Kap 11 – Slip och polermetoder Flashcards
Principiella skillnaden (likheten) mellan slipning och skärande bearbetning
Slipning hänförs ibland till skärande bearbetning, tex fräsning, eftersom båda metoderna innebär en intermittent flereggsprocess. Skärdata avviker dock väsentligen från motsvarande vid fräsning. Pga varje slipkorns geometriska position kan inte vanliga skärtekniska modeller användas på slipmetoder med godtagbart resultat. Ett slipverktyg är uppbyggt av slipmedel, bindemedel och mellanliggande porer.
Varför slip-och polermetoder har bergränsad möjligheter till hög avverknignshastighet av arbetsmaterial
På grund av verktygets och slipnornens geometriska form är oregelbunden med eggvinklar som i regel är större än 90 grader kommer spånvinklarna att vara negativa, detta i kombination med att skärhastigheten är betydligt högre vid slipning än vid skärande bearbetning, medan matningen är betydligt lögre gör att skärmotståndet blir relativt stort, den höga skärhastigheten gör att processtemperaturen blir hör, alla dessa leder till att vi har en begränsning i avverkningshastigheten.
Uppbyggnad av en slipskiva samt namnge de viktigaste slipmaterialen och dess inbördes rangordning gällande hårdhet,
värmebeständighet och användningsområde
En slipskiva består av ett slipmedel, bindemedel och mellanliggande porer. De viktigaste slipmaterialen är aluminiumoxid, kiselkarbid, diamant och kubisk bornitrid (CBN). Hårdast är diamant, sen kubisk bornitrid, kiselkarbid och sist aluminiumoxid. Det som har bäst värmebeständighet är aluminiumoxid, kubisk bornitrid, kiselkarbid och sist diamant.
Aluminiumoxid används för att slipa härdat och ohärdat stål. Kiselkarbid används för bearbetning av gjutjörn, mässing kommar och icke-metalliska material. Kubisk bornitrid används öfr slipning av primärt härdade verktygsstål och snabbstål.
Diamant används för slipning av hårdmetall, keramiska material, glas och sten.
De viktigate slipmetoderna och dess användningområde:
Rundslipning – Slipning med arbetsstycket mellan dubbar möjliggr en bearbetning till runda sektioner med snäva toleranser och god ytjämnhet, även tex kammar och kamaxlar slipas med denna metod. Antingen rör sig arbetstycket och slivskivan roterar, eller att slipskiva rör sig och arbetsstycke roterar.
Centerlesslipning – speciell form av rundslining. Arbetstyckets rotation åstadkommes genom slipskivans skärverkan. Dess varvtal regleras genom särskild skiva,reglerskivan. Denna kan fås att rotera med varierande periferihastighet. Samma uppbyggnad som slipskivan. Långa axlar kan slipas med minimal diameteravvikelse längs axel eftersom slipningen hela tiden sker med reglerskivan som stöd, alltså ingen utböjning av arbetsstycket vid slipstället sker.
Planslipning – Planslipning sker dels med slipskivans periferi och dels med slipskivans plana sida. Syftar till att åstadkommaytor med små formfel och god ytjämhet. Kontaktytan mellan arbetsstycke och slipskiva är stor i jämförelse med rundslipning, stora kontaktytor ger ett behov av stabila maskiner pga den stora slipkraften.
Principerna för hening och läppning samt dess tillämpningsområde:
Hening – en bearbetningsmetod med slipkorn som skärande verktyg. Sitter fixerade i ett bryne, används för att skära små spåner i arbetsmaterialet, låg avverkningshastighet används för detaljer som har ytor som ska fungera som friktionsytor, tex för att enklare hålla fast smörjmedel på ytan.
Läppning – finbearbetningsmetod som ger fina toleranser och ytjämnhet. Slipkornen är uppsslammade i olja, läppverktyget är mjukt av tex koppar. Läppverktyget rör sig över arbetsstycket och successivt avverkar det yttersta ytskiktet.
Användningsområde för trumling och blästring
Trumling är en metod där materialet åker runt i trummor som roterar. Dessa är fyllda med materialet och slipmedel. Används för att avlägsna grader efter tidigare bearbetningsoperationer.
Blästring är en metod där man med hjälp av tryckluft ge slipkorn så hög kinetisk energi att de skär små spånor i ytskiktet, då avlägsnas de yttersta skiktet hos detlajen, tex oönskade oxider och slagg. Går även att skicka iväg små stålkulor som då plastiskt bearbetar ytan för att få bort tryckspänningar i ytskiktet.
Principen och användning för vattenskärning
Vattenskärning går ut på att under mycket högt tryck pressa ut vatten ur ett munnstycke, detta vatten får då så hög rörelseenergi att när det träffar materialet kommer detta gå sönder och sönderdelas. Används för att precisionsskära olika delar, istället för laserskärning, dock högre ljudnivå men ingen dammbildning
