K9: Övre luftvägsinfektioner Flashcards
Vad har örontrumpeten för funktion? (1p)
Örontrumpeten har en viktig funktion då detta ska fungera som en kanal som kopplar ihop mellanörat och svalget och detta är varför man kan tryckutjämna eller lätta på trycket när man exempelvis gäspar, tuggar tuggummi eller tryckutjämnar via näsan (valsalva manöver) då man pressar upp luft i mellanörat via örontrumpeten.
Vart går gränsen mellan ytterörat och mellanörat? (1p)
Trumhinnan utgör gränsen mellan ytterörat och innerörat
Trumhinne anatomi; vad är umbo, pars flacida och pars tensa? (1p)
Umbo är förankringen i mitten av trumhinnan. Pars flacida är den fladdriga delen av trumhinnan som befinner sig ovanför hammarskaftet och detta är den del som är rörlig. Pars tensa är i sin tur den större delen av trumhinnan som befinner sig i de nedre kvadranterna
Var kommer trumhinnans ljusreflex vara och vad kan en bra ljusreflex ge oss för information? (2p)
Ljusreflexen kommer alltid att befinna sig i det främre segmentet (någon av anteriora kvadranterna), oftast i den främre-nedre kvadranten. En bra ljusreflex är nästan alltid ett tecken på en frisk trumhinna (bra ljusreflex på bilden).
Varför är det fördelaktigt att hålla sig i nedre kvadranterna av trumhinnan när man ska göra olika ingrepp? (2p)
I våran bakre-övre kvadrant har vi chorda-tympani och nervus facialis som löper och därmed ska man undvika detta område när man lägger exempelvis rör. Generellt sett kan man säga att detinte löper särskilt mycket strukturer i den nedre delen av trumhinnan och därför är det bättre att hålla sig till detta område vid olika ingrepp eller liknande.
Hur bör en frisk trumhinna se ut? (2p)
En frisk trumhinna ska vara konformad lätt inåtriktad
Vad är SOM och hur brukar vätskan se ut? (2p)
Sekretorisk mediaotit (SOM), som även kan kallas för sekretorisk otit eller ottosalpingit, allihop är olika uttryck för samma åkomma, är ett inflammatoriskt tillstånd och inte ett infektiöst sådant där man har en ansamling av vätska i mellanörat. I och med att detta inte är ett infektiöst tillstånd kommer vätskan vara icke-purulent
Varför får man vätskeutträde vid SOM och varför kallas detta tillstånd även för förkylningsöra? (3p)
SOM kallas även för “förkylningsöra” eftersom att den bakomliggande orsaken oftast är en övre luftvägsinfektion. Detta är oftast barnsjukdomar. På grund av undertrycket som uppstår i mellanörat vid detta tillstånd så kommer trumhinnan att dras inåt och vi kommer att få ett vätskeutträde i detta utrymme vilket således är varför man får en vätskeansamling i mellanörat. Denna vätska kan även utgöra ett hinder för ljudet att ta sig in via vibrationerna på trumhinnan varvid man även kan få en hörselpåverkan eller en hörselnedsättning.
Vilka bakomliggande orsaker finns till SOM? (2p)
- Övre luftvägsinfektion (oftast)
- Allergiska besvär från övre luftvägar
- Tryckskillnader, t.ex. vid flygning
- Bakåtsniffning, alltså sniffar inåt vid förkylning
SOM brukar vara benignt, men vilka röda flaggor bör man vara uppmärksam på? (2p)
En SOM är i regel benignt men ett observandum är ensidiga besvär hos vuxna med riskfaktorer och övrigt i anamnes eller status som kan ge misstanke om epifarynx/nasofarynx tumör.
Beskriv symptomen vid SOM? (3p)
Symtomen vid en SOM är i regel ej akut insättande och inkluderar oftast:
* Lock- eller fyllnadskänsla i örat.
* Mindre smärta eller obehag, i allmänhet upplever dock patienterna ingen smärta.
* Bubblande, knastrande eller annat ljud i örat.
* Hörselnedsättning, hos barn observeras detta oftast av närstående vuxna och viktigt att vara observant på att barn med hörselnedsättning oftast även kan vara högljudda på grund av detta
Diffdiagnoser till SOM? (2p)
De vanliga differentialdiagnoserna som är viktiga är:
* Akut mediaotit (AOM)
* Vaxpropp
* Extern otit
Vilka undersökningar och labbprover ska man ta vid misstänkt SOM? (3p)
- Undersökning med öronmikroskop
- Tympanometri eller siegels tratt för att undersöka trumhinnans rörlighet (som oftast är nedsatt vid SOM)
- Undersöka mun/svalg
- Känna efter svullna lymfkörtlar som talar för infektiös genes.
Inga labbprover behövs i regel för att ställa diagnosen utan den är oftast enbart klinisk och det räcker egentligen med en öronmikroskopi undersökning och en tympanometri tillsammans med en anamnes av symtom som talar för SOM.
