ett visst material produceras/bearbetas sett till olika aktuella metoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Produktframtagning:

A

Gemensam benämning för produktutveckling och produktion samt
samverkansaktiviteter som sker mellan produkt- och produktionsutveckling. ”… är en förutsägbar integrerad process med tydliga mål avseende kvalitet, leveranstid och kostnad samt tillgodoseende av långsiktiga kundkrav där förädlingsprocessernas förutsättningar och begränsningar genomgripande beaktas under hela framtagningsprocessen och under hela produktens livscykel inklusive dess återvinning.”

17
Q

Integrerad produktutveckling:

A

Företagsgemensamma aktiviteter i tvärfunktionella grupper genom organiserad samverkan mellan marknad, konstruktion, produktion och ekonomi.

18
Q

Drivkrafter och samhällsutvecklingar knutna till produkt-realisering och produktutveckling

A

Under 60-talet erbjöds kunden det som kunde produceras. Idag måste en leverantör producera enligt kundens önskemål. Detta har lätt till att samhällsutvecklingar för att pusha produktionen framåt. Några av dessa är den allmänna tecknikutvecklingen och digitaliseringen, utländska inversteringar, minskade utbildningsskillnader mellan länder ökar kunskapsutbytet, produktion koncentreras till områden med gynsamma förhållanden, globalt sker en industriell specialisering i fler länder.

19
Q

Vad som avses med samhällsutmaningar och vilka samband det kan finnas mellan forsknigsagendor och identifierade
samhällsutvecklingar

A

Ett antal utmaningar för samhället som måste tas hand om att minska miljöpåverkan genom lägre energibruktning och effektivare materialanvändning, förbättra arbetsmiljön, öka
konkurrenskraften genom resurseffektiv tillverkning, öka skatteintäketnra, öka sysselsättningen, öka kompetensen och konkurrenskfraften för att uppnå en stabiliare arbetsmarkad.
Triple Helix är ett begrepp vilket avser att samhället/politik, industrin och akademin gemensamt ska ta ansvar för utvecklingen.
Genom att akademin har ett nära sammarbeta med både industrin och samhället kan inversteringar göras så att forskning kan bedrivas inom de områden där det finns problem. Därmed måste tvärvetenskaplig forskning bedrivas och det är vikigt att balansera långsiktiga forskningsfrågor med kortsiktiga frågeställningar. Större företag (XLE) brukar bedriva långsiktiga medan små företag (SME) bedriver kortsiktiga.

20
Q

Några globala trender inom EU och resten av världen med relevans för industriell tillverkning

A

Sättet att styra och organisera industriell produktion är till stor del en spegelbild av det kulturella levnadsmönstret som finns i det omgivande samhället. Industriell produktion förändras med teknikutvecklingen och samhällets utveckling. Några exempel på detta är att vi nu håller påatt gå från en utveckling med resurssnål produktion till en kretsloppsanpassad produktion. I framtiden kommer vi troligtvis gå från en kretsloppsanpassad produktion till enr produktion som är baserad på förnyelsebara råvaror.
Andra exempel är att fördelningen av världens industriproduktion kommer att skifta från att vara dominerande i väst till att länder i asien/eu som ryssland, kina och indien kommer dominera industriproduktionen.

21
Q

Innebörden av begreppet kritiska råvaror (CRM) samt ex på CRM och var de används

A

CRM-critical raw material- är råvaror där EU har ett stort importberoende. Några exempel på dessa är magnesium, kobolt, germanium och tungsten(=volfram). Tex volfram är viktig för verktygsindustrin i Sverige.

22
Q

Grundläggande innebörden av begreppet hållbar utveckling samt varför ytterliggare en fjärde dimension kan vara nödvändig

A

Hållbar utveckling innebär vanligtsvis att man jobbar för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den fjärde delen som kan läggas till är att man även ska jobba för etisk och moralisk hållbarhet. Detta har tex volkschwagen inte gjort när de fuskade med utsläppsdata, vilket har skadat företagets förtroende. Det är därför viktigt för företagen att jobba med etiska och moraliska frågor, annars kan de ta skada.

