Kap 18-19 sociologi Flashcards
När väljer forskare helst sannolikhetsurval i undersökningar?
När resultatet ska generaliseras till en bredare population.
vad innebär ett målstyrt urval?
Ett målstyrt urval (“purposive sampling”) utgör en form av icke-sannolikhetsbaserat urval. Forskaren strävar alltså inte efter att välja ut undersökningsdeltagare på slumpmässig basis, utan syftet med målstyrda urval är att välja ut fall eller deltagare på ett strategiskt sätt så att de som väljs ut är relevanta för de forskningsfrågor som har formulerats. Ganska ofta vill man som forskare göra ett urval där de som har valts ut kan spegla den variation som finns i ursprungsgruppen så att de utvalda respondenterna skiljer sig från varandra med avseende på viktiga aspekter eller egenskaper.
Ge några exempel på målstyrda urval?
- Urval av extremfall eller avvikande fall. Man väljer fall som är ovanliga eller som ligger i utkanten av en viss dimension som är av intresse.
- Urval av ett typiskt fall. Man väljer ett fall för att det exemplifierar en dimension som är av intresse.
- Urval av ett kritiskt fall. Man väljer ett centralt eller avgörande fall som möjliggör logiska slutsatser om en företeelse som är av intresse, ett fall väljs till exempel just för att man tror att det gör att en teori kan prövas.
- Urval med så stor variation som möjligt. Ett urval för att säkerställa en maximal variation i termer av en dimension som är av intresse.
- Kriteriestyrt urval. Man väljer ut alla enheter (fall eller individer) som uppfyller ett eller annat kriterium.
- Teoretiskt urval. Se Nyckelbegrepp 18.3.
- Snöbollsurval. Se Forskning i fokus 18.2.
- Tillfällighetsurval (“opportunistiska urval”). Man utnyttjar möjligheter att samla in data från vissa individer och man inte har kunnat förutse en kontakt med dessa men de kan ge data som är av relevans för forskningsfrågan.
- Stratifierat målstyrt urval. Ett urval av vanligtvis typiska fall eller individer som hör till en subkategori som är av intresse.
Vad innebär ett teoretiskt urval?
Enligt Glaser & Strauss (1967, s. 45) innebär ett teoretiskt urval:
en datainsamling i syfte att generera teori där forskaren samtidigt samlar in, kodar och analyserar data, bestämmer sig för vilken information som ska samlas in därnäst och var denna information står att finna – allt för att utveckla teorin i takt med att det framkommer olika mönster. Datainsamlingen kontrolleras eller styrs av denna teori under utveckling (oberoende av om teorin är formell eller reell).
vilka fem punkter behöver man ta hänsyn till när man bestämmer sig för hur stort ett urval bör vara?
- Mättnad. Om detta är av vikt (vilket det ofta är i kvalitativa studier), kommer det med nödvändighet att vara en bidragande faktor då man bestämmer sig för när insamling av data ska avslutas. Forskaren ska emellertid vara tydlig med om kriteriet handlar om en teoretisk mättnad eller om en mättnad i data.
- Minimikraven för ett nöjaktigt urval – märk dock att det finns en betydande variation mellan olika forskare och författare när det gäller hur stort urvalet ska vara i siffror.
- Forskningens stil eller teoretiska stöd: några tillvägagångssätt som livsberättelser och samtalsanalys tenderar att vara förknippade med mindre urval som undergår en mer intensiv analys.
- Hur pass heterogen den population är som urvalet har hämtats från – ett större urval kan krävas för att man ska kunna spegla variationen i populationen.
- Forskningsfrågor – dessa varierar i omfattning och konkretion; de som är breda och generella kan kräva större urval för att man ska kunna ta sig an den teoretiska och empiriska vidd som frågorna omfattar.
Vad innebär det att go native i etnografiska studier?
Att bli en av dem som studeras (“going native”) är något som ibland drabbar etnografer, då de tappar sin roll och uppgift som forskare och överidentifierar sig med de människor som studeras och sugs in i deras bild av världen.