Hur ser uppföljningen ut för SOM, både för vuxna och barn? (2p)
Uppföljningen och behandlingen av dessa patienter sker generellt sett inom primärvården de 3 första månaderna men vid kvarstående besvär längre än så är det aktuellt med en remiss till ÖNH. Hos barn med ensidig SOM utan symtom på hörselnedsättning eller andra öronbesvär krävs ingen extra kontroll
Vad är AOM och vad är den vanligaste genesen? (2p)
En akut mediaotit är en infektion i mellanörat tillskillnad från en SOM som inte handlar om en infektion och vid en AOM handlar det således om att virus eller bakterier via luftvägarna och örontrumpeten tagit sin i mellanörat och orsakat en infektion. I majoriteten av fallen är detta av bakteriell genes (80%) och resterande fall utgörs av virus eller en kombination av båda
Vad krävs för diagnos av AOM? (3p)
- Anamnes på/ser varig flytning ur mellanörat
- Akut klinisk bild (plötslig, kortvarig)
- Buktande trumhinna som kan vara röd/irriterad med sämre rörlighet (kan utredas med tympanometri)
Vilka är dom vanligaste bakteriella orsakerna till AOM och hur bör man tänka kring antibiotika och resistensutveckling? (2p)
De vanligaste bakteriella agensen som ligger till grund för AOM är i sin tur streptokocker och H.influenzae. Vad gäller problem med resistensutveckling mot antibiotika så är detta lågt för dem vanligaste agensen som är överst i bilden och Penicillin V är oftast det antibiotika som räcker till. Om det dock skulle handla om en Moraxella så är det ett annat behandlingsval eftersom att penicillin-resistensen hos detta agens vanligtvis är högt
Vilka är dom vanligaste RNA/DNA-virusen vid AOM? (3p)
Vad är Otitkonsensus, när används det och vad säger den? (3p)
För handläggningen av AOM kan man utgå från Otitkonsensus som har tagits fram just i detta syfte då det historiskt sett har funnits problem med handläggningen och diagnostiken och vad som egentligen har varit bäst, det kan även förekomma skillnader mellan länder hur man handlägger
Det finns undantag till Otitkonsensus. Vilka undantag finns och vad gör man istället vid dessa undantag? (7p)
Det finns undantag till detta, och i dessa fall väljer man istället aktiv behandling:
* Barnet är < 1 år
* Barnet är < 2 år men har bilaterala otiter
* Barnet har perforerade otiter
* Barnet är allmäntpåverkat
* “otitbarn”, dvs barn som har besvär med återkommande otiter under en längre tid
* Barn med komplicerande sjukdomar
* Barn med en känd immunbrist
* Barn med hotande komplikationer
Vid dessa undantag är det således behandling med per oral antibiotika som gäller och det första valet av antibiotika är alltid Penicillin V på grund av de anledningarna som vi nämnde innan med de vanligaste bakteriella agensen samt hur vanligt det är med antibiotika resistens beroende på vilket agens som det handlar om. Om ett barn således äröver 12 år så är det behandling med antibiotika som gäller.Om patienten är allergisk mot penicillin V är det erytromycin behandling som gäller och om det skulle vara så att en behandlingssvikt föreligger, dvs att patienten inte blir bättre på Penicillin V så är det amoxicillin som gäller. Penicillin V kuren är i sin tur vanligtvis på 5 dagar och man ska oftast även ta en odling om man väljer att behandla med antibiotika.
Även vid komplicerade faktorer ska man ge antibiotika direkt, inte aktiv expektans:
När är det aktuellt med rörinläggning/paracentes för barn? (3p)
Om det är ett barn som har återkommande problem med AOM, dvs om barnet har recidiverande AOM (rAOM) så kan det även bli aktuellt med en rörinläggning och paracentes. Kriterierna för detta är att barnet har haft minst 3 episoder av AOM under en 6 månadersperiod eller att barnet har haft minst 4 AOM episoder under 1 år. En ny episod innebär i sin tur att patienten har nya symtom på AOM där dem dessförr innan har haft ett symtomfritt intervall och detta gäller oavsett om patienten har kvarvarande vätska bakom trumhinnan eller ej. Om det har gått 6 månader sedan den senaste otiten så ska en ny otit i sin tur betraktas som en sporadisk AOM och inte som en del av ett återkommande eller en recidiverande problematik. (hur länge ska den symptomfria perioden vara?)
Vad är rör-otit och hur behandlas detta? (3p)
Vad gäller behandlingen av en “rörotit” dvs en otit hos ett barn som redan har TMD-rör så orsakas dessa oftast av vanliga otitpatogener och det ärlokalbehandling med terracorrtril-droppar med polymyxin B som gäller under 5-7 dagar.Dessa droppar är således ett kombinationspreparat som både innehåller kortison och antibiotika. Hos barn som dock är allmänpåverkade eller i de scenarion där det sker en försämring under pågående lokalbehandling kan per oral antibiotikabehandling istället krävas eller bli aktuellt.
Hur ser uppföljningen ut vid AOM? (2p)
Komplikationer till AOM? (3p)
De vanligaste eller viktigaste att ha koll på i detta fall är:
* Kvarstående trumhinneperforationer som inte självläker efter 3 månader, remiss till öronklinik då det utgör en ökad risk för framtida infektioner.
* Mastoidit, vanligaste allvarligaste komplikationen till en AOM och innebär en spridning av den bakteriella inflammationen till mastoiden
* Labyrintit, ger en rotatorisk yrsel och tinnitus, akut inflammation/infektion av innerörat.
* Facialispares, skickas till ÖNH-klinik för paracentes och inläggning