23
Q

Relationen mellan samhällsutvecklingen och den traditionella industriella utvecklingen :

A

Sättet att styra och organisera industriell produktion är till stor del en avspegling av det kulturella och sociala levnadsmönstret som finns i det omgivande samhället. Går ett samhälle från att vara tex en diktatur till ett mer demokratiskt samhälle kommer den industriella utvecklingen följa detta mönster och gå från en väldigt hierkiskt styrd organisation till en plattare produktion. Exempel på detta är att i Kina, som är styrs av Kinas kommunistiska parti under ett enpartisystem har en industri som är väldigt hierkiskt uppbyggd, medan man i sverige oftast har mycket plattare organisationsstruktur i företagen.

24
Q

grundläggande skillnader mellan hantverksmässig tillverkning och industriell massproduktion

A

De grundläggande skillnaderna mellan hantverksmässig och industriell massproduktion är att massproduktionen är mindre flexibel till kundens önskemål, hantverksmässig var mer kundanpassat. Massproduktionen bygger på vetenskapligt beprövade metoder och förutsägbarhet, standard och standardiserat arbetssätt oftast längsmed en produktionslinje med betydligt högre volymer i jämförelse med hantverksmässig. Ingen direkt kunskap behövs vid tillverkning, ”the skills is built into the tool”. Se också 6.

25
Q

Två viktigaste delarna i Lean Production

A

De två viktigaste delarna i lean production är användandet av gruppteknologi och flödesgrupper.

26
Q

Karaktärsdragen i det synsätt som bygger upp NEXT STEP

A

Det som karaktäriserar NEXT STEP är tydliga länkar mellan teknik och ekonomi, målfunktioner – ekonomiska nyckeltal används, man har ett ekonomiskt baserat beslutsunderlag, använder systematisk produktionsanalys med cellvisa kostnader. In lean manufacturing, the company aims to cut all costs which are not directly related to the production of a product for the consumer. Agile manufacturing(NEXT STEP) can include this concept, but it also adds an additional dimension, the idea that customer demands need to be met rapidly and effectively. Agile manufacturing is an approach to manufacturing which is focused on meeting the needs of customers while maintaining high standards of quality and controlling the overall costs involved in the production of a particular product. This approach is geared towards companies working in a highly competitive environment, where small variations in performance and product delivery can make a huge difference in the long term to a company’s survival and reputation among consumers.

27
Q

Vad som avses med integration inom ett företag och särskilja innebörden av vertikal, horisontell och tvärfunktionell integration

A

Driften av ett företag kan beskrivas som ett sätt att integrera resurser på ett optimalt sätt. Vertikal integration innebär att man förstår konsekvenserna av beslut som fatta spå olika
hierarkiska nivåer inom företaget, primärt för att undvika suboptimering. Horsontell integration innebär att man förstår, använder och delar med sig av kunskaper och erfarenheter som skapas vid lika arbeten samt strävar mot ett standardierat arbetssätt i likartade processer. Tvärfunktionell integration innebär att hela företagets kompetensbas används i tvärfunktionella arbetsgrupper för att lösa problem, tex samverkan mellan produktutveckling, produktion och inköpsfunktioner. Annat exempel är inom produktutveckling där samarbete sker mellan beräkningsingenjörer, materialtekniker, formgivare mm.

28
Q

Drivkrafter för produktionsutveckling

A
Olika produktionsrelaterade nyckeltal: 
∙ Beläggningsandel 
∙ Kassationsandel 
∙ Q - Kvalitet 
∙ S - Stilleståndsparametrar 
∙ P – takt, cykeltid 
∙ MK – miljö- och kretsloppsaspekter 
Dessa bestämmer tillsammans med övriga ekonomiska data tillverkningskostnaden.
29
Q

Samband mellan produktutveckling och produktion, samt dess koppling till en produkts producerbarhet

A

Strukturerad information kan ligga till grund för erfarenhetsbaserade regler för konstruktionsarbetet där olika konstruktiva utföranden kan knytas till erfarenhetsmässiga tillverkningskostnader. På detta sätt kan en produkt eller detalj successivt optimeras m.a.p tillverkningskostnad. Fortlöpande samverkan mellan produktion och produktutveckling => utveckling av produkter med ökad producerbarhet och sänkta tillverkningskostnader. Material, leveranser, design och andra beslut i produktutvecklingen måste klara kraven i produktionen.

30
Q

Historisk tillbakablick inom produktionsområdet där man skall redogöra för likheter och skillnader mellan Taylorism och Lean Production.

A

Taylor – massproduktion, användes bl.a. av Henry Ford. Taylorism, förutsägbarhet. Taylors 5 enkla principer:
∙ Lyft allt ansvar för organiserandet av arbetet från arbetaren till chefen. ∙ Använd vetenskapliga, beprövade metoder.
∙ Urval (moment i produktionen är inte för svåra att lära sig på rimlig tid). ∙ Träning
∙ Övervakning och kontroll
Framgång till WW2 då konsumenterna efterfrågade fler varianter och modeller samt mer regelbundna modellbyten och uppdateringar. GM uppmärksammade den förändrade marknaden, började erbjuda större valbarhet och förnyelse. Missade att anpassa produktionsprocessen efter de ändrade förutsättningarna, medförde att partistorlekar, led- och leveranstider ökade. Grundpelaren i Taylorismen, begränsat sortiment, hade försvunnit. Istället för att förändra omställningstider infördes buffertar (lager) och den sammankopplade förädlingsprocessen bröts.
Krav och begränsningar på den japanska marknaden gjorde att Toyota (Taiichi Ohno) utvecklade idéerna från massproduktionen så att de mötte kraven på flexibilitet och resurssnålhet.
1937 -> Just in Time
1947 -> flödesgrupper
1963 -> underleverantörssamverkan, ökade omsättningshastigheter.

⇨ 50 år senare Lean Productions. 
Likheter: 
Förutsägbarhet 
Vetenskapligt 
Standardisering 
Olikheter:
31
Q

Produktionsrelaterad utveckling och trender

A

50-60-talet: inomvetenskaplig grundforskning, lösa vissa delproblem.
70-80-talet: införandet av styrteknik och datorstöd i förädlingssteg och produktionssystem. 90-00-talet: bredare frågeställningar, kompetenskedjan (modellering, simulering, övervakning och styrning).
Tillverkningssystemets resultatparametrar (produktionssäkerhet):
Q-kvalitetsparametrar
S-stilleståndsparametrar
P-produktionsparametrar
MK-miljö- och kretsloppsparametrar.
För att en frågeställning ska vara intressant för produktionsteknisk FoU måste den ha potential att påverka parametrarna positivt.
Trender: Underleverantörer i den tillverkande industrin får större systemansvar för komponenttillverkning. Gränserna mellan produktion och produktutveckling blir mer diffusa (karosser – designen styrs av produktionssäkerheten p.g.a. formbarhetsbegränsningar i ingående material). Olika förädlingsmetoder och system måste kunna bedömas och analyseras ur ett ekonomiskt perspektiv, tillverkningsekonomisk simulering, länk mellan teknik och ekonomi. Tekniska och organisatoriska förändringar kan bedömas ekonomiskt.

32
Q

Tillverkningsindustrins indelning och uppbyggnad

A

Tillverkningsindustrin svarar för hälften av all produktion, sysselsättning och export inom svensk industri.
Tillverkningsindustrin innefattar primärt:
∙ Verkstadsindustrin
∙ Sten, cement och betongindustrin
∙ Byggnads- och inredningsindustrin
Typer av industrier – indelningsgrunder(förädlingskedjan, slutgiltig leverantör av produkten): ∙ Råvaruproducenter
∙ Formvaruproducenter
∙ Fabrikörer
∙ Produktägare
∙ Underleverantörer

33
Q

Företagsmål kontra samhällsintressen samt innebörden av begreppen intäkts- och kostnadssidan

A

Samhällsintressen:
∙ Företagen tillgodoser samhälleliga behov
∙ Företagen bidrar med en hög sysselsättningsnivå
∙ Företagen har tillväxt som möjliggör ökade skatteintäkter
Företagsintressen:
∙ Ge avkastning på insatt kapital åt sina ägare
R=I-K
Kostnadssidan, K Det som påverkar företagets kostnader positivt och negativt. Intäktssidan, I Det som påverkar företagets intäkter positivt och negativt.